Old/New Testament
Gräshopporna
7 Detta lät Herren Gud mig se:
Han skapade gräshoppor när sommargräset började växa upp, sommargräset efter kungsslåttern[a]. 2 När de hade slukat allt grönt i landet sade jag: ”Herre, Herre, förlåt! Hur ska Jakob kunna bestå, han som är så liten?” 3 (A) Då ångrade Herren detta. ”Det ska inte ske”, sade Herren.
Elden
4 Detta lät Herren Gud mig se:
Jag såg att Herren Gud kallade på elden för att utföra hans sak. Och elden förtärde det stora djupet och höll på att förtära landet. 5 (B) Då sade jag: ”Herre Gud, sluta! Hur ska Jakob kunna bestå, han som är så liten?” 6 Då ångrade Herren detta. ”Inte heller detta ska ske”, sade Herren Gud.
Sänklodet
7 (C) Detta lät han mig se:
Jag såg Herren stå på en lod[b]rät mur med ett lod i sin hand. 8 (D) Och Herren sade till mig: ”Vad ser du, Amos?” Jag svarade: ”Ett lod.” Då sade Herren: ”Se, jag ska hänga upp ett lod mitt ibland mitt folk Israel. Jag ska inte skona dem en gång till.
9 (E) Isaks offerhöjder ska bli ödelagda och Israels helgedomar förstörda, och mot Jerobeams hus ska jag resa mig med svärdet.”
Amos och prästen i Betel
10 (F) Amasja, prästen i Betel, sände bud till Israels kung Jerobeam och lät säga: ”Amos konspirerar mot dig mitt ibland Israels folk. Landet står inte ut med allt hans ordande, 11 för Amos har sagt: Jerobeam ska dö för svärd och Israel ska föras bort i fångenskap från sitt land.”
12 (G) Och Amasja sade till Amos: ”Du siare, ge dig i väg och fly till Juda land. Tjäna ditt levebröd där och profetera där! 13 I Betel får du inte profetera mer, för det är en kunglig helgedom[c] och ett rikets tempel.” 14 (H) Amos svarade Amasja: ”Jag är ingen profet, ingen profetlärjunge[d]. Jag är boskapsherde och odlar mullbärsfikon[e]. 15 (I) Men Herren tog mig från hjorden och Herren sade till mig: Gå och profetera för mitt folk Israel. 16 (J) Så hör nu Herrens ord:
Du säger:
Profetera inte mot Israel
och tala inte mot Isaks hus.
17 (K) Därför säger Herren så:
Din hustru ska bli
en prostituerad i staden,
dina söner och döttrar
ska falla för svärd,
din jord ska utskiftas
med mätsnöre.
Själv ska du dö i ett orent land,
och Israel ska föras bort
i fångenskap från sitt land.”
Israel har mognat för dom
8 Detta lät Herren Gud mig se: Jag såg en korg med mogen frukt. 2 (L) Han sade: ”Vad ser du, Amos?” Jag svarade: ”En korg med mogen frukt.” Då sade Herren till mig: ”Slutet har kommit för mitt folk Israel. Jag ska inte skona dem igen. 3 (M) Sångerna i borgen ska på den dagen övergå i klagan, säger Herren Gud. Döda kroppar i mängd ska i tysthet kastas överallt.”
4 (N) Hör detta,
ni som trampar på den fattige
och vill göra slut på de svaga[f]
i landet,
5 (O) ni som säger:
”När är nymånadsdagen slut
så vi får sälja säd,
och sabbaten
så vi får öppna kornboden?
Då ska vi minska efa-måttet[g]
och höja priset
och fuska med vågen
så att den ljuger.
6 (P) Då ska vi köpa de utblottade
för pengar
och den fattige för ett par skor,
och sälja spillet som säd.”
7 Herren har svurit vid Jakobs stolthet:
Aldrig ska jag glömma
någon av deras gärningar.
8 (Q) Skulle inte landet darra
när sådant sker,
och skulle inte alla dess invånare
sörja?
Skulle inte hela landet
höja sig som Nilen
och röras upp och åter sjunka[h]
som Egyptens flod?
9 (R) Det ska ske på den dagen,
säger Herren Gud,
att jag ska låta solen
gå ner vid middagstid
och lägga landet i mörker
mitt på ljusa dagen.
10 (S) Jag ska förvandla era högtider
till sorg
och alla era sånger
till klagovisor.
Jag ska klä allas höfter med säcktyg
och göra alla huvuden skalliga.
Jag ska låta det bli
som när man sörjer ende sonen
och låta det sluta som en bitter dag.
11 (T) Se, dagar ska komma,
säger Herren Gud,
då jag sänder hunger i landet –
inte en hunger efter bröd,
inte en törst efter vatten,
utan efter att höra Herrens ord.
12 De ska irra omkring från hav till hav
och springa hit och dit
från norr till öster
för att söka efter Herrens ord,
men de ska inte finna det.
13 På den dagen
ska vackra unga kvinnor
och unga män tyna bort av törst,
14 (U) de som svär vid Samarias skam[i]
och säger: ”Leve din gud, Dan!”
och ”Leve vägen
till Beer-Sheba!”[j]
De ska falla och inte resa sig mer.
Israels förödelse
9 (V) Jag såg Herren stå vid altaret,
och han sade:
Slå till pelarhuvudena
så att trösklarna skakar,
och låt spillrorna falla
över huvudet på dem alla.
Dem som är kvar
ska jag döda med svärd.
Ingen av dem ska kunna fly,
ingen av dem ska kunna
rädda sig.
2 (W) Även om de bröt sig in i dödsriket
skulle min hand
hämta dem därifrån,
även om de steg upp till himlen
skulle jag störta ner dem därifrån.
3 (X) Även om de gömde sig
på toppen av Karmel[k]
skulle jag hitta dem där
och hämta ner dem.
Även om de gömde sig
för min blick på havets botten
skulle jag där befalla ormen
att bita dem.
4 (Y) Även om de gick i fångenskap
framför sina fiender
skulle jag där befalla svärdet
att komma och döda dem.
Och jag ska fästa min blick på dem
till deras olycka
och inte till deras lycka.
5 (Z) Herren Gud Sebaot
rör vid jorden och den smälter,
och alla dess invånare sörjer.
Hela jorden höjer sig som Nilen
och sjunker åter
som Egyptens flod.
6 (AA) Han bygger sin sal i himlen
och grundar sitt valv över jorden,
han kallar på havets vatten
och öser ut det över jordens yta –
Herren är hans namn.
7 (AB) Är ni inte som nubierna
i mina ögon, ni Israels barn?
säger Herren.
Förde jag inte Israel
upp ur Egyptens land,
filisteerna från Kaftor[l]
och arameerna från Kir?
8 (AC) Se, Herren Guds ögon
är emot detta syndiga rike,
och jag ska utplåna det
från jordens yta.
Ändå vill jag inte utplåna
Jakobs hus helt,
säger Herren.
9 För se, jag befaller att Israels hus
ska sållas bland alla hednafolk
som man siktar i ett såll.
Inte minsta korn[m]
ska falla till marken.
10 (AD) Alla syndare i mitt folk
ska dö för svärd, de som säger:
”Olyckan når oss inte,
den kommer inte i närheten
av oss.”
Löfte om upprättelse
11 (AE) På den dagen ska jag resa upp
Davids fallna hydda,
mura igen dess sprickor
och resa upp dess ruiner.
Jag ska bygga upp den
som i forna dagar,[n]
12 (AF) så att de kan ta i besittning
vad som är kvar av Edom
och av alla hednafolk
över vilka mitt namn har nämnts,
säger Herren som gör detta.
13 (AG) Se, dagar ska komma, säger Herren,
då plöjaren ska följa
skördemannen i spåren
och druvtramparen
såningsmannen,
då bergen ska drypa av druvsaft
och alla höjder flöda över.
14 (AH) Jag ska göra slut
på mitt folk Israels fångenskap.
De ska bygga upp ödelagda städer
och få bo i dem,
de ska plantera vingårdar
och få dricka vinet från dem,
de ska anlägga trädgårdar
och få äta deras frukt.
15 (AI) Jag ska plantera dem
i deras eget land.
De ska inte mer ryckas upp
ur det land som jag gett dem,
säger Herren din Gud.
Det sjunde sigillet bryts
8 (A) När Lammet bröt det sjunde sigillet, blev det tyst i himlen i omkring en halvtimme.
De sju basunerna
2 (B) Och jag såg de sju änglarna som står inför Gud, och de fick sju basuner[a]. 3 (C) Och en annan ängel kom och ställde sig vid altaret med ett rökelsekar av guld. Han fick mycket rökelse att lägga tillsammans med alla de heligas böner på guldaltaret framför tronen. 4 Och röken från rökelsen steg från ängelns hand tillsammans med de heligas böner upp inför Gud.
5 (D) Och ängeln tog rökelsekaret, fyllde det med elden från altaret och kastade ner det på jorden, och det blev åska, dån och blixtar och jorden skakade. 6 Och de sju änglarna med de sju basunerna gjorde sig redo att blåsa i dem.
De fyra första basunerna
7 (E) Den första ängeln blåste i sin basun. Då kom hagel och eld, blandat med blod, och kastades ner på jorden. En tredjedel av jorden brann upp, och en tredjedel av träden brann upp, och allt grönt gräs brann upp.
8 (F) Den andra ängeln blåste i sin basun. Då var det som om ett stort brinnande berg kastades i havet. En tredjedel av havet förvandlades till blod, 9 och en tredjedel av allt liv i havet dog, och en tredjedel av alla fartyg gick under.
10 (G) Den tredje ängeln blåste i sin basun. Då föll en stor stjärna från himlen, brinnande som en fackla, och den föll över en tredjedel av floderna och vattenkällorna. 11 (H) Stjärnans namn är Malört. En tredjedel av vattnen förvandlades till malört[b], och många människor dog av vattnet som hade blivit bittert.
12 (I) Den fjärde ängeln blåste i sin basun. Då träffades en tredjedel av solen och en tredjedel av månen och en tredjedel av stjärnorna, så att en tredjedel av dem förmörkades och dagen förlorade en tredjedel av sitt ljus, och natten likaså.
13 (J) Och jag såg, och jag hörde en örn som flög uppe på himlen och ropade med stark röst: "Ve, ve, ve över jordens invånare för de basunstötar som är kvar, när de tre andra änglarna blåser i sina basuner!"
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation