Old/New Testament

Fristäderna

19 ^(A) När Herren din Gud har utrotat de hednafolk vilkas land Herren din Gud ger dig, och när du har fördrivit dem och du bor i deras städer och i deras hus, ² då ska du avskilja åt dig tre städer mitt i ditt land, som Herren din Gud ger dig till besittning. ³ Du ska rusta upp vägarna till dessa städer och dela upp det landområde som Herren din Gud ger dig till arvedel i tre delar, så att var och en som har dräpt någon kan fly dit.

⁴ I följande fall kan den som har dräpt någon fly till en fristad och så få leva: Om någon dödar sin nästa utan vett och vilja och utan att ha burit hat till honom tidigare – ⁵ som när någon går med sin vän ut i skogen för att hugga ved och han hugger med yxan för att fälla trädet och yxhuvudet då lossnar från skaftet och träffar den andre så att han dör – då ska han kunna fly till någon av dessa städer och få leva. ⁶ Annars kan blodshämnaren^[a] som med vrede i sitt hjärta förföljer dråparen hinna upp honom om vägen är lång, och slå ihjäl honom trots att han inte hade förtjänat döden, eftersom han inte hade hatat den andre tidigare. ⁷ Därför befaller jag dig: ”Du ska avskilja tre städer åt dig.”

^8 (B) När Herren din Gud utvidgar ditt område, så som han med ed har svurit dina fäder, och ger dig hela det land som han har lovat att ge dina fäder, ⁹ om du då är noga med att följa alla dessa bud som jag i dag ger dig, så att du älskar Herren din Gud och alltid vandrar på hans vägar, då ska du lägga tre städer till dessa tre. ¹⁰ Så ska oskyldigt blod inte spillas i ditt land som Herren din Gud ger dig till arvedel, och blodskuld inte komma att vila på dig.

^11 (C) Men om någon hatar sin nästa och ligger på lur efter honom och överfaller honom och slår ihjäl honom, och han sedan flyr till någon av dessa städer, ^12 (D) då ska de äldste i hans stad sända bud och hämta honom därifrån och lämna honom i blodshämnarens hand, och han ska dö. ¹³ Du ska inte visa honom någon skonsamhet, utan du ska rena Israel från skulden för det oskyldiga blodet och det ska gå dig väl.

Gränsstenar

^14 (E) Du ska inte flytta din grannes gränssten^[b], som förfäderna satt upp i den arvedel du får i det land som Herren din Gud ger dig till besittning.

Vittnesmål

^15 (F) Det är inte nog om bara ett vittne träder upp mot någon som anklagas för ett brott eller en synd, vilken synd han än kan ha begått. Efter två eller tre vittnens ord^[c] ska var sak avgöras.

¹⁶ Om ett falskt vittne träder upp mot någon för att vittna mot honom angående något brott, ^17 (G) ska bägge parter i tvisten träda fram inför Herrens ansikte, inför de män som på den tiden är präster och domare. ¹⁸ Och domarna ska noga undersöka saken. Om vittnet visar sig vara ett falskt vittne som burit falskt vittnesbörd mot sin broder, ^19 (H) ska ni låta samma sak drabba vittnet som han hade tänkt för sin broder. Du ska skaffa bort det onda ifrån dig. ²⁰ Det övriga folket ska höra det och frukta, och man ska aldrig mer göra något sådant ont hos dig. ^21 (I) Du ska inte visa honom någon skonsamhet: liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot.

Krigslagar

20 När du drar ut i krig mot dina fiender och får se hästar och vagnar^[d] och ett folk större än du, ska du inte bli rädd för dem, för Herren din Gud som förde dig upp ur Egyptens land är med dig. ² När ni står beredda att gå till strid, ska prästen träda fram och tala till folket. ³ Han ska säga till dem: ”Hör, Israel! Ni står i dag beredda att gå till strid mot era fiender. Låt inte era hjärtan vara modlösa. Var inte rädda, bäva inte och bli inte förskräckta för dem, ⁴ för Herren er Gud går själv med er för att strida för er mot era fiender och ge er seger.”

⁵ Och förmännen ska säga till folket: ”Om någon har byggt sig ett nytt hus men ännu inte invigt det, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan kommer och inviger det om han själv faller i striden. ⁶ Om någon har planterat en vingård men ännu inte fått skörda dess frukt, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan kommer och skördar dess frukt om han själv faller i striden. ^7 (J) Om någon har trolovat sig med en kvinna men ännu inte tagit henne till sig, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan tar henne om han själv faller i striden.”

^8 (K) Vidare ska förmännen säga till folket: ”Om någon är rädd och har ett modlöst hjärta, så kan han vända tillbaka hem så att inte också hans bröders hjärtan blir lika modlösa som hans eget.” ⁹ När förmännen har avslutat sitt tal till folket, ska befälhavare över hären tillsättas och dessa ska gå i spetsen för folket.

¹⁰ När du kommer till någon stad för att strida mot den, ska du först erbjuda den fred. ¹¹ Om den då ger ett fredligt svar och öppnar sina portar för dig, ska allt folket som finns där bli arbetspliktigt under dig och tjäna dig. ¹² Men om den inte vill ha fred utan vill föra krig mot dig, ska du belägra den. ¹³ Och när Herren din Gud ger den i din hand ska du slå alla av mankön där med svärd. ^14 (L) Men kvinnorna, barnen, boskapen och allt annat som finns i staden, hela bytet ska du ta för dig själv. Du kan använda^[e] det byte som Herren din Gud har gett dig från dina fiender. ¹⁵ Så ska du göra med alla de städer som är mycket långt borta från dig och som inte hör till dessa hednafolks städer.

^16 (M) Men i de städer som tillhör dessa folk och som Herren din Gud ger dig till arvedel ska du inte låta något som andas få leva. ¹⁷ Du ska viga dem åt förintelse: hetiterna och amoreerna, kananeerna och perisseerna, hiveerna och jebusiterna, så som Herren din Gud har befallt dig, ¹⁸ för att de inte ska lära er att utöva alla deras vidrigheter som de själva har utövat till sina gudars ära och så komma er att synda mot Herren er Gud.

¹⁹ Om du belägrar en stad under lång tid för att erövra och inta den, ska du inte förstöra träden omkring den genom att höja din yxa mot dem. Du får äta av deras frukt, men du får inte hugga ner dem. Träden på marken är ju inte människor som ska drabbas när du går till angrepp. ²⁰ Men träd som du vet inte bär ätbar frukt får du förstöra och hugga ner och ta för att bygga belägringsverk mot den fientliga staden tills den faller.

Mord av okänd gärningsman

21 Om man i det land som Herren din Gud ger dig till besittning påträffar en ihjälslagen människa liggande på marken och man inte vet vem som har dödat honom, ² ska dina äldste och dina domare gå ut och mäta avståndet från den ihjälslagne till de städer som ligger runt omkring. ³ De äldste i den stad som ligger närmast den ihjälslagne ska ta en kviga, som inte har blivit använd i arbete och inte burit ok. ⁴ De äldste i staden ska föra kvigan ner till en dal med rinnande vatten där man inte plöjt eller sått, och där i dalen ska de krossa nacken på kvigan.

^5 (N) Och prästerna, Levi söner, ska träda fram, för Herren din Gud har utvalt dem till att göra tjänst inför honom och välsigna i Herrens namn, och efter deras beslut ska alla tvister och våldsbrott avgöras. ⁶ Alla de äldste i den stad som är närmast den ihjälslagne ska tvätta sina händer över kvigan som man krossat nacken på i dalen, ⁷ och de ska intyga och säga: ”Våra händer har inte spillt detta blod, och våra ögon har inte sett dådet. ⁸ Försona ditt folk Israel som du har friköpt, Herre, och låt inte oskyldigt blod komma över ditt folk Israel.”

Därmed får de försoning för denna blodskuld. ⁹ Så avlägsnar du skulden ifrån dig för det oskyldiga blodet^[f], för du ska göra det som är rätt i Herrens ögon.

Äktenskap med fången kvinna

¹⁰ När du drar ut i krig mot dina fiender och Herren din Gud ger dem i din hand så att du tar fångar, ¹¹ och du bland fångarna får se en vacker kvinna som du fäster dig vid och vill ta till hustru, ¹² så ska du föra henne in i ditt hus, och hon ska raka sitt huvud^[g] och ansa sina naglar. ¹³ Hon ska lägga av de kläder hon bar som fånge, och hon ska bo i ditt hem och få sörja sin far och mor under en månad^[h]. Därefter får du gå in till henne och bli hennes man, och hon ska bli din hustru.

¹⁴ Om du sedan inte finner behag i henne, ska du låta henne gå vart hon vill. Du får inte sälja henne för pengar och inte heller behandla henne som en slavinna, eftersom du har förnedrat henne.

Förstfödslorätten

^15 (O) Om en man har två hustrur, en som han älskar och en som han inte älskar, och både den älskade och den oälskade har fött söner åt honom och om hans förstfödde är son till den oälskade, ¹⁶ då får mannen inte, när han fördelar arvet åt sina söner, ge förstfödslorätten åt den älskades son till skada för den oälskades son, eftersom denne är den förstfödde. ^17 (P) Han ska i stället erkänna sonen till den oälskade som sin förstfödde och ge honom en dubbel lott av allt han äger. Eftersom denne är förstlingen av hans livskraft tillhör förstfödslorätten honom.

En upprorisk son

¹⁸ Om någon har en upprorisk och trotsig son som inte lyder sin far eller mor och inte lyssnar på dem trots att de tuktar honom, ¹⁹ så ska hans föräldrar ta honom och föra honom till de äldste i staden vid stadens port. ²⁰ Och de ska säga till de äldste i staden: ”Vår son här är upprorisk och trotsig. Han vill inte lyda oss utan frossar^[i] och super.” ²¹ Då ska alla män i staden stena honom till döds. Du ska skaffa bort det onda ifrån dig. Hela Israel ska höra det och känna fruktan.

Olika lagar och föreskrifter

²² Om det på någon vilar en synd som förtjänar döden och man avrättar honom och hänger upp honom på trä, ^23 (Q) så ska den döda kroppen inte lämnas kvar på träet över natten^[j]. Du ska begrava den samma dag, för den som är upphängd^[k] är en Guds förbannelse. Du ska inte orena det land som Herren din Gud ger dig till arvedel.

^21 (A) Om någon då säger till er: Här är Messias, eller: Där är han, så tro det inte. ^22 (B) Falska messiasgestalter och falska profeter ska träda fram och göra tecken och under för att om möjligt bedra de utvalda. ²³ Men var på er vakt! Jag har sagt er allt i förväg.

Människosonen kommer

^24 (C) Men i de dagarna, efter den nöden, ska solen förmörkas och månen inte längre ge sitt sken. ²⁵ Stjärnorna ska falla från himlen och himlens makter ska skakas. ^26 (D) Då ska man se Människosonen komma bland molnen med stor makt och härlighet. ^27 (E) Och då ska han sända ut änglarna och samla sina utvalda från de fyra väderstrecken, från jordens yttersta gräns till himlens ände.

^28 (F) Lär av en jämförelse med fikonträdet. Redan när kvisten blir mjuk och bladen spricker ut vet ni att sommaren är nära. ²⁹ På samma sätt vet ni, när ni ser allt detta hända, att han^[a] är nära och står för dörren. ³⁰ Jag säger er sanningen: Det här släktet ska inte förgå förrän allt detta sker.^{[b] 31 (G)} Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå. ^32 (H) Men den dagen eller stunden känner ingen – inte änglarna i himlen, inte ens Sonen, ingen utom Fadern.

^33 (I) Var på er vakt och håll er vakna, för ni vet inte när tiden är inne. ³⁴ Det är som när en man reste bort och lämnade sitt hus och gav sina tjänare ansvar, var och en för sin uppgift. Portvakten befallde han att vara vaken. ³⁵ Var därför vakna! Ni vet inte när husets herre kommer, om det blir på kvällen eller vid midnatt eller när tuppen gal eller på morgonen. ³⁶ Se upp så att han inte plötsligt kommer och finner att ni sover. ³⁷ Och vad jag säger till er, det säger jag till alla: Håll er vakna!"