Old/New Testament
Kung Dareios godkänner tempelbygget
6 Kung Dareios befallde då att man skulle gå igenom de babyloniska arkiven i skattkammaren.
2 Man fann en skriftrulle på borgen i Ekbatana i provinsen Medien där det stod en minnesanteckning:
3 ”Under första året av kung Kyros regering gav kungen en befallning angående Guds hus i Jerusalem:
’Det ska återuppbyggas så att man kan offra där igen. Grunden ska läggas fast.[a] Höjden ska vara 30 meter och bredden 30 meter 4 med tre varv av stora stenar och ett varv av stockar. Alla utgifter ska betalas av kungen. 5 Guld- och silverkärlen, som Nebukadnessar tog från Guds hus och förde till Babylon, ska föras tillbaka till sina platser i templet i Jerusalem och sättas in i Guds hus.’
6 Tattenaj, guvernören i provinsen väster om Eufrat, Shetar Bosnaj och era kolleger, tjänstemännen i provinsen väster om Eufrat, håll er borta därifrån. 7 Låt arbetet på detta Guds hus vara i fred. Låt judarnas guvernör och de judiska äldste bygga upp detta Guds hus på dess plats.
8 Dessutom ger jag befallning om hur ni ska gå till väga med judarnas äldste vid byggandet av detta Guds hus: hela kostnaden ska betalas till dessa män ur den skatt som insamlas i provinsen väster om Eufrat, så att arbetet inte avstannar. 9 Ge prästerna i Jerusalem vad de än behöver, unga tjurar, baggar och lamm till brännoffer åt himlens Gud. Ge dem också vete, salt, vin och olja utan försummelse varje dag, 10 så att de kan ge behagliga offer åt himlens Gud och be för kungens och hans söners liv. 11 Jag befaller också att om någon överträder denna order ska en stock brytas loss ur hans hus och han hängas upp och spetsas på den, och hans hus ska för detta göras till en grushög. 12 Må Gud, som har låtit sitt namn bo där slå ner varje kung eller folk som räcker ut sin hand för att överträda denna förordning och för att förstöra detta Guds hus i Jerusalem. Jag, Dareios, har utfärdat denna befallning, och den ska följas noggrant.”
Templet invigs
13 Tattenaj, guvernören i provinsen väster om Eufrat, Shetar Bosnaj och deras kolleger följde noggrant den befallning kung Dareios hade utfärdat.
14 De judiska äldste fortsatte framgångsrikt med byggandet, under profetisk förkunnelse av profeten Haggaj och Sakarja, Iddos son.
De byggde färdigt, precis som Israels Gud hade befallt och som Persiens kungar Kyros, Dareios och Artaxerxes hade påbjudit. 15 Den tredje dagen i månaden adar i kung Dareios sjätte regeringsår var templet färdigbyggt.
16 Israeliterna, prästerna och leviterna och de övriga som hade återvänt från fångenskapen, invigde detta Guds hus med glädje. 17 Vid invigningen offrade de 100 tjurar, 200 baggar och 400 lamm. Som syndoffer för hela Israel offrades 12 bockar, en för var och en av Israels stammar. 18 De installerade prästerna i deras ordningar och leviterna i sina avdelningar, för att göra tjänst i Guds hus i Jerusalem i enlighet med det som var föreskrivet i Moses bok.
Påskhögtiden firas
19 De som hade återvänt firade påsken den fjortonde dagen i första månaden. 20 Prästerna och leviterna hade renat sig, så att de var rena. Leviterna slaktade påsklammen för alla dem som hade återvänt och för sina bröder prästerna och sig själva. 21 Sedan åt alla israeliter det, de som hade återvänt från fångenskapen och de som tagit avstånd från folken i landet och deras orenhet för att söka Herren, Israels Gud. 22 Under sju dagar firade de med glädje det osyrade brödets högtid, för Herren hade gjort dem glada i och med att han gjort Assyriens kung välvilligt stämd gentemot dem, så att han hjälpte dem med arbetet med Guds, Israels Guds, tempel.
Esras grupp
(7:1—10:44)
Den andra gruppen av återvändande
(7:1—8:36)
Esras förfäder
7 Efter en tid, under den persiske kungen Artaxerxes regering, återvände Esra, son till Seraja, son till Asarja, son till Hilkia, 2 son till Shallum, son till Sadok, son till Achituv, 3 son till Amarja, son till Asarja, son till Merajot, 4 son till Serachja, son till Ussi, son till Bucki, 5 son till Avishua, son till Pinechas, son till Elasar, son till översteprästen Aron.
6 Denne Esra kom från Babylon. Han var skriftlärd och hade mycket goda kunskaper om Moses lag, den som Herren, Israels Gud hade gett. Kungen gav honom allt han begärde, därför att Herren, hans Gud, höll sin hand över honom. 7 Också en del israeliter, däribland präster, leviter, sångare, dörrvaktare och tempeltjänare kom till Jerusalem under Artaxerxes sjunde regeringsår. 8 Esra kom till Jerusalem i den femte månaden i kungens sjunde regeringsår. 9 Han hade påbörjat sin resa från Babylon den första dagen i första månaden, och den första dagen i femte månaden kom han till Jerusalem, för hans Gud höll sin goda hand över honom. 10 Esra hade vigt sitt liv åt att studera och lyda Herrens lag och att undervisa Israel om lag och rätt.
Brevet från kung Artaxerxes
11 Detta är en avskrift av det brev som kung Artaxerxes överlämnade till prästen och den skriftlärde Esra, som var kunnig i Herrens bud och stadgar som han hade gett Israel:
12 ”Från Artaxerxes, kungars kung, till prästen Esra, som undervisar i lagen från himlens Gud, och så vidare.
13 Jag ger härmed en befallning om att varje israelit i mitt rike, även präster och leviter som vill resa till Jerusalem tillsammans med dig, får resa. 14 Kungen och hans sju rådgivare sänder dig för att undersöka om förhållandena i Juda och Jerusalem är i överensstämmelse med din Guds lag, som du förvaltar[b]. 15 Du ska också ta med dig det silver och guld som kungen och hans rådgivare har skänkt åt Israels Gud, som har sin boning i Jerusalem. 16 Dessutom ska du samla in det silver och guld du kan få från provinsen Babylonien liksom de frivilliga gåvor folket och prästerna skänker till sin Guds hus i Jerusalem. 17 För dessa pengar ska du köpa in tjurar, baggar och lamm, med tillhörande matoffer och drickoffer, och offra dem på altaret i er Guds hus i Jerusalem.
18 Det silver och guld som blir över kan du och dina bröder använda på det sätt som ni anser lämpligt enligt Guds vilja. 19 De kärl du fått för tjänsten i din Guds hus ska du lämna inför din Gud i Jerusalem. 20 Det du ytterligare behöver för din Guds hus och ska skaffa ska du få ut från de kungliga skattkamrarna.
21 Jag, kung Artaxerxes, sänder nu denna befallning till alla skattmästare i provinsen väster om Eufrat: Ni ska noggrant ge prästen Esra, som är lärare i himlens Guds lag, vad han än begär av er, 22 upp till tre och ett halvt ton silver, 35 kubik vete, tre och en halv kubik vin och tre och en halv kubik olja[c], och obegränsade mängder av salt. 23 Allt som himlens Gud kräver för sitt tempel ska noggrant göras, för varför skulle vi riskera Guds vrede mot kungen och hans söner? 24 Vi kungör också för er att ingen ska lägga vare sig skatt, avgifter eller tull på någon präst, levit, sångare, dörrvaktare, tempeltjänare eller annan arbetare i detta Guds hus.
25 Och du, Esra, ska efter den visdom som Gud har gett dig, utse domare och lagmän att skipa rätt bland allt folket i provinsen väster om Eufrat, alla dem som känner till Guds lagar. Om någon inte känner till dem, ska ni undervisa dem. 26 Var och en som inte följer din Guds lag och kungens lag, ska omedelbart dömas, antingen till döden, förvisning[d], böter eller fängelse.”
Esra tackar Herren
27 Välsignad vare Herren, våra fäders Gud, som har ingett kungen att göra Herrens hus i Jerusalem så härligt 28 och som har låtit mig möta välvilja inför kungen, hans rådgivare och alla hans mäktiga ämbetsmän! Jag fattade mod, därför att Herren, min Gud, höll sin hand över mig, och jag samlade en del av Israels ledare för att de skulle återvända med mig.
De som återvände med Esra
8 Detta är släktregistret för de överhuvuden för familjerna, som följde med mig från Babylonien under kung Artaxerxes regering:
2 Av Pinechas släkt Gershom,
av Itamars släkt Daniel,
av Davids släkt Hattush,
3 Shekanjas ättlingar.
Av Paroshs släkt Sakarja med 150 män, upptagna med honom i släktregistret.
4 Av Pachat Moabs släkt Eljoenai, Serachjas son, med 200 män.
5 Av Sattus släkt Shekanja[e], Jachasiels son, med 300 män.
6 Av Adins släkt Eved, Jonatans son, med 50 män.
7 Av Elams släkt Jesaja, Ataljas son, med 70 män.
8 Av Sefatjas släkt Sevadja, Mikaels son, med 80 män.
9 Av Joavs släkt Obadja, Jechiels son, med 218 män.
10 Av Banis[f] släkt Shelomit, Josifjas son, med 160 män.
11 Av Bevajs släkt Sakarja, Bevajs son, med 28 män.
12 Av Asgads släkt Jochanan, Hackatans son, med 110 män.
13 Av Adonikams släkt de sista[g], som hette Elifelet, Jeiel och Shemaja, och 60 män med dem.
14 Av Bigvajs släkt Utaj, Sackur och med dem 70 män.
Esra anländer till Jerusalem
15 Jag samlade dem vid floden som flyter mot Ahava, och där slog vi läger under tre dagar. När jag granskade folket och prästerna fann jag ingen levit där. 16 Då skickade jag efter ledarna Elieser, Ariel, Shemaja, Elnatan, Jariv, Elnatan, Natan, Sakarja och Meshullam, och lärarna Jojariv och Elnatan. 17 Sedan sände jag dem till Iddo, ledaren för en plats vid namn Kasifja, och redogjorde för dem ordagrant vad de skulle säga till Iddo och hans bröder och tempeltjänarna i Kasifja, för att de skulle sända oss tjänare till vår Guds hus. 18 Eftersom vår Gud höll sin goda hand över oss sände de oss en duglig man, en ättling till Machli, som var son till Levi, som var son till Israel: Sherevja, och hans söner och bröder, sammanlagt 18 män. 19 Vidare kom Hasavja och med honom Jesaja, av Meraris släkt, med 20 av deras släktingar, 20 och till detta 220 tempeltjänare, alla registrerade vid namn, som David och hans furstar hade utsett att assistera leviterna i deras tjänst.
21 Jag utlyste en fasta medan vi var kvar vid Ahavafloden. Vi ödmjukade oss inför vår Gud och bad honom om en lyckosam resa för oss och våra barn och alla våra tillhörigheter. 22 Jag skämdes för att be kungen om soldater och ryttare som skydd mot fiender längs vägen. Vi hade ju berättat för kungen att vår Gud håller sin skyddande hand över alla som söker honom, men hans vrede riktar sig mot dem som överger honom. 23 Därför fastade vi och bad vår Gud om detta, och han hörde vår bön.
24 Jag tillsatte tolv av de ledande prästerna, Sherevja, Hashavja och tio av deras bröder. 25 Jag vägde upp åt dem silvret och guldet och kärlen som hade skänkts till vår Guds hus av kungen, hans rådgivare och överstar och av alla israeliterna som var där. 26 Jag vägde upp och gav dem 22 ton silver, 100 silverkärl till ett värde av 70 kilo silver och tre och ett halvt ton guld,[h] 27 20 guldskålar till ett värde av 1 000 dareiker[i] samt två vackra kopparföremål, lika dyrbara som guld. 28 Jag sa till dem: ”Ni, liksom dessa kärl, är helgade åt Herren. Silvret och guldet är en frivillig gåva till Herren, era fäders Gud. 29 Ta väl hand om dem, tills ni kan väga upp dem inför de ledande prästerna och leviterna och Israels äldste, i kamrarna i Herrens hus i Jerusalem.”
30 Prästerna och leviterna tog emot det uppvägda silvret och guldet och kärlen för att föra dem till vår Guds hus i Jerusalem.
31 Vi bröt upp från lägret vid Ahavafloden den tolfte dagen i första månaden och började resan till Jerusalem. Vår Gud höll sin skyddande hand över oss och räddade oss undan fiender och bakhåll längs vägen, 32 och så kom vi till Jerusalem och vilade där i tre dagar.
33 Den fjärde dagen vägdes silvret, guldet och kärlen i vår Guds hus och överlämnades till prästen Meremot, Urias son. Med honom var Elasar, Pinechas son, och leviterna Josavad, Jeshuas son, och Noadja Binnujs son. 34 Alltsammans räknades och vägdes och samtidigt antecknades summorna. 35 De deporterade som hade återvänt från fångenskapen offrade brännoffer till Israels Gud: 12 tjurar för hela Israel, 96 baggar, 77 lamm och som syndoffer 12 bockar, alltsammans som brännoffer åt Herren. 36 De överlämnade kungens förordningar till de kungliga satraperna och ståthållarna i provinsen väster om Eufrat, och dessa understödde sedan folket och Guds hus.
Jesus visar sig för sina lärjungar när de fiskar
21 Senare visade sig Jesus för sina lärjungar igen vid Tiberiassjön[a] och så här gick det till:
2 Simon Petrus, Tomas som kallades Tvillingen, Natanael från Kana i Galileen, Sebedaios söner och två andra lärjungar var där tillsammans. 3 Då sa Simon Petrus till de andra: ”Jag ger mig ut och fiskar” och de andra svarade: ”Vi följer också med!” Så steg de i båten och for ut på sjön men de fick ingenting på hela natten.
4 När det sedan blev morgon, stod Jesus på stranden men lärjungarna förstod inte att det var han.
5 Jesus sa till dem: ”Mina barn, har ni inte fått någon fisk?”
”Nej”, svarade de.
6 Då sa han: ”Kasta ut nätet på höger sida om båten, så får ni.” De gjorde så och nu fick de så mycket fisk att de inte orkade dra in nätet.
7 Den lärjunge som Jesus älskade,[b] sa då till Petrus: ”Det är Herren!” När Simon Petrus hörde att det var Herren, knöt han om sig sitt ytterplagg för han hade nästan inget på sig och hoppade i vattnet. 8 De andra lärjungarna kom efter med båten och släpade nätet med fiskarna. De hade bara ungefär hundra meter kvar till stranden. 9 När de kom i land, såg de en glödhög och fisk som låg där och bröd.
10 Jesus sa nu till dem: ”Hämta några av fiskarna som ni just fick!” 11 Då steg Simon Petrus upp och drog det fulla nätet iland. Det fanns 153 stora fiskar där men trots att det var så fullt, gick det inte sönder.
12 Jesus sa sedan till dem: ”Kom hit och ät!” Ingen av dem vågade fråga vem han var men alla förstod att det var Herren. 13 Och Jesus gick fram och gav dem av brödet och fisken.
14 Detta var tredje gången som Jesus visade sig för sina lärjungar sedan han uppstått från de döda.
Jesus och Petrus
15 När de hade ätit, sa Jesus till Simon Petrus: ”Simon, Johannes son älskar[c] du mig mer än de andra gör?”
”Ja, Herre”, svarade Petrus, ”du vet att jag har dig kär.”
”Ge då mat till mina lamm”, sa Jesus till honom.
16 Jesus frågade sedan en andra gång: ”Simon, Johannes son, älskar du mig?”
”Ja Herre”, sa Petrus, ”du vet att jag har dig kär.”
”Var då en herde för mina får”, sa Jesus.
17 För tredje gången frågade nu Jesus honom: ”Simon, Johannes son, har du mig kär?”
Petrus blev mycket ledsen över att Jesus än en gång frågade om han hade honom kär och han svarade: ”Herre, du vet allt! Du vet att jag har dig kär!”
Då sa Jesus till honom: ”Ge då mat till mina får! 18 Ja, sannerligen säger jag dig: När du var ung kunde du göra dig i ordning och gå vart du ville. Men när du blir gammal, ska du sträcka ut händerna och andra ska göra dig i ordning och föra dig dit du inte vill.[d]” 19 Detta sa Jesus för att visa med vilket slags död Petrus skulle förhärliga Gud. Sedan sa Jesus till honom: ”Följ mig!”
20 Petrus vände sig nu om och fick se att den lärjunge som Jesus älskade[e] kom efter honom, han som under måltiden hade lutat sig mot Jesus och frågat vem som skulle förråda honom. 21 När Petrus fick se honom, frågade han Jesus: ”Vad kommer att hända med honom?”
22 Men Jesus svarade: ”Om jag vill att han ska bli kvar tills jag kommer så rör det väl inte dig? Du ska bara följa mig!”
23 På grund av detta spreds ryktet bland de troende att den lärjungen inte skulle dö. Men Jesus sa aldrig till Petrus att den lärjungen inte skulle dö. Han sa bara: ”Om jag vill att han ska bli kvar tills jag kommer så rör det väl inte dig?”
Slutord
24 Det är den lärjungen som vittnar om allt detta och har skrivit ner det. Vi vet att hans vittnesbörd är sant.
25 Jesus gjorde också mycket annat och om man skulle skriva ner alla dessa händelser, tror jag inte att hela världen skulle rymma alla de böcker man då måste skriva.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.