Old/New Testament
Domsord över Edom
1 Obadjas profetia.[a]
Så säger Herren Gud om Edom:
Vi har hört ett budskap
från Herren,
och en budbärare är utsänd
bland hednafolken:
”Upp, låt oss resa oss
och strida mot Edom!”
2 Se, jag har gjort dig obetydlig
bland hednafolken,
djupt föraktad är du.
3 Ditt hjärtas övermod
har bedragit dig
där du bor bland bergsklyftorna
i din höga boning
och säger i ditt hjärta:
”Vem kan störta mig
till jorden?”
4 Om du än svävade högt som örnen
och byggde ditt bo
mitt bland stjärnorna,
så skulle jag ändå
störta ner dig därifrån,
säger Herren.
5 Om tjuvar kommer till dig
eller plundrare om natten,
då är det ute med dig!
Ska de inte stjäla
tills de fått nog?
Om vinbärgare kommer till dig,
ska de då lämna en efterskörd?
6 Hur genomsökt ska inte Esau bli!
Hans dolda skatter ska letas fram.
7 Alla som var i förbund med dig
ska driva dig till gränsen,
de som levde i fred med dig
ska bedra dig
och bli dig övermäktiga,
de som äter ditt bröd
ska lägga en snara under dig.
Det finns inget förstånd hos dem.[b]
8 Ska jag inte på den dagen,
säger Herren,
förgöra de visa i Edom
och allt förstånd på Esaus berg?
9 Dina hjältar, Teman,
ska slås av förfäran,
och var man på Esaus berg
ska bli utrotad och dräpt.
10 För våld mot din broder Jakob
ska du täckas med skam
och utrotas till evig tid.
11 Den dag du stod på avstånd,
den dag då främlingar
förde bort hans rikedom
och utlänningar drog in
genom hans portar
och kastade lott om Jerusalem,
då var du också som en av dem.
12 Se inte med skadeglädje
på din broders dag,
på hans olyckas dag,
gläd dig inte över Juda barn
på deras undergångs dag,
öppna inte din mun så stort
på nödens dag.
13 Dra inte in genom mitt folks port
på deras ofärds dag,
se inte med skadeglädje
på hans olycka, du också,
på hans ofärds dag,
sträck inte din hand
efter hans rikedomar
på hans ofärds dag.
14 Stå inte vid vägskälet
för att hugga ner hans flyktingar
och utlämna inte hans överlevande
på nödens dag.
Herrens dag
15 För Herrens dag är nära
för alla hednafolk.
Så som du har gjort
ska det göras mot dig,
dina gärningar
ska komma tillbaka
över ditt eget huvud.
16 Så som ni har druckit
på mitt heliga berg
ska alla hednafolk få dricka[c]
utan uppehåll[d].
De ska dricka, de ska svälja,
de ska bli som om
de aldrig funnits.
17 Men på Sions berg
ska det finnas en räddad skara[e].
Det ska vara en helig plats,
och Jakobs hus ska åter
få råda över sina besittningar.
18 Då ska Jakobs hus bli en eld
och Josefs hus en låga,
och Esaus hus ska vara som strå,
och de ska tända eld på dem
och förtära dem.
Ingen av Esaus hus
ska komma undan,
för Herren har talat.
19 Då ska de som bor i Negev ta Esaus berg i besittning. De som bor i Låglandet ska ta filisteernas land. Man ska ta Efraims land och Samariens mark i besittning, och Benjamin ska ta Gilead.[f] 20 Och de som förts bort av denna Israels här, de som bor i Kanaan ända till Sarefat,[g] liksom de som förts bort från Jerusalem, de som bor i Sefarad[h], dessa ska ta Negevs städer i besittning. 21 Frälsare[i] ska dra upp på Sions berg för att döma Esaus berg.
Och riket ska tillhöra Herren.
Den femte basunen
9 (A) Den femte ängeln blåste i sin basun. Och jag såg en stjärna som hade fallit från himlen[a] ner på jorden, och den fick nyckeln till avgrund-ens brunn. 2 (B) Den öppnade avgrundens brunn, och rök steg upp ur brunnen som röken från en stor ugn, och solen och luften förmörkades av röken från brunnen.
3 (C) Ur röken kom gräshoppor ut över jorden, och de fick samma makt som skorpionerna på jorden. 4 (D) De blev tillsagda att inte skada markens gräs eller någon grönska eller något träd, utan bara de människor som inte hade Guds sigill på pannan. 5 De fick inte rätt att döda dem, men de fick plåga dem i fem månader, och smärtan från dem var som smärtan när en skorpion sticker en människa. 6 (E) I de dagarna ska människorna söka döden men inte finna den, de ska längta efter att dö men döden ska fly ifrån dem.
7 (F) Gräshopporna såg ut som hästar rustade till strid. På sina huvuden hade de något som liknade kronor av guld, och deras ansikten var som människors ansikten. 8 (G) De hade hår som kvinnor, tänder som lejon 9 (H) och bröstpansar som av järn. Och dånet från deras vingar var som dånet från stridsvagnar med många hästar som stormar fram till strid. 10 De hade stjärtar och gaddar som skorpioner, och i stjärten låg deras makt att skada människorna i fem månader. 11 Som kung över sig har de avgrundens ängel, som på hebreiska kallas Abaddon och på grekiska Apollyon.[b]
12 (I) Det första veropet är över. Se, efter det kommer två till.
Den sjätte basunen
13 (J) Den sjätte ängeln blåste i sin basun. Och jag hörde en röst från de fyra hornen på guldaltaret inför Gud, 14 (K) och den sade till den sjätte ängeln som hade basunen: "Släpp lös de fyra änglar som är bundna vid den stora floden Eufrat[c]." 15 Och de fyra änglarna som hade hållits redo för den timmen och den dagen och den månaden och det året släpptes lösa för att döda en tredjedel av människorna. 16 Antalet ryttare i dessa ryttarhärar var tjugo tusen gånger tio tusen. Jag hörde deras antal.
17 Och så här såg jag hästarna och deras ryttare i min syn: ryttarna hade eldröda, mörkblå och svavelgula bröstpansar, och hästarna hade huvuden som lejon, och ur deras munnar kom eld och rök och svavel. 18 Av dessa tre plågor dödades en tredjedel av människorna, av elden och röken och svavlet som kom ur deras munnar. 19 (L) Hästarnas makt ligger i deras mun och deras svansar, för deras svansar liknar ormar och har huvuden, och med dessa gör de skada.
20 (M) Resten av människorna, de som inte dödades av dessa plågor, omvände sig ändå inte från sina händers verk. De slutade inte att tillbe onda andar och avgudabilder av guld, silver, brons, sten och trä som varken kan se eller höra eller gå, 21 och de ångrade inte sina mord och sin ockultism, sin sexuella omoral och sina stölder.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation