Old/New Testament
Guds straff över Juda och Jerusalem
3 Se, Herren, härskarornas Herre,
ska ta ifrån Jerusalem och Juda
allt stöd och alla tillgångar,
all tillgång på mat
och all tillgång på vatten,
2 hjältar och krigare,
domare och profeter,
spåmän och äldste,
3 lägre befäl och högt uppsatta,
rådgivare, hantverkare och trollkarlar.
4 ”Jag ska ge dem pojkar till furstar,
och godtycke ska regera över dem.”
5 Bland folket ska man förtrycka varandra,
var och en sin nästa,
unga ska sätta sig upp mot de äldre
och ringa mot högt uppsatta.
6 Då ska en man ta tag i sin bror i sin fars hus och säga:
”Du som har en mantel,
bli du vår ledare
och ta hand om denna ruinhög.”
7 Då ska han ropa:
”Jag kan inte vara till någon hjälp!
I mitt hus finns varken mat eller mantel!
Gör inte mig till ledare för folket.”
8 Jerusalem vacklar och Juda faller
därför att de i ord och handling har vänt sig mot Herren,
i uppror mot hans härlighet.
9 Deras uppsyn vittnar mot dem.
De breder ut sin synd som Sodom,
de döljer inget.
Ve dem!
De har dragit olycka över sig själva.
10 Men säg till den rättfärdige
att det går honom väl.
De rättfärdiga ska få njuta av sina gärningars lön.
11 Men ve över den onde!
För honom ska det gå illa,
och han ska få igen för vad han har gjort.
12 Mitt folk regeras av ungdomar,
och kvinnor härskar över det.
Mitt folk, dina ledare för dig vilse
och leder dig bort på osäkra stigar.
13 Herren träder fram i rätten,
han står beredd att gå till rätta med folken.
14 Herren går till rätta med sitt folks äldste och furstar.
”Ni har skövlat vingården,
och rov från de fattiga finns i era hus.
15 Hur vågar ni krossa mitt folk
och mala sönder de fattiga?” säger Herren, härskarornas Herre.
16 Herren sa:
”Eftersom Sions döttrar är så högfärdiga
och går med näsan i vädret,
spelar med ögonen
och trippar omkring prydda med fotringar,
17 så ska Herren låta dem få skabb i hjässan
och blotta deras nakenhet.”
18 På den dagen ska Herren plocka av dem all grannlåt, fotringar, band och månsmycken,[a] 19 örhängen, armband och slöjor, 20 huvuddukar, fotkedjor, gördlar, parfymer och amuletter, 21 ringar och näsringar, 22 festkläder, tunikor, sjalar och väskor, 23 speglar, underkläder, sjaletter och diadem.
24 I stället för parfymdoft kommer stank,
repstumpar i stället för skärp,
i stället för håruppsättning skallighet,
i stället för festkläder säcktyg,
och ett brännmärke i stället för skönhet.
25 Dina män ska falla för svärd
och dina hjältar i strid.
26 Stadsportarna ska sörja och gråta,
och övergivet sitter Sion på marken.
4 På den dagen ska sju kvinnor ta tag i samme man och säga:
”Vi ska själva skaffa oss mat och kläder,
om vi bara får använda ditt namn.
Låt oss få slippa vår vanära!”
De räddades framtid
2 Den dagen ska rotskottet från Herren bli till prydnad och ära och landets frukt till stolthet och härlighet för dem som räddats i Israel. 3 Den som blir kvar i Sion och stannar i Jerusalem kallas helig, var och en som är skriven bland de levande i Jerusalem. 4 Herren ska tvätta av all orenhet från Sions döttrar och skölja bort blodskulden från Jerusalem genom domens och reningens ande. 5 Herren ska över hela Sions berg och över de församlade där skapa ett moln om dagen, en rök och en flammande eld om natten. Över allt ska hans härlighet vara ett skydd.[b] 6 Där ska finnas ett skydd för dagens hetta och en tillflykt undan storm och regn.
Vad man sår, det får man skörda
6 Syskon, om någon ändå visar sig begå en överträdelse, så ska ni som är andliga milt visa honom till rätta. Men gör det ödmjukt, och se till att du inte själv blir frestad. 2 Bär varandras bördor, för då uppfyller ni Kristus lag.[a] 3 Den som inbillar sig att han är något, trots att han ingenting är, lurar bara sig själv. 4 Var och en måste utvärdera sina egna handlingar, och så kan han vara stolt bara över sig själv och inte över andra. 5 Var och en får nämligen bära sin egen börda[b]. 6 Men den som blir undervisad om budskapet ska dela med sig av det goda tillsammans med den som undervisar.[c] 7 Bedra inte er själva! Det går inte att lura Gud. Det man sår får man också skörda. 8 Den som sår i den mänskliga naturen får skörda undergång därifrån. Men den som sår i Anden ska ur Anden få skörda evigt liv. 9 Låt oss inte tröttna på att göra det som är gott, för vi ska i sinom tid få skörda, bara vi inte ger upp. 10 Ta därför vara på varje tillfälle att göra gott mot andra människor, och särskilt mot dem som tror.
Avslutande förmaning
11 Se, här skriver jag egenhändigt med stora bokstäver:
12 De som på något yttre sätt vill skaffa sig själva anseende, försöker tvinga er till omskärelse bara för att slippa bli förföljda för Kristus kors. 13 Men dessa som förespråkar omskärelsen lyder inte själva lagen. De vill bara att ni ska låta omskära er, för att de ska kunna skryta över er i fysiskt avseende.
14 Men det enda jag vill skryta över är vår Herre Jesus Kristus kors. Genom det är världen korsfäst för mig och jag för världen. 15 Om man är omskuren eller ej spelar alltså ingen roll. Det som betyder något är en ny skapelse.
Slutönskan
16 Frid och barmhärtighet över dem som vill leva efter denna princip, och över Guds Israel. 17 Låt nu ingen i fortsättningen ge mig mer bekymmer, för jag bär Jesus märken på min kropp.
18 Nåd från vår Herre Jesus Kristus åt er ande, syskon. Amen.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.