Old/New Testament
Jerusalem belägras
6 (A) Fly från Jerusalem,
ni Benjamins barn!
Blås i hornet i Tekoa[a],
res ett högt baner
i Bet-Hakkerem[b],
för en olycka hotar från norr
med stor förödelse.
2 Jag ska ödelägga dotter Sion,
den vackra och bortskämda.
3 (B) Herdar ska komma över henne
med sina hjordar.
De ska slå upp sina tält
runt omkring henne
och var och en ska beta av
sitt stycke.
4 Rusta er till strid mot henne!
”Kom, låt oss dra upp
vid middagstid!
Men ve oss, dagen går mot sitt slut
och kvällens skuggor förlängs.
5 Kom, låt oss dra upp om natten
och förstöra hennes palats.”
6 (C) För så säger Herren Sebaot:
Fäll träd och bygg vallar[c]
mot Jerusalem!
Här är staden som ska straffas.
Den är full av förtryck.
7 (D) Som en källa flödar av vatten,
så flödar den av sin ondska.
Man hör om våld och förödelse där,
sår och slag är ständigt
inför mina ögon.
8 Ta varning, Jerusalem,
så att jag inte vänder mig
ifrån dig
och gör dig till en ödemark,
ett land där ingen bor.
9 (E) Så säger Herren Sebaot:
Man ska bärga en efterskörd
från dem som är kvar av Israel,
som från en vinstock.
Räck ut din hand på nytt,
som när man plockar druvor
från rankorna.
10 (F) Till vem ska jag tala
och för vem ska jag vittna
så att de hör?
Deras öron är stängda[d]
så att de inte kan höra.
Herrens ord föraktas bland dem,
de vill inte veta av det.
11 (G) Därför är jag fylld av Herrens vrede,
jag orkar inte hålla tillbaka den.
Ös ut den över barnen på gatan
och över de unga där de samlas.
Både man och kvinna ska drabbas,
också den gamle
och den som fyllt sina dagars mått.
12 (H) Främlingar ska ta över deras hus,
deras åkrar och hustrur,
för jag ska räcka ut min hand
mot dem som bor i landet,
säger Herren.
13 (I) Hög som låg,
alla söker de oärlig vinst.
Både profet och präst,
alla handlar de lögnaktigt.
14 (J) De tar det lätt med att bota
mitt folks skada
och säger: ”Allt är väl, allt är väl!”
Men allt är inte väl.
15 De ska stå där med skam,
för de har gjort avskyvärda saker.
Ändå känner de ingen skam
och förstår inte att blygas.
Därför ska de falla
bland dem som faller.
När tiden kommer
och jag straffar dem
ska de komma på fall,
säger Herren.
16 (K) Så säger Herren:
Ställ er vid vägarna och spana,
fråga efter de urgamla stigarna.
Fråga efter den goda vägen
och vandra på den,
så ska ni finna ro för era själar[e].
Men de svarade:
”Vi vill inte vandra på den.”
17 (L) När jag satte väktare
över er och sade:
”Lyssna till basunens ljud”,
svarade de: ”Vi vill inte lyssna.”
18 Hör därför, ni hednafolk,
och lägg märke till, du församling,
vad som sker bland dem.
19 (M) Hör du jord: Se, jag ska låta
olycka drabba detta folk,
frukten av deras tankar,
eftersom de inte har lyssnat
på mina ord
utan förkastat min lag.
20 (N) Vad bryr jag mig om
rökelse[f] från Saba
eller finaste kalmus[g]
från fjärran land?
Era brännoffer har jag inte behag till
och era slaktoffer
tycker jag inte om.
21 Därför säger Herren så:
Se, jag ska lägga stötestenar
framför detta folk,
och på dem ska fäder och söner
snubbla tillsammans,
grannar och vänner förgås.
22 (O) Så säger Herren:
Se, ett folk kommer
från landet i norr,
ett stort hednafolk reser sig
vid jordens yttersta ände.
23 De bär båge och lans[h],
de är grymma och skoningslösa.
Deras röst är som havets dån,
och på sina hästar rider de fram,
rustade som kämpar till strid
mot dig, dotter Sion.
24 (P) Vi har hört ryktet om dem.
Våra händer sjunker ner,
ängslan griper oss,
ångest som hos en barnaföderska.
25 Gå inte ut på fältet
och vandra inte på vägen,
för fiendens svärd är där
med skräck från alla sidor.
26 (Q) Du, mitt folk, min dotter,
klä dig i säcktyg, rulla dig i aska,
sjung sorgesång
som efter ende sonen
och håll bitter dödsklagan.
Plötsligt drabbar oss fördärvaren.
27 (R) Jag har satt dig att pröva mitt folk
och gjort dig till en fast borg,
för att du ska lära känna
och pröva deras väg.
28 (S) Alla är de förhärdade rebeller
som går med förtal,
de är som koppar och järn,
allihop är fördärvare.
29 Blåsbälgen pustar,
men ur elden kommer bara bly.
Mer rening är meningslös,
de onda rensas inte ut.
30 (T) ”Förkastat silver” kallar man dem,
för Herren har förkastat dem.
Dom över falsk gudsdyrkan
7 Detta ord kom till Jeremia från Herren. Han sade:
2 (U) Ställ dig i porten till Herrens hus och ropa där ut detta ord: Hör Herrens ord, alla ni av Juda som går in genom dessa portar för att tillbe Herren! 3 (V) Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Ändra ert liv och era gärningar, så ska jag låta er bo kvar på denna plats. 4 (W) Lita inte på lögnaktigt tal som säger: ”Här är Herrens tempel, Herrens tempel, Herrens tempel.” 5 (X) Nej, ändra ert liv och era gärningar, gör rätt mot varandra, 6 (Y) sluta förtrycka främlingen, den faderlöse och änkan. Spill inte oskyldigt blod på denna plats och följ inte andra gudar, er själva till olycka. 7 Då ska jag för alltid låta er bo på denna plats, i det land som jag gett era fäder.
8 Men se, ni litar på lögnaktigt tal som inte hjälper. 9 (Z) Hur är det? Ni stjäl, mördar och är otrogna. Ni svär falskt och tänder rökelse åt Baal och följer andra gudar som ni inte känner. 10 Sedan kommer ni hit och träder fram inför mitt ansikte i detta hus som är uppkallat efter mitt namn och säger: ”Vi är räddade” – för att sedan fortsätta med allt detta avskyvärda. 11 (AA) Menar ni att detta hus som är uppkallat efter mitt namn är ett rövarnäste[i]? Se, jag har själv sett det, säger Herren.
12 (AB) Gå bort till den plats i Shilo[j] där jag först lät mitt namn bo, och se hur jag gjort med den på grund av mitt folk Israels ondska. 13 (AC) Och eftersom ni har gjort alla dessa gärningar, säger Herren, och inte lyssnat fastän jag har talat till er gång på gång, och inte har svarat fastän jag har kallat på er, 14 (AD) därför ska jag nu göra med detta hus som är uppkallat efter mitt namn och som ni förlitar er på, och med denna plats som jag gett er och era fäder, på samma sätt som jag gjorde med Shilo. 15 (AE) Jag ska kasta bort er från mitt ansikte, så som jag har kastat bort alla era bröder, Efraims alla ättlingar.
16 (AF) Be därför inte för detta folk och bär inte fram någon klagan eller förbön och för inte deras talan hos mig, för jag kommer inte att höra på dig. 17 Ser du inte vad de gör i Juda städer och på Jerusalems gator? 18 (AG) Barnen samlar ved, fäderna gör upp eld och kvinnorna knådar deg för att baka offerkakor åt himlens drottning[k]. För att kränka mig utgjuter de dryckesoffer åt andra gudar.
19 Men är det mig de kränker med detta? säger Herren. Är det inte snarare sig själva, till sin egen skam? 20 Därför säger Herren Gud så: Se, jag ska ösa min vrede och harm över denna plats, över både människor och djur, över åkerns träd och markens gröda, och den ska brinna utan att slockna.
21 (AH) Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Lägg era brännoffer[l] tillsammans med era slaktoffer och ät upp köttet! 22 (AI) För på den dag då jag förde era fäder ut ur Egyptens land gav jag dem inte några befallningar eller bud om brännoffer och slaktoffer. 23 (AJ) Det bud jag gav dem var detta: ”Lyssna till min röst, så ska jag vara er Gud och ni ska vara mitt folk. Vandra helt på den väg jag befaller er, så ska det gå väl för er.” 24 (AK) Men de ville inte höra eller lyssna till mig, utan följde sina egna tankar och sitt onda, hårda hjärta. De vände ryggen till mig, inte ansiktet.
25 (AL) Från den dag era fäder drog ut ur Egyptens land ända till i dag har jag sänt alla mina tjänare profeterna till er, gång på gång har jag sänt dem. 26 (AM) Men de ville inte höra eller lyssna till mig. De var upproriska och gjorde ännu mer ont än sina fäder.
27 Du ska säga dem allt detta, men de kommer inte att lyssna på dig. Du ska ropa till dem, men de kommer inte att svara dig. 28 Säg därför till dem: ”Här är det folk som inte lyssnar till Herren sin Guds röst och som inte tar emot tillrättavisning. Sanningen är försvunnen och utrotad ur deras mun.”
Dom över Hinnoms sons dal
29 (AN) Klipp av ditt hår[m] och kasta bort det, och stäm upp en sorgesång på höjderna, för Herren har förkastat och övergett det släkte som har väckt hans vrede. 30 (AO) Juda barn har gjort det som är ont i mina ögon, säger Herren. De har ställt upp sina avgudar i det hus som är uppkallat efter mitt namn för att orena det. 31 (AP) De har byggt upp Tofethöjderna[n] i Hinnoms sons dal för att där bränna upp sina söner och döttrar i eld, fastän jag aldrig har befallt eller ens tänkt mig det.
32 (AQ) Se, dagar ska komma, säger Herren, då man inte mer ska kalla det ”Tofet” eller ”Hinnoms sons dal”, utan ”Dråpdalen”. Då ska man begrava i Tofet av brist på annan plats. 33 (AR) Detta folks döda kroppar ska bli mat åt himlens fåglar och markens djur, och ingen ska skrämma bort dem. 34 (AS) I Juda städer och på Jerusalems gator ska jag göra slut på jubelrop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud[o], för landet ska läggas öde.
8 På den tiden, säger Herren, ska man kasta ut Juda kungars och furstars ben, prästernas och profeternas ben och Jerusalems invånares ben ur deras gravar 2 (AT) och strö ut dem inför solen och månen och himlens alla stjärnor som de har älskat, dyrkat och följt, sökt och tillbett. De ska inte samlas ihop eller begravas, de ska bli gödsel på marken. 3 Alla som blir kvar av detta onda släkte ska hellre vilja dö än leva, vart jag än fördriver dem, säger Herren Sebaot.
Ett avfall utan motstycke
4 Säg också till dem: Så säger Herren:
Om någon faller,
reser han sig då inte igen?
Och om någon går vilse,
vänder han då inte om?
5 (AU) Varför vänder de sig ständigt bort,
detta Jerusalems folk?
De håller fast vid sitt svek,
de vägrar att vända om.
6 Jag har lyssnat och hört efter.
De talar det som inte är rätt.
Ingen enda ångrar sin ondska,
ingen säger: ”Vad har jag gjort?”
Alla viker av i egen riktning,
likt hästar som störtar sig ut
i striden.
7 (AV) Till och med storken under himlen
vet sin bestämda tid,
och turturduvan, svalan och tranan
passar tiden
när de ska komma tillbaka.
Men mitt folk
känner inte Herrens domslut.
8 Hur kan ni säga: ”Vi är visa,
vi har Herrens lag?”
Visst! De skriftlärdas lögnpenna
har förvandlat lagen till lögn.
9 (AW) De visa ska komma på skam,
bli förskräckta och fångade.
Se, de har förkastat Herrens ord.
Vad har de då för vishet?
10 (AX) Därför ska jag ge deras hustrur
åt andra
och deras åkrar åt erövrare,
för alla söker de oärlig vinst,
hög som låg.
Profet och präst,
alla handlar de lögnaktigt.
11 (AY) De tar det lätt med att bota
dottern mitt folks skada
och säger: ”Allt är väl, allt är väl!”
Men allt är inte väl.
12 De ska få skämmas
för att de har gjort något
så avskyvärt.
Ändå känner de ingen skam
och förstår inte att blygas.
Därför ska de falla
bland dem som faller.
När tiden kommer
och jag straffar dem
ska de komma på fall,
säger Herren.
13 (AZ) Jag ska rycka bort och förgöra dem,
säger Herren.
Inga druvor blir kvar
på vinstockarna
och inga fikon på fikonträden,
till och med löven är vissnade.
Det jag gav dem
ska tas ifrån dem.
14 (BA) Varför sitter vi här?
Låt oss samlas
och gå in i de befästa städerna
och möta slutet där,
för Herren vår Gud
låter oss förgås.
Han ger oss förgiftat vatten
att dricka,
för vi har syndat mot Herren.
15 (BB) Vi väntade på välgång,
men inget gott kommer,
på en tid med läkedom,
men se, skräck råder.
16 (BC) Från Dan hörs hans hästar frusta,
när hans hingstar gnäggar
bävar hela landet.
De kommer och slukar landet
med allt som finns där,
staden och alla som bor i den.
17 (BD) Se, jag sänder ormar bland er,
giftormar som inte kan besvärjas,
och de ska bita er, säger Herren.
Profetens stora sorg
18 Var ska jag få lindring i min sorg?
Mitt hjärta är sjukt i mig.
19 (BE) Hör, dottern mitt folk
ropar från fjärran land:
”Finns inte Herren mer i Sion?
Är hennes kung inte längre där?”
Varför har de retat mig till vrede
med sina bilder,
med sina främmande avgudar?
20 ”Skördetiden är förbi,[p]
sommaren är över,
men vi har inte blivit räddade.”
21 Jag är förkrossad,
för dottern mitt folk har krossats.
Jag sörjer, förfäran har gripit mig.
22 (BF) Finns det ingen balsam i Gilead[q],
finns där ingen läkare?
Varför blir dottern mitt folk
inte botad?
Förmaningar till olika grupper
5 (A) Var inte hård mot en äldre man. När du förmanar honom, tala som till en far. Förmana yngre män som bröder, 2 äldre kvinnor som möd-rar och yngre kvinnor som systrar i all renhet.
3 Hedra änkor, dem som verkligen är änkor. 4 (B) Men om en änka har barn eller barnbarn, ska dessa först och främst lära sig att visa respekt[a] för sin egen familj och ge tillbaka vad de är skyldiga sina föräldrar. Detta är rätt inför Gud.
5 (C) Den som verkligen är änka och ensamstående sätter sitt hopp till Gud och håller ut i bön och åkallan natt och dag. 6 (D) Men den som lever för lyx är levande död. 7 Lär dem detta så att ingen kan anklaga dem. 8 (E) Om någon inte tar hand om sina närmaste, och särskilt sin egen familj, så har han förnekat tron och är värre än den som inte tror.
9 (F) Som församlingsänka[b] kan den räknas som är minst sextio år och har varit en enda mans kvinna. 10 (G) Hon ska vara känd för goda gärningar: uppfostrat barn, visat gästfrihet, tvättat de heligas fötter, hjälpt nödlidande och använt varje tillfälle att göra gott.
11 Yngre änkor ska du däremot avvisa. När de drivs av begär bort från Kristus vill de gifta sig 12 (H) och drar en dom över sig för att de förnekat sin första tro[c]. 13 (I) Samtidigt lär de sig att vara lata när de går omkring i husen. Och de blir inte bara lata, utan dessutom skvallriga och nyfikna och pratar om sådant som inte passar sig.
14 (J) Jag vill därför att yngre änkor gifter sig, föder barn, sköter hemmet och inte ger motståndaren något tillfälle att tala illa om dem. 15 (K) Några har redan vänt sig bort och börjat följa Satan. 16 Om en troende kvinna har änkor hos sig ska hon ta hand om dem och inte belasta församlingen, så att den kan ta hand om dem som verkligen är änkor.
17 (L) De äldste som sköter sin ledaruppgift väl ska ni anse värda dubbel heder[d], särskilt dem som arbetar med predikan och undervisning. 18 Skriften säger: Du ska inte binda för munnen på oxen som tröskar, och: Arbetaren är värd sin lön.[e] 19 (M) Ta inte upp en anklagelse mot någon av de äldste om det inte finns två eller tre vittnen. 20 (N) Dem som syndar inför alla ska du tillrättavisa inför alla så att även de andra tar varning.
21 Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus och de utvalda änglarna: ta vara på detta utan förutfattade meningar och utan att handla partiskt. 22 (O) Var inte för snabb med att lägga händerna på någon[f] och gör dig inte delaktig i andras synder. Håll dig själv ren. 23 Drick inte längre bara vatten, utan använd lite vin för din mage och dina återkommande sjukdomar.
24 (P) Vissa människors synder är uppenbara och får sin dom i förväg, andras synder kommer fram först senare. 25 På samma sätt är de goda gärningarna uppenbara, och de som inte är det kan ändå inte förbli gömda.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation