Old/New Testament
Lita på Herren och inte på Egypten
30 (A) Ve de upproriska barnen!
säger Herren.
De rådslår utan mig,
de sluter förbund
utan att min Ande är med,
så att de därigenom hopar
synd på synd.
2 (B) De drar ner till Egypten[a]
utan att ha rådfrågat min mun,
för att söka skydd hos farao
och få tillflykt
under Egyptens skugga.
3 (C) Faraos beskydd
ska bli er till skam,
tillflykten under Egyptens skugga
en förödmjukelse.
4 (D) För hans furstar var i Soan
och hans sändebud
kom ända till Hanes[b],
5 (E) men alla ska skämmas
över ett folk
som inte kan hjälpa dem.
De är inte till hjälp eller nytta,
bara till skam och hån.
6 (F) Profetia om djuren i Negev.
Genom farornas
och ångestens land
där lejon och lejonhonor
har sitt tillhåll,
där huggormar
och vajande giftormar[c] bor,
bär de sina rikedomar[d]
på åsnors ryggar
och sina skatter
på kamelers pucklar,
till ett folk som inte kan hjälpa dem.
7 (G) För Egyptens hjälp är förgäves
och till ingen nytta.
Därför kallar jag Egypten
"Rahab[e] som inget uträttar".[f]
Faran i att förakta Guds ord
8 (H) Gå nu och skriv detta
på en tavla inför dem
och nerteckna det i en bok,
så att det bevaras
för kommande dagar,
alltid och för evigt.
9 (I) För det är ett upproriskt folk,
barn som ljuger,
barn som inte vill höra
Herrens undervisning
10 (J) och som säger till siarna:
"Sluta med era syner!"
och till profeterna:
"Profetera inte
det som är sant för oss!
Tala något smickrande till oss,
profetera något bedrägligt.
11 Vik av från vägen,
gå bort från stigen,
låt oss slippa se Israels Helige!"
12 (K) Därför säger Israels Helige:
"Eftersom ni förkastar detta ord
och förtröstar på våld och list
och förlitar er på sådant,
13 (L) ska denna missgärning bli för er
som en spricka i en hög mur,
som buktar ut mer och mer
tills muren plötsligt rasar
på ett ögonblick.
14 (M) Den ska krossas som en lerkruka,
så skoningslöst att man inte
kan finna en skärva stor nog
för att hämta eld från eldstaden
eller ösa upp vatten ur dammen."
15 (N) För så säger Herren Gud,
Israels Helige:
"Om ni vänder om och är stilla
blir ni frälsta.
Genom stillhet och tillit
blir ni starka."
Men ni vill inte.
16 (O) Ni säger:
"Nej, vi tänker fly på hästar."
Därför ska ni också fly.
"Vi ska rida i väg på snabba hästar."
Därför ska också era förföljare
vara snabba.
17 (P) Tusen ska fly för en endas hot,
och för fem mäns hot
ska ni alla fly,
tills det som är kvar av er
är som en flaggstång
på en bergstopp,
som ett baner på en kulle.
18 (Q) Därför väntar Herren
på att få visa er nåd,
därför är han upphöjd
för att visa er barmhärtighet,
för Herren är en domens Gud.
Saliga är alla som väntar
på honom.
Herren ska välsigna sitt folk
19 (R) O, du Sions folk, som bor i Jerusalem, gråt inte mer. Han ska förvisso förbarma sig över dig när du ropar. Så snart han hör din röst ska han svara dig. 20 (S) Herren ska ge dig nödens bröd och lidandets dryck, men sedan ska dina lärare[g] inte längre vara dolda, utan dina ögon ska se dina lärare. 21 Och vare sig du viker av åt höger eller vänster, så ska dina öron höra detta ord bakom dig: "Här är vägen, gå på den."
22 (T) Silvret som dina snidade avgudabilder är överdragna med och guldet som dina gjutna avgudabilder är belagda med ska du då anse vara orent[h]. Du ska kasta bort det som något orent och säga till det: "Bort härifrån!"[i]
23 (U) Och han ska ge regn åt den säd du har sått i jorden, och markens gröda ska ge dig bröd som är rikligt och närande. Den dagen ska din boskap få beta på stora betesmarker. 24 Oxarna och åsnorna, de som bearbetar jorden, ska äta saltad blandsäd som kastats med kastskovel och högaffel.
25 (V) På den stora slaktens dag, när tornen faller, ska bäckar med strömmande vatten flöda fram på alla höga berg och alla stora höjder. 26 Månens ljus ska vara som solens och solens ljus ska vara sju gånger klarare, som ett sjufaldigt dagsljus, när den dag kommer då Herren förbinder sitt folks skador och helar såren efter slagen som det fått.
Dom över Assyrien
27 (W) Se, Herrens namn
kommer fjärran ifrån
med brinnande vrede
och med tunga rökmoln.
Hans läppar är fulla av harm,
hans tunga är
som förtärande eld.
28 (X) Hans andedräkt är som en ström
som svämmar över
och når ända upp till halsen,
för han vill sålla hednafolken
i förintelsens såll
och lägga i folkens mun
ett betsel som leder dem vilse.
29 (Y) Då ska ni sjunga som under en natt
då man firar helig högtid,
och era hjärtan ska glädja sig
som när man under flöjtspel
tågar upp på Herrens berg,
upp till Israels klippa.
30 (Z) Och Herren ska låta höra
sin majestätiska röst
och visa hur hans arm drabbar
med vrede och harm,
med förtärande eldslåga,
storm och störtregn
och hagelstenar.
31 (AA) Inför Herrens röst
ska Assur gripas av skräck
när han slår honom med sin stav.
32 Och så ofta staven far fram
och Herren efter sitt beslut
låter den falla på honom,
ska det ljuda
av tamburiner och harpor.
Gång på gång ska han lyfta sin arm
för att strida mot honom.
33 (AB) För en eldsgrop[j]
är beredd sedan länge,
även för kungen
har den gjorts redo.
Den är djup och bred,
dess bål har eld och ved
i överflöd,
som en svavelström
ska Herrens Ande
sätta den i brand.
Herren kan rädda, inte Egypten
31 (AC) Ve dem som drar ner
till Egypten för att få hjälp.
De förlitar sig på hästar
och förtröstar på vagnar
för att de är många,
och på ryttare
för att mängden är stor.
De vänder inte sin blick
till Israels Helige
och frågar inte efter Herren.
2 (AD) Men också han är vis
och låter olyckan komma,
han tar inte tillbaka sina ord.
Han reser sig mot de ondas hus
och mot hjälp från förbrytare.
3 (AE) För egyptierna är människor
och inte Gud,
deras hästar är kött och inte ande.
Herren ska räcka ut sin hand,
och hjälparen ska vackla
och den hjälpte falla,
båda går under tillsammans.
4 (AF) För så har Herren sagt till mig:
Liksom ett lejon ryter,
ett ungt lejon över sitt rov
när många herdar
samlas emot det,
och inte skräms av herdarnas rop
eller räds deras oväsen,
så ska Herren Sebaot komma ner
för att strida på Sions berg
och uppe på dess höjd.
5 (AG) Som fågeln breder ut sina vingar
ska Herren Sebaot beskydda
Jerusalem.
Han ska beskydda och hjälpa,
skona och rädda.
6 (AH) Vänd om till honom som ni så djupt har avfallit ifrån, ni Israels barn. 7 (AI) För på den dagen ska var och en kasta bort sina avgudar av silver och avgudar av guld, som era händer har gjort åt er till synd. 8 (AJ) Assur ska falla[k], men inte genom en mans svärd. Ett svärd som inte är en människas ska förtära honom. Han ska fly för svärd, och hans unga män ska bli slavar. 9 (AK) Hans klippa ska förgås av skräck, och hans furstar ska förfärade fly för baneret.
Så säger Herren, han som har sin eld på Sion och sin ugn i Jerusalem.
Förmaningar
4 (A) Stå därför fasta i Herren, mina älskade och efterlängtade bröder, min glädje och min krona, mina älskade!
2 (B) Jag uppmanar Evodia och uppmanar Syntyche att vara eniga i Herren. 3 (C) Ja, även dig, trofaste medarbetare[a], ber jag: hjälp dessa kvinnor som har kämpat med mig i evangeliets tjänst, tillsammans med Clemens[b] och mina andra medarbetare som har sina namn i livets bok.
4 (D) Gläd er alltid i Herren. Än en gång säger jag: gläd er! 5 (E) Låt alla människor se hur vänliga ni är. Herren är nära.
6 (F) Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. 7 (G) Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.
8 (H) För övrigt, bröder: allt som är sant och värdigt, rätt och rent, allt som är värt att älska och uppskatta, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant. 9 (I) Det ni har lärt och tagit emot, hört och sett hos mig, det ska ni göra. Då ska fridens Gud vara med er.
Apostelns tack för gåvan
10 Det har glatt mig mycket i Herren att er omtanke om mig till slut fick blomma upp. Visst tänkte ni på mig tidigare också, men då hade ni inget tillfälle att visa det. 11 (J) Jag säger inte att jag har saknat något, för jag har lärt mig att vara nöjd med det jag har. 12 (K) Jag kan leva enkelt, jag kan också leva i överflöd. Med allt och med alla förhållanden är jag förtrogen: att vara mätt och att vara hungrig, att ha överflöd och att lida brist. 13 (L) Allt förmår jag i honom som ger mig kraft. 14 Men ni gjorde väl som hjälpte mig i mitt svåra läge.
15 (M) Ni filipper vet också hur det var under evangeliets första tid, när jag hade lämnat Makedonien[c]. Ni var den enda församling som hade sådan gemenskap med mig att man kunde föra bok över givet och mottaget. 16 Även när jag var i Tessalonike[d] skickade ni både en och två gånger vad jag behövde.
17 Inte så att jag söker själva gåvan, utan vad jag söker är att ni ska få en riklig frukt av gåvan ni ger. 18 (N) Jag har fått allt och det i överflöd. Jag har mer än nog när jag nu genom Epafroditus har fått er gåva – en ljuvlig doft, ett välbehagligt offer som Gud tar emot med glädje. 19 (O) Så ska min Gud efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus ge er allt ni behöver. 20 (P) Vår Gud och Far tillhör äran i evigheters evighet. Amen.
Hälsningar
21 Hälsa alla heliga i Kristus Jesus. Bröderna här hos mig hälsar till er. 22 Alla de heliga, särskilt de som hör till kejsarens hus, hälsar till er. 23 Herren Jesu Kristi nåd vare med er ande.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation