Old/New Testament

Josef hos Potifar

39 ^(A) Josef hade förts ner till Egypten. Och Potifar, som var hovman hos farao och befälhavare för livvakterna, köpte honom av ismaeliterna som hade fört honom dit. ^2 (B) Herren var med Josef, och han blev en man som lyckades med allt. Han var i sin egyptiske herres hus, ³ och hans herre såg att Herren var med honom, eftersom Herren lät allt han gjorde lyckas i hans hand. ⁴ Josef fann nåd för Potifars ögon och fick betjäna honom. Potifar satte honom över hela sitt hus och lämnade allt han ägde i Josefs händer. ^5 (C) Från den stund han satte honom över sitt hus och alla sina ägodelar, välsignade Herren egyptierns hus för Josefs skull. Herrens välsignelse vilade över allt som var hans, både hemma och ute på marken. ⁶ Och han lämnade allt i Josefs händer. Med honom som hjälp bekymrade han sig inte om något annat än maten som han åt.

Josef var välväxt och såg bra ut. ⁷ Efter en tid hände det att hans herres hustru kastade sina blickar på honom och sade: ”Ligg med mig!” ⁸ Men han vägrade och sade till sin herres hustru: ”När min herre har mig i sin tjänst bekymrar han sig inte om något i huset. Allt han äger har han lämnat i mina händer. ⁹ Här i huset har han inte större makt än jag, och han har inte nekat mig någonting, utom dig eftersom du är hans hustru. Hur skulle jag då kunna göra något så ont och synda mot Gud?” ¹⁰ Och fast hon talade så till Josef dag efter dag, lyssnade han inte på henne. Han ville inte ligga hos henne eller vara tillsammans med henne.

¹¹ Men en dag kom han in i huset för att utföra sitt arbete, och ingen av husfolket var därinne. ¹² Då grep hon honom i manteln och sade: ”Ligg med mig!” Men han lämnade manteln i hennes hand och flydde och sprang ut. ¹³ När hon såg att han hade lämnat manteln i hennes hand och flytt, ¹⁴ ropade hon på sitt husfolk och sade till dem: ”Se här! Han har tagit hit till oss en hebreisk man som vill roa sig med oss^[a]. Han kom in till mig och ville ligga med mig. Men jag skrek högt, ¹⁵ och när han hörde hur jag höjde rösten och skrek, lämnade han manteln hos mig och flydde och sprang ut.”

¹⁶ Sedan lät hon hans mantel ligga kvar hos sig tills hans herre kom hem. ¹⁷ Då berättade hon samma sak för honom. Hon sade: ”Den hebreiske tjänaren som du har tagit hit till oss, han kom in till mig för att roa sig med mig. ¹⁸ Men när jag höjde rösten och ropade, lämnade han sin mantel hos mig och flydde ut.” ¹⁹ När Josefs herre hörde sin hustru berätta för honom att hans tjänare hade gjort så mot henne, blev han rasande ^20 (D) och satte Josef i fängelset, platsen där kungens fångar hölls fängslade. Där satt Josef i fängelset.

²¹ Men Herren var med Josef, och han gav honom nåd och lät honom bli vänligt bemött av föreståndaren för fängelset. ²² Han lät Josef ha ansvar för alla fångar i fängelset och göra allt som skulle göras där. ^23 (E) Föreståndaren för fängelset bekymrade sig inte om något som Josef hade hand om, eftersom Herren var med honom och lät honom lyckas i allt han gjorde.

Hovmästarens och bagarens drömmar

40 En tid därefter^[b] hände det att den egyptiske kungens munskänk^[c] och hans bagare förbröt sig mot sin herre, kungen av Egypten. ² Farao blev arg på sina båda hovmän, överste munskänken och förste bagaren, ^3 (F) och satte dem i förvar hos befälhavaren för livvakterna, i fängelset där Josef satt fången. ⁴ Befälhavaren för livvakterna utsåg Josef att betjäna dem och de satt där i förvar en tid.

⁵ Medan de satt i fängelset hade den egyptiske kungens munskänk och hans bagare samma natt var sin dröm, var och en med sin särskilda tydning. ⁶ När Josef kom in till dem på morgonen såg han att de var upprörda. ⁷ Han frågade faraos hovmän som satt i förvar med honom i hans herres hus: ”Varför ser ni så sorgsna ut i dag?” ^8 (G) De svarade honom: ”Vi har haft en dröm och det finns ingen som kan tyda den.” Josef sade till dem: ”Att ge tydningen är Guds sak. Berätta för mig.”

⁹ Då berättade överste munskänken sin dröm för Josef och sade: ”Jag drömde att jag såg en vinstock framför mig. ¹⁰ På vinstocken fanns tre rankor, och knappt hade den skjutit skott förrän blommorna slog ut och klasarna bar mogna druvor. ¹¹ Jag hade faraos bägare i handen, och jag tog druvorna och pressade dem i faraos bägare. Sedan satte jag bägaren i faraos hand.” ¹² Josef sade till honom: ”Här är tydningen: De tre rankorna betyder tre dagar. ¹³ Om tre dagar ska farao upphöja ditt huvud och ge dig din plats tillbaka. Du ska få ge farao bägaren i handen som förut när du var hans munskänk. ¹⁴ Men tänk på mig när det går bra för dig. Visa barmhärtighet mot mig och påminn farao om mig och hjälp mig ut ur det här huset. ^15 (H) Jag blev bortrövad från hebreernas land, och här har jag heller inte gjort något som jag skulle bli satt i fängelse för.”

¹⁶ När förste bagaren såg att Josef hade gett en god tydning, sade han till honom: ”Jag hade också en dröm, och där bar jag tre korgar med vetebröd på huvudet. ¹⁷ I den översta korgen fanns det alla slags bakverk som farao brukar äta. Men fåglarna åt dem ur korgen på mitt huvud.” ¹⁸ Då sade Josef: ”Här är tydningen: De tre korgarna betyder tre dagar. ¹⁹ Om tre dagar ska farao upphöja ditt huvud och ta av dig det. Han ska hänga upp dig på trä, och fåglarna ska äta ditt kött.”

²⁰ Tre dagar därefter var det faraos födelsedag, och han höll en fest för alla sina tjänare. Då upphöjde han bland sina tjänare både överste munskänkens huvud och förste bagarens. ²¹ Han lät överste munskänken få tillbaka sin tjänst och sätta bägaren i faraos hand igen, ²² men förste bagaren lät han hänga, så som Josef hade uttytt för dem.

²³ Men överste munskänken kom inte ihåg Josef utan glömde honom.

11 När Jesus hade gett sina tolv lärjungar alla dessa instruktioner, gick han därifrån för att undervisa och predika i deras städer.

Jesus svarar Johannes Döparen

^2 (A) Johannes fick i fängelset höra talas om Kristi gärningar. Han sände då bud med sina lärjungar ³ och frågade honom: "Är du den som skulle komma? Eller ska vi vänta på någon annan?"

⁴ Jesus svarade dem: "Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: ^5 (B) Blinda ser, lama går^[a], spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och fattiga får höra glädjens budskap. ^6 (C) Salig är den som inte tar anstöt av mig."

Jesus vittnar om Johannes

^7 (D) När de hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes: "Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå^[b] som vajar för vinden? ⁸ Om inte, vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina kläder? Nej, de som har fina kläder finns i kungapalatsen. ⁹ Så vad gick ni ut för att se? En profet? Ja, jag säger er: en som är mer än profet. ¹⁰ Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han ska bereda vägen för dig.^{[c] 11 (E)} Jag säger er sanningen: Bland dem som fötts av kvinnor har ingen trätt fram som är större än Johannes Döparen. Men den minste i himmelriket är större än han.

¹² Och från Johannes Döparens dagar ända till nu är himmelriket utsatt för våld, och våldsmän förtrycker det.^{[d] 13} Alla profeterna och lagen har profeterat fram till Johannes, ^14 (F) och om ni vill ta emot det – han är den Elia som skulle komma. ¹⁵ Hör, du som har öron!

^16 (G) Vad ska jag likna det här släktet vid? De liknar barn som sitter på torgen och ropar till andra barn: ¹⁷ Vi spelade flöjt^[e] för er men ni dansade inte, vi sjöng sorgesång men ni grät inte. ^18 (H) Johannes kom, och han varken åt eller drack, och då säger man: Han har en ond ande. ^19 (I) Människosonen kom, och han äter och dricker, och då säger man: Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare! Men Visheten har fått rätt av sina barn^[f]."

Jesu verop

²⁰ Sedan började Jesus gå till rätta med de städer där han hade gjort så många av sina kraftgärningar, eftersom de inte hade omvänt sig: ^21 (J) "Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! För om kraftgärningarna som gjorts hos er hade gjorts i Tyrus och Sidon^[g], skulle de för länge sedan ha omvänt sig i säck och aska^[h]. ²² Jag säger er: Tyrus och Sidon ska få det lindrigare på domens dag än ni.

²³ Och du, Kapernaum, ska du kanske bli upphöjd till himlen? Nej, du ska ner i helvetet^[i]. För om kraftgärningarna som gjorts i dig hade gjorts i Sodom^[j], skulle det ha stått än i dag. ^24 (K) Men jag säger er: Sodoms land ska få det lindrigare på domens dag än du."

Jesus är Guds vishet

^25 (L) Vid den tiden sade Jesus: "Jag prisar dig Far, himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små. ²⁶ Ja, Far, så var din goda vilja. ^27 (M) Allt har min Far överlämnat till mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern, inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för.

^28 (N) Kom till mig, alla ni som arbetar^[k] och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila. ^29 (O) Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar, ^30 (P) för mitt ok är milt och min börda är lätt."