Old/New Testament
Det stolta Babel faller
47 (A) Kom ner och sätt dig i stoftet,
du jungfru dotter Babel.
Sätt dig på jorden utan tron,
du kaldeernas dotter,
för man ska inte mer kalla dig
den fina och förnäma.
2 Ta en kvarn[a] och mal mjöl,
lägg av din slöja[b],
lyft upp släpet, blotta benen,
vada genom strömmarna.
3 (B) Din nakenhet ska blottas,
din skam ska synas.
Jag ska utkräva hämnd
och inte skona någon.
4 (C) Vår återlösares namn
är Herren Sebaot, Israels Helige!
5 Sitt tyst och dra dig undan i mörkret,
du kaldeernas dotter,
för du ska inte mer kallas
kungarikenas drottning.
6 (D) Jag blev vred på mitt folk,
jag vanhelgade min arvedel
och gav dem i din hand.
Och du visade dem
ingen barmhärtighet,
du lät ditt ok tynga de gamla.
7 (E) Du tänkte:
"Jag ska vara drottning
för alltid!"
Så du tog dig inte i akt
och tänkte inte på slutet.
8 (F) Hör nu detta,
du som lever i lyx,
du som tronar så trygg,
du som säger i ditt hjärta:
"Jag och ingen annan!
Aldrig ska jag sitta som änka,
aldrig veta av barnlöshet."
9 (G) Plötsligt ska båda dessa olyckor
drabba dig, på en och samma dag:
barnlöshet och änkestånd.
I fullt mått ska de drabba dig,
trots dina många trollkonster[c],
trots dina besvärjelsers stora kraft.
10 Du litade till din ondska och tänkte:
"Ingen ser mig."
Din vishet och kunskap
förledde dig,
och du sade i ditt hjärta:
"Jag och ingen annan."
11 Därför ska en olycka drabba dig
som du inte kan besvärja,
ett fördärv ska falla över dig
som du inte kan avvärja.
Plötsligt ska förödelsen drabba dig,
när du minst anar det.
12 Träd fram med dina besvärjelser
och dina många trollkonster,
som du har tröttat ut dig med
sedan din ungdom.
Kanske kan du få hjälp,
kanske kan du skrämma bort
faran?
13 Du har tröttat ut dig
med dina många rådslag.
Nu får de träda fram
och rädda dig,
de som mäter upp himlen
och spanar i stjärnorna[d]
och kungör månad för månad
vad som ska komma över dig.
14 (H) Se, de är som strå
som bränns upp i eld,
de kan inte rädda sitt liv
ur lågornas våld.
Det är ingen koleld
att värma sig vid,
ingen brasa att sitta vid.
15 Så går det med
dem som du tröttade ut dig med,
dem du har handlat med
sedan din ungdom.
De irrar bort var och en åt sitt håll,
det finns ingen som räddar dig.
Israels befrielse trots upproriskhet
48 (I) Hör detta, ni av Jakobs hus,
ni som är uppkallade
efter Israels namn
och flöt fram ur Juda källa,
ni som svär vid Herrens namn
och bekänner er till Israels Gud,
men inte i sanning och rättfärdighet.
2 (J) För de kallar sig
efter den heliga staden
och stöder sig på Israels Gud,
vars namn är Herren Sebaot.
3 (K) Det som har hänt förut,
det har jag förkunnat
för längesedan.
Det var förutsagt av min mun,
jag lät er höra om det.
Plötsligt satte jag det i verket,
och det inträffade.
4 (L) Eftersom jag visste att du är hård,
med en nacke av järn
och en panna av koppar,
5 förkunnade jag det för längesedan.
Innan det hände
lät jag dig höra om det,
för att du inte skulle kunna säga:
"Min avgud har gjort det,
min skurna och gjutna gudabild
har befallt det."
6 Du har hört det,
och nu ser du alltsammans.
Vill ni inte erkänna det?
Nu låter jag dig höra om nya ting,
fördolda ting
som du inte visste om.
7 Först nu har de skapats, inte förr.
Du har inte hört om dem
förrän i dag,
för att du inte skulle kunna säga:
"Det visste jag redan."
8 Du fick varken höra eller veta det,
på den tiden var dina öron
inte öppnade.
Jag visste ju hur trolös du var,
att du kallades syndare
från moderlivet.
9 Men för mitt namns skull
håller jag tillbaka min vrede,
för min äras skull är jag tålmodig
så att du inte blir utrotad.
10 (M) Se, jag har luttrat dig,
men inte fått något silver[e].
Jag har prövat dig i lidandets ugn.
11 (N) För min egen skull,
för min egen skull gör jag det,
för hur skulle jag kunna
låta mitt namn bli ohelgat?
Jag ger inte min ära åt någon annan.
12 (O) Hör på mig, Jakob,
du Israel som jag har kallat.
Jag Är.
Jag är den förste,
jag är också den siste.
13 (P) Min hand har lagt jordens grund,
min högra hand
har spänt ut himlen.
Jag kallade på dem, då stod de där.
14 (Q) Samla er, ni alla, och hör:
Vem av de andra
har förutsagt detta,
att mannen som Herren älskar
ska utföra hans vilja mot Babel[f]
och vara hans arm mot kaldeerna?
15 (R) Jag, jag har talat det,
jag har också kallat honom.
Jag har fört honom fram,
och han ska ha framgång
på sin väg.
16 (S) Kom till mig och hör detta:
Från första stund har jag talat
helt öppet.
När tiden kom att det skulle ske,
då var jag där.
Och nu har Herren Gud
sänt mig och sin Ande.
17 (T) Så säger Herren din återlösare,
Israels Helige:
Jag är Herren din Gud
som lär dig vad nyttigt är,
som leder dig på vägen
du ska vandra.
18 (U) Tänk om du hade lyssnat
på mina bud!
Då skulle din frid bli som en flod
och din rätt
som havets vågor.
19 (V) Dina barn skulle bli som sanden,
din livsfrukt
som de oräkneliga sandkornen.
Deras namn skulle aldrig utrotas
eller utplånas ur min åsyn.
20 (W) Dra ut från Babel,
fly från kaldeerna!
Förkunna det med fröjderop,
ropa ut det,
för ut det till jordens ände, säg:
"Herren har återlöst
sin tjänare Jakob!
21 (X) De led ingen törst
när han förde dem
genom öknarna,
för han lät vatten strömma fram
ur klippan åt dem.
Han klöv klippan
så att vatten flödade."
22 (Y) Det finns ingen frid
för de ogudaktiga, säger Herren.
II. SION OCH FRÄLSNINGEN FRÅN SYNDEN (Kap 49-57)
Messias, Herrens tjänare
49 (Z) Hör på mig, ni kustländer,
lyssna, ni folk
som bor i fjärran!
Herren kallade mig
redan i moderlivet,
han nämnde mitt namn
redan i min mors sköte.
2 (AA) Han gjorde min mun
till ett skarpt svärd[g]
och gömde mig
i skuggan av sin hand.
Han gjorde mig till en vass pil
och dolde mig i sitt koger.
3 (AB) Han sade till mig:
"Du är min tjänare, Israel,
genom dig
vill jag förhärliga mig."
4 Men jag tänkte:
"Förgäves har jag ansträngt mig,
utan nytta förbrukat min kraft.
Men min rätt är hos Herren
och min lön hos min Gud."
5 Och nu säger Herren,
han som från moderlivet
formade mig till sin tjänare
för att föra Jakob tillbaka till honom
så att Israel samlas hos honom,
för jag är ärad i Herrens ögon
och min Gud är min styrka –
6 (AC) han säger: Det är för lite
att du bara är min tjänare
som upprättar Jakobs stammar
och för tillbaka de bevarade
av Israel.
Jag ska sätta dig
till ett ljus för hednafolken,
för att du ska bli min frälsning
ända till jordens yttersta gräns.[h]
7 (AD) Så säger Herren,
Israels återlösare, hans Helige,
till honom som är föraktad
av varje själ,
till honom som är avskydd
av folken,
till honom som är
härskares tjänare:
Kungar ska se det och resa sig,
furstar ska se det och tillbe
eftersom Herren är trofast,
Israels Helige
som har utvalt dig.
8 (AE) Så säger Herren:
Jag bönhör dig i nådens tid,
jag hjälper dig
på frälsningens dag.
Jag ska bevara dig
och göra dig till ett förbund
för folket,
för att upprätta landet
och fördela
de förödda arvslotterna,[i]
9 (AF) för att säga till de fångna: "Kom ut",
och till dem som sitter i mörkret:
"Visa er!"
De ska finna bete längs vägarna,
betesmark på alla kala höjder.
10 (AG) De ska varken hungra eller törsta,
ökenhettan och solen
ska inte skada dem,
för deras förbarmare ska leda dem
och föra dem till vattenkällor.[j]
11 Jag ska göra alla mina berg
till jämna vägar,
och mina banade vägar
ska byggas höga.
12 (AH) Se, där kommer de fjärran ifrån,
några från norr
och andra från väster,
några från sineernas land[k].
13 (AI) Jubla, ni himlar,
och gläd dig, du jord,
brist ut i jubel, ni berg,
för Herren tröstar sitt folk
och förbarmar sig
över sina betryckta.
Herren har inte glömt Sion
14 (AJ) Men Sion säger:
"Herren har övergett mig,
Herren har glömt mig."
15 (AK) Kan en mor glömma sitt lilla barn,
att förbarma sig över sin livsfrukt?
Och även om hon skulle glömma,
så glömmer jag inte dig.
16 Se, jag har skrivit[l] dig
på mina händer.
Dina murar står ständigt inför mig.
17 Dina söner[m] skyndar sig tillbaka,
de som förstört och ödelagt dig
drar bort ifrån dig.
18 (AL) Lyft din blick och se dig omkring!
Alla samlas och kommer till dig.
Så sant jag lever, säger Herren,
du ska få klä dig i dem alla
som smycken
och fästa dem omkring dig
likt en brud.
19 Du var i ruiner, ödelagd,
ditt land var förött –
nu blir du för trång att bo i,
och de som slukade dig
ska vara långt borta.
20 (AM) Du ska få höra hur barnen
från din barnlöshets tid säger:
"Platsen är för trång för mig,
ge mig plats så att jag kan bo här."
21 Då ska du säga i ditt hjärta:
"Vem har fött dessa åt mig?
Jag var ju barnlös och ofruktsam,
landsflyktig och fördriven.
Vem har fostrat dem?
Jag var ju lämnad ensam,
varifrån kommer de?"
22 (AN) Så säger Herren Gud:
Se, jag ska lyfta min hand till folken,
resa mitt baner för hednafolken.
Då ska de komma
med dina söner i sin famn
och bära dina döttrar på sina axlar.
23 (AO) Kungar ska vara dina barns vårdare
och furstinnor dina ammor.
De ska falla ner för dig
med ansiktet mot jorden
och slicka stoftet vid dina fötter.
Och du ska inse att jag är Herren,
och att de som hoppas på mig
inte kommer på skam.
24 (AP) Kan man ta bytet från den starke
eller rycka fångarna från tyrannen[n]?
25 (AQ) Ja, så säger Herren:[o]
Den starkes fångar
ska tas ifrån honom,
bytet ryckas från tyrannen.
Jag ska själv strida
mot dina motståndare,
jag ska själv rädda dina barn.
26 (AR) Jag ska låta dina förtryckare
äta sitt eget kött
och bli druckna av sitt eget blod,
som av sött vin.
Då ska allt levande förstå
att jag, Herren, är din Frälsare,
att Jakobs Mäktige
är din återlösare.
Ett liv i helgelse
4 (A) För övrigt, bröder, har ni lärt er av oss hur ni ska leva för att behaga Gud, och det är ju så ni lever. Nu ber vi er och uppmanar er i Herren Jesus att göra det ännu mer.
2 (B) Ni vet vilka föreskrifter vi har gett er från Herren. 3 (C) Detta är Guds vilja: att ni helgas, att ni avhåller er från sexuell omoral, 4 (D) att ni var och en vet att vinna er en hustru[a] på ett helgat och hedervärt sätt. 5 (E) Det får inte ske i lidelser och begär som bland hedningarna som inte känner Gud, 6 (F) så att någon går för långt i denna sak och kränker sin broder. Herren straffar allt sådant, det har vi redan sagt och betygat för er. 7 (G) Gud har inte kallat oss till orenhet utan till ett liv i helgelse. 8 (H) Den som avvisar detta avvisar alltså inte en människa utan Gud, som ger er sin helige Ande.
9 (I) När det gäller syskonkärleken behöver vi inte skriva till er. Ni har ju själva lärt er av Gud att älska varandra, 10 (J) och den kärleken visar ni alla bröderna i hela Makedonien. Men vi uppmanar er, bröder, att göra det ännu mer. 11 (K) Sätt en ära i att leva lugnt och sköta ert och arbeta med era händer, så som vi befallt er, 12 (L) så att ni väcker respekt hos de utomstående och inte behöver sakna något.
Herrens ankomst
13 (M) Bröder, vi vill att ni ska veta hur det blir med dem som har insomnat, så att ni inte sörjer som de andra, de som inte har något hopp. 14 (N) Eftersom vi tror att Jesus har dött och uppstått, så ska Gud på samma sätt genom Jesus föra fram de insomnade tillsammans med honom.
15 (O) Vi säger er detta enligt ett ord från Herren: vi som lever och är kvar till Herrens ankomst ska alls inte komma före de insomnade. 16 (P) När en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då ska Herren själv komma ner från himlen, och de som har dött i Kristus ska uppstå först. 17 (Q) Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp bland skyar tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så ska vi alltid vara hos Herren. 18 Trösta därför varandra med dessa ord.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation