Old/New Testament

Om lägrets renhet

5 Herren talade till Mose. Han sade: ^2 (A) ”Befall Israels barn att de för bort ur lägret var och en som är spetälsk eller har flytning^[a] och var och en som blivit oren genom en död kropp^[b]. ^3 (B) En sådan, vare sig man eller kvinna, ska ni föra bort utanför lägret. För bort dem, så att de inte orenar deras läger där jag bor mitt ibland dem.”

⁴ Och Israels barn gjorde så, de förde dem utanför lägret. Så som Herren hade sagt till Mose, så gjorde Israels barn.

Ersättningsplikt

⁵ Herren talade till Mose. Han sade: ^6 (C) ”Säg till Israels barn: När en man eller kvinna begår någon av de synder som människor kan begå och handlar trolöst mot Herren och drar på sig skuld, ⁷ ska han bekänna den synd han har begått och ersätta det orätta till dess fulla belopp och till det lägga en femtedel av värdet. Detta ska han ge till den som han har gjort orätt emot.

⁸ Men om den drabbade inte har någon nära släkting som kan ta emot gottgörelsen, ska ersättningen ges åt Herren och tillhöra prästen, utöver den försoningsbagge^[c] med vilken försoning bringas för den skyldige. ^9 (D) Och alla heliga gåvor som Israels barn bär fram till prästen ska tillhöra honom. ¹⁰ De heliga gåvor som var och en ger tillhör honom. Vad någon ger åt prästen tillhör honom.”

Om otrohet och svartsjuka

¹¹ Herren talade till Mose. Han sade: ¹² ”Säg till Israels barn: Det kan hända att en mans hustru kommer på avvägar och är otrogen mot sin man, ¹³ genom att någon annan ligger med henne och har sädesuttömning. Hennes man har inte sett något, och hon håller det hemligt att hon blivit orenad. Det finns inget vittne mot henne, och hon har inte blivit tagen på bar gärning. ¹⁴ Om han då drabbas av svartsjukans ande och misstänker att hans hustru blivit orenad, eller om han drabbas av svartsjukans ande och misstänker sin hustru fastän hon inte blivit orenad, ^15 (E) då ska mannen föra sin hustru till prästen och bära fram en tiondels efa kornmjöl^[d] som offer för henne. Men han ska inte hälla någon olja eller lägga någon rökelse på offret, för det är ett misstankeoffer, ett påminnelseoffer som ska påminna om en missgärning.

¹⁶ Och prästen ska föra fram henne och ställa henne inför Herrens ansikte. ¹⁷ Han ska ta heligt vatten i ett lerkärl och ta lite av stoftet från tabernaklets golv och lägga i vattnet. ¹⁸ Prästen ska ställa fram kvinnan inför Herrens ansikte och lösa upp hennes hår och lägga påminnelseoffret i hennes händer, det vill säga misstankeoffret. I sin hand ska prästen ha det bittra vattnet som för med sig förbannelse.

¹⁹ Därefter ska prästen ta ed av kvinnan och säga till henne: Om ingen har legat med dig och du inte har kommit på avvägar och orenat dig medan du var under din man, så ska du inte ta skada av det bittra förbannelsebringande vattnet. ²⁰ Men om du har kommit på avvägar medan du var under din man, och orenat dig genom att någon annan än din man har legat med dig” ²¹ – prästen ska nu läsa upp förbannelseeden för kvinnan och säga till henne: – ”så ska Herren göra dig till en förbannelse och en ed bland ditt folk. Herren ska låta ditt moderliv skrumpna och din buk svälla upp, ²² och det förbannelsebringande vattnet ska gå in i dina inälvor och få din buk att svälla upp och ditt moderliv att skrumpna.” Och kvinnan ska säga: ”Amen, amen.”

²³ Sedan ska prästen skriva upp dessa förbannelser i en bokrulle och tvätta av dem i det bittra vattnet. ²⁴ Och han ska ge kvinnan att dricka av det bittra förbannelsebringande vattnet, och det förbannelsebringande vattnet ska gå in i henne och orsaka bitter smärta. ²⁵ Prästen ska ta misstankeoffret ur kvinnans hand och lyfta det inför Herrens ansikte och bära fram det till altaret. ²⁶ Och prästen ska ta en handfull av offret som ett påminnelseoffer och bränna det på altaret. Därefter ska han ge kvinnan vattnet att dricka.

²⁷ När han har gett henne vattnet att dricka, ska detta ske: Om hon har låtit orena sig och varit otrogen mot sin man, ska det förbannelsebringande vattnet gå in i henne och orsaka bitter smärta. Hennes buk ska svälla upp och hennes moderliv skrumpna, och kvinnan ska bli en förbannelse bland sitt folk. ²⁸ Men om kvinnan inte har låtit orena sig utan är ren, ska inget skada henne och hon ska kunna bli havande.

²⁹ Detta är lagen om svartsjuka, när en gift kvinna kommer på avvägar och orenar sig ³⁰ eller när svartsjukans ande drabbar en man så att han misstänker sin hustru. Han ska då ställa fram hustrun inför Herrens ansikte, och prästen ska göra med henne allt som denna lag påbjuder. ³¹ Så ska mannen vara fri från skuld och hustrun får själv ta konsekvenserna av sin missgärning.”

Nasirlöften

6 Herren talade till Mose. Han sade: ² ”Tala till Israels barn och säg till dem: Om en man eller en kvinna avlägger ett löfte, ett nasirlöfte^[e] att avskilja sig för Herren, ^3 (F) ska han avhålla sig från vin och starka drycker. Han får inte dricka någon syrad dryck av vin eller någon annan syrad stark dryck. Han får inte dricka druvsaft och inte heller äta druvor, vare sig färska eller torkade. ⁴ Så länge hans nasirtid varar ska han inte äta något som kommer från vinstocken, inte ens dess kart eller späda skott. ^5 (G) Så länge hans nasirlöfte varar ska ingen rakkniv komma på hans huvud. Fram till slutet av de dagar som han är avskild för Herren ska han vara helig och låta håret växa fritt på sitt huvud.

⁶ Så länge han är avskild för Herren får han inte komma nära en död kropp. ⁷ Inte ens genom sin far eller mor, sin bror eller syster får han orena sig om de skulle dö, för han bär på sitt huvud tecknet på att han är sin Guds nasir. ⁸ Så länge hans nasirtid varar är han helgad åt Herren.

^9 (H) Men om någon helt plötsligt dör i hans närhet och därigenom orenar hans huvud där han bär nasirtecknet, ska han raka sitt huvud den dag han blir ren. På sjunde dagen ska han raka det.

¹⁰ På åttonde dagen ska han bära fram två turturduvor eller två unga duvor till prästen vid uppenbarelsetältets ingång. ¹¹ Och prästen ska offra en till syndoffer och en till brännoffer och bringa försoning för honom, på grund av den synd han dragit på sig genom den döda kroppen. Sedan ska han samma dag helga sitt huvud. ¹² Han ska inviga sig till nasir åt Herren samma antal dagar som han förut avskilt sig och han ska föra fram ett årsgammalt lamm till skuldoffer. Den förra löftestiden faller bort, eftersom hans nasirat blev orenat.

¹³ Detta är lagen om en nasir: Den dag hans nasirtid är slut ska han föras fram till uppenbarelsetältets ingång, ¹⁴ och han ska som sitt offer åt Herren bära fram ett årsgammalt felfritt lamm av hankön till brännoffer, ett årsgammalt felfritt lamm av honkön till syndoffer och en felfri bagge till gemenskapsoffer, ¹⁵ dessutom en korg med osyrat bröd, kakor av fint mjöl blandade med olja, osyrade tunnkakor smorda med olja samt det matoffer och dryckesoffer som hör till. ¹⁶ Prästen ska bära fram det inför Herrens ansikte och offra hans syndoffer och brännoffer. ¹⁷ Baggen ska han offra som gemenskapsoffer åt Herren tillsammans med korgen med de osyrade bröden. Prästen ska också offra det matoffer och dryckesoffer som hör till.

^18 (I) Och vid ingången till uppenbarelsetältet ska nasiren raka sitt huvud på vilket han bär nasirtecknet. Han ska ta sitt huvudhår, sitt nasirtecken, och lägga det på elden som brinner under gemenskapsoffret. ¹⁹ När nasiren har rakat av sig nasirtecknet, ska prästen ta den kokta bogen av baggen och dessutom en osyrad kaka och en osyrad tunnkaka ur korgen och lägga det på nasirens händer. ^20 (J) Och prästen ska lyfta det som ett lyftoffer inför Herrens ansikte. Det ska vara helgat åt prästen tillsammans med lyftofferbringan och offergärdslåret. Sedan får nasiren dricka vin igen.

²¹ Detta är lagen om den som har avlagt ett nasirlöfte, och vad han enligt nasirlöftet ska offra åt Herren, förutom vad han i övrigt kan skaffa. Han måste uppfylla det löfte han har avlagt enligt lagen om hans nasirat.”

Den prästerliga välsignelsen

²² Herren talade till Mose. Han sade: ²³ ”Säg till Aron och hans söner: När ni välsignar^[f] Israels barn ska ni säga till dem:

²⁷ Så ska de lägga mitt namn på Israels barn, och jag ska då välsigna dem.”

Liknelsen om såningsmannen

4 ^(A) Sedan började han undervisa vid sjön igen. Då samlades så mycket folk runt honom att han steg i en båt och satt i den ute på sjön medan allt folket stod på stranden. ^2 (B) Han lärde dem mycket i liknelser, och i sin undervisning sade han till dem:

^3 (C) "Lyssna! En såningsman gick ut för att så. ⁴ När han sådde föll en del vid vägen, och fåglarna kom och åt upp det. ⁵ En del föll på stenig mark där det inte hade mycket mylla, och det kom upp snabbt eftersom det inte hade djup jord. ⁶ Men när solen steg sveddes det, och eftersom det saknade rot vissnade det bort. ⁷ En del föll bland tistlar, och tistlarna sköt upp och kvävde det så att det inte gav någon skörd. ⁸ Men en del föll i god jord, och det sköt upp och växte och gav skörd, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt^[a]." ⁹ Och han sade: "Hör, du som har öron att höra med!"

^10 (D) När han blev ensam, frågade de tolv och de andra som var med honom om liknelserna. ¹¹ Då sade han till dem: "Ni har fått del i Guds rikes hemlighet. Men de som står utanför får allt i liknelser, ^12 (E) för att de ska se och se och ändå inte se, och höra och höra och ändå inte förstå, så att de inte vänder om och får förlåtelse."^[b]

Liknelsens innebörd

¹³ Han sade sedan till dem: "Förstår ni inte den här liknelsen? Hur ska ni då kunna förstå några liknelser alls? ¹⁴ Såningsmannen sår ordet. ¹⁵ De vid vägen är de hos vilka ordet sås, men när de hör det kommer genast Satan och tar bort ordet som är sått i dem. ¹⁶ De som sås på stenig mark är de som genast tar emot ordet med glädje när de hör det, ¹⁷ men de har ingen rot inom sig utan tror bara för en tid. När de sedan möter lidande eller förföljelse för ordets skull så kommer de genast på fall. ¹⁸ Hos andra sås säden bland tistlar. Det är de som hör ordet, ^19 (F) men världsliga bekymmer, bedräglig rikedom och begär efter annat kommer in och kväver ordet så att det blir utan frukt. ²⁰ Men de hos vilka säden faller i god jord, det är de som hör ordet och tar emot det och bär frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt."