Old/New Testament
Ett barn blir oss fött
9 (A) Men det ska inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. Förr i tiden lät han Sebulons och Naftalis land[a] vara föraktat, men i kommande dagar ska han ge ära åt trakten längs havsvägen, landet på andra sidan Jordan[b], hednafolkens Galileen.[c]
2 (B) Det folk som vandrar i mörkret
ska se ett stort ljus,
över dem som bor
i dödsskuggans land
ska ljuset stråla fram.[d]
3 (C) Du förökar det folk
som du inte gett[e] stor glädje.
De ska glädjas inför dig
som man gläds
under skördetiden,
som man jublar när man delar byte.
4 (D) För du ska bryta
deras bördors ok,[f]
deras skuldrors käpp
och deras plågares stav,
som på Midjans tid.[g]
5 (E) Ja, varje stövel buren i stridslarm
och varje mantel vältrad i blod
ska brännas upp
och förtäras av eld.
6 (F) För ett barn blir oss fött,
en son blir oss given.
På hans axlar vilar herradömet,
och hans namn är:
Under, Rådgivare[h], Mäktig Gud,
Evig Far, Fridsfurste.[i]
7 (G) Så ska herradömet bli stort
och friden utan slut
över Davids tron och hans rike.
Det ska befästas och stödjas
med rätt och rättfärdighet
från nu och till evig tid.
Herren Sebaots lidelse
ska göra detta.
Herrens vrede mot Israel
8 Herren sänder ett ord mot Jakob,
och det slår ner i Israel.
9 Hela folket ska märka det,
Efraim och Samarias invånare.
I stolthet och hjärtats högmod
säger de:
10 "Tegelstenar har fallit,
men vi ska bygga upp
med huggen sten.
Mullbärsfikonträd[j] har huggits ner,
men vi ska ersätta dem
med cedrar."
11 (H) Herren reser upp
Resins motståndare[k] mot dem
och eggar upp deras fiender,
12 (I) arameerna från öster
och filisteerna[l] från väster,
och de ska sluka Israel
med glupska gap.
Med allt detta upphör inte
hans vrede,
hans hand är ännu uträckt.
13 (J) För folket vänder inte om
till honom som slår dem,
de söker inte Herren Sebaot.
14 (K) Därför ska Herren hugga av
både huvud och svans
från Israel,
både palmtopp och sävstrå,
allt på samma dag.
15 De äldsta och högst uppsatta
är huvudet,
profeten som lär ut lögn
är svansen.
16 (L) För de som leder detta folk
vilseleder det,
och de som låter sig ledas
går i fördärvet.
17 Därför kan Herren inte glädja sig
över deras unga män
eller förbarma sig
över deras faderlösa och änkor,
för alla är hycklare
och gör det som är ont,
varje mun talar dårskap.
Med allt detta upphör inte
hans vrede,
hans hand är ännu uträckt.
18 Ja, gudlösheten brinner som en eld,
den förtär tistel och törne.
Den antänder snårskogen
så att den går upp
i höga virvlar av rök.
19 (M) Landet brinner
genom Herren Sebaots vrede,
och folket är som ved för elden.
Ingen skonar sin broder.
20 Man river åt sig till höger
men förblir hungrig,
man tar för sig till vänster
men blir inte mätt.
Var och en äter köttet
på sin egen arm:
21 Manasse äter Efraim
och Efraim Manasse,
och tillsammans angriper de Juda.
Med allt detta upphör inte
hans vrede,
hans hand är ännu uträckt.
10 (N) Ve dem som stiftar
orättfärdiga lagar
och skriver orätta skrivelser
2 (O) för att förvrida rättvisan
för de nödställda
och beröva de förtryckta
i mitt folk deras rätt,
för att göra änkor till sitt byte
och plundra de faderlösa.
3 (P) Vad ska ni göra
på räkenskapsdagen
när förödelsen kommer
fjärran ifrån?
Till vem ska ni fly
för att få hjälp,
och var ska ni göra av
era rikedomar[m]?
4 (Q) Den som inte faller på knä
bland fångar
måste falla bland de dräpta.
Med allt detta upphör inte
hans vrede,
hans hand är ännu uträckt.
Guds dom över Assyrien
5 (R) Ve över Assur, min vredes ris!
Staven i hans hand är min harm.
6 (S) Jag sände honom
mot ett gudlöst folk,
mot ett folk jag är vred på.
Jag befallde honom
att plundra och ta byte
och trampa ner dem
som smuts på gatorna.
7 Men så menade inte han,
i sitt hjärta tänkte han inte så.
Hans hjärta ville förgöra
och utrota många folk,
8 för han säger:
"Är inte alla mina furstar kungar?
9 (T) Gick det inte Kalno som Karkemish,
Hamat som Arpad
och Samaria som Damaskus?[n]
10 Min hand har drabbat
andra gudars riken
som hade fler[o] gudabilder
än Jerusalem och Samaria.
11 Skulle jag då inte göra med Jerusalem
och dess gudabilder[p]
som jag har gjort med Samaria
och dess gudar?"
12 (U) Men när Herren har fullbordat allt sitt verk på Sions berg och i Jerusalem, ska jag ställa Assurs kung till svars för frukten av hans hjärtas övermod och hans stolta ögons högmod. 13 För han säger:
"Detta har jag gjort
med min starka hand
och min vishet,
för jag är så klok!
Jag flyttade folkens gränser
och plundrade deras skatter,
som den mäktige
störtade jag härskarna.
14 Min hand fann folkens skatter
som i ett fågelbo[q],
jag samlade ihop hela jorden
som man tar övergivna ägg.
Ingen rörde en vinge,
öppnade näbben eller pep.
15 Ska yxan höja sig över honom
som hugger med den,
eller sågen förhäva sig över honom
som använder den?
Som om käppen kunde svinga
honom som lyfter den,
eller staven lyfta
honom som inte är av trä!
16 Därför ska Herren Gud Sebaot
sända en tärande sjukdom
bland hans feta män,
och under hans härlighet
ska det brinna en brand
som en brinnande eld.
17 (V) Och Israels ljus
ska vara som en eld,
hans Helige som en låga,
och den ska bränna och förtära
hans törnen och tistlar,
allt på samma dag.
18 Han ska helt göra slut
på hans härliga skog
och fruktträdgård.
Det ska bli som när en sjuk
tynar bort.
19 De träd som blir kvar i skogen
ska vara lätträknade,
ett barn kan skriva upp dem.
20 (W) På den dagen ska Israels rest
och de räddade av Jakobs hus
inte längre stödja sig
på honom som slog dem.
I trohet ska de stödja sig
på Herren, Israels Helige.
21 En rest ska vända om[r],
en rest av Jakob,
till Gud den Mäktige.[s]
22 (X) För även om ditt folk, Israel,
vore som havets sand,
så ska bara en rest av det
vända om.
Förödelse är beslutad,
en rättfärdig störtflod.[t]
23 (Y) Förödelse och beslutad straffdom
ska Herren Gud Sebaot
låta drabba hela landet.
24 (Z) Därför säger Herren Gud Sebaot så:
Mitt folk som bor i Sion,
var inte rädda för Assur.
Han kommer att slå dig med riset
och höja sin stav mot dig,
som i Egypten.
25 (AA) För ännu en liten tid
så upphör vreden mot dig,
och min vrede ska vända sig
till deras fördärv.
26 (AB) Herren Sebaot ska svänga
sitt gissel över dem,
som när han slog Midjan
vid Orebsklippan.[u]
Han ska åter höja sin stav
som han räckte ut över havet,
som i Egypten.[v]
27 På den dagen ska hans börda
tas bort från dina axlar
och hans ok från din nacke,
för oket ska brista
på grund av fetman.
28 Han kommer över Ajat,
drar fram genom Migron.
I Mikmas lämnar han sin tross.[w]
29 De drar fram genom passet,
tar nattkvarter i Geba.
Rama bävar, Sauls Gibea flyr.
30 Ropa högt, dotter Gallim!
Lyssna, Laisha!
Arma Anatot!
31 Madmena flyr,
Gibeons invånare söker skydd.
32 Samma dag gör han halt i Nob.
Han svingar sin hand
mot dottern Sions berg,
mot Jerusalems höjd.
33 (AC) Se, Herren Gud Sebaot
ska hugga av den lummiga kronan
med våldsam kraft.
De resliga stammarna ska fällas,
de höga träden störta ner.
34 Han ska fälla snårskogen med järn,
och Libanon ska falla
för den Mäktige.
Hedningarna är medarvingar
3 (A) Därför böjer jag mina knän[a], jag Paulus som är Kristi Jesu fånge för er skull, ni hedningar. 2 (B) Ni har ju hört om det uppdrag som Gud i sin nåd gav mig med tanke på er, 3 (C) hur jag genom en uppenbarelse fick lära känna den hemlighet som jag redan i korthet har beskrivit. 4 När ni läser detta kan ni förstå min insikt i Kristi hemlighet.
5 (D) I forna generationer var den inte känd för människor så som den nu har uppenbarats genom Anden för hans heliga apostlar och profeter: 6 (E) att hedningarna har samma arv som vi, tillhör samma kropp och har del i samma löfte i Kristus Jesus genom evangeliet. 7 (F) Detta evangelium har jag blivit satt att tjäna med den gåva och nåd som Gud har gett mig genom sin mäktiga kraft.
8 (G) Jag, den allra minste[b] av alla heliga, har fått denna nåd att predika evangeliet om Kristi ofattbara rikedom för hedningarna 9 (H) och att upplysa alla om planen med den hemlighet[c] som från evighet har varit dold i Gud, alltings Skapare. 10 (I) Nu skulle Guds vishet i sin väldiga mångfald göras känd genom församlingen för härskarna och makterna i den himmelska världen. 11 (J) Detta var det eviga beslut som han förverkligade i Kristus Jesus, vår Herre. 12 (K) I honom och genom tron på honom kan vi frimodigt och tryggt komma till Gud.
13 (L) Därför ber jag er att inte tappa modet när jag får lida för er skull. Det är ju en ära för er.
Bön och lovprisning
14 Därför böjer jag mina knän inför Fadern, 15 han från vilken allt som kallas far[d] i himlen och på jorden har sitt namn. 16 (M) Jag ber att han i sin härlighets rikedom ska ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, 17 (N) att Kristus genom tron ska bo i era hjärtan och att ni ska bli rotade och grundade i kärleken. 18 (O) Då ska ni tillsammans med alla de heliga kunna fatta bredden och längden och höjden och djupet[e] 19 (P) och lära känna Kristi kärlek, som går långt bortom all kunskap. Så ska ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet.
20 (Q) Han som kan göra långt mycket mer än allt vi ber om eller tänker oss genom den kraft som verkar i oss, 21 (R) hans är äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla generationer i evigheters evighet. Amen.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation