Previous Prev Day Next DayNext

Old/New Testament

Each day includes a passage from both the Old Testament and New Testament.
Duration: 365 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Ordspråksboken 25-26

Ordspråk från Hiskias män (Kap 25-29)

25 (A) Dessa ordspråk är också av Salomo, samlade av Juda kung Hiskias män[a].

(B) Det är Guds ära att dölja en sak
    och kungars ära att utforska den.

Himlens höjd och jordens djup
    och kungars hjärtan
        kan ingen utforska.

Ta bort slagget från silvret,
    så får guldsmeden fram ett kärl.
(C) Ta bort de gudlösa ur kungens tjänst,
    så blir hans tron befäst
        genom rättfärdighet.

Förhäv dig inte inför kungen
    och ställ dig inte
        på de storas plats.
(D) Det är bättre att han säger till dig:
        ”Kom upp hit!”[b]
    än att du flyttas ner
        för en förnämare man
    som dina ögon har sett[c].

Var inte för snabb
        att starta en rättstvist,
    för vad gör du längre fram
        om din motpart skämmer
            ut dig?

(E) Lägg fram din egen sak
        mot din motpart,
    men röj inte någon annans
        hemlighet.
10 Annars kan den som hör det
        klandra dig,
    och du får dåligt rykte
        för all framtid.

11 (F) Som guldäpplen i silverinfattning
    är ord som talas i rätt tid.

12 (G) Som en ring av guld
        och ett gyllene smycke
    är en vis förmanare
        för ett lyssnande öra.

13 (H) Som svalkande snö på en skördedag[d]
    är en pålitlig budbärare
        för den som sänt honom.
    Han ger nytt liv åt sin herres själ.

14 (I) Som moln och vind utan regn
    är den som skryter med gåvor
        han inte ger.

15 (J) Med tålamod kan furstar övertalas,
    en mild tunga kan krossa ben.

16 (K) Hittar du honung, ät lagom,
    så att du inte blir övermätt
        och kräks.

17 Sätt inte din fot i din väns hus
        för ofta,
    så att han tröttnar på dig
        och avskyr dig.

18 (L) En stridshammare, ett svärd
        och en skarp pil
    är den som vittnar falskt
        mot sin nästa.

19 (M) Som en ruttnande tand
        och en slintande fot
    är förtroende för en svekfull
        på nödens dag.

20 (N) Att sjunga sånger
        för ett sorgset hjärta
    är som att klä av sig en vinterdag
        eller som syra på soda[e].

21 (O) Om din fiende är hungrig,
        ge honom att äta,
    om han är törstig,
        ge honom att dricka.[f]
22 Då samlar du glödande kol
        på hans huvud,
    och Herren ska belöna dig.

23 Nordanvind för med sig regn,
    tasslande tunga sura miner.

24 (P) Bättre bo i en vrå på taket
    än dela huset
        med en grälsjuk kvinna.

25 Som friskt vatten för en törstig själ
    är gott budskap från fjärran land.

26 Som en grumlad källa
        och en förorenad brunn
    är en rättfärdig som ger efter
        för en gudlös.

27 Att äta för mycket honung
        är inte gott,
    att söka sin egen ära
        är inte ärofullt.[g]

28 (Q) Som en nerbruten stad utan murar
    är den man som inte kan
        styra sitt sinne.

26 (R) Som snö om sommaren

        och regn vid skördetiden,
    så passar inte heller ära
        för en dåre.

Som sparven far i väg
        och svalan flyger bort,
    så far en grundlös förbannelse
        förbi.

(S) Piskan för hästen,
        betslet för åsnan
    och riset för dårars rygg!
Svara inte dåren efter hans oförnuft,
    då blir du själv som han.
Svara dåren efter hans oförnuft,
    annars anser han sig vara vis.
(T) Den som skickar bud med en dåre
    hugger av sig fötterna
        och får dricka våld.
Kraftlösa är den lames ben,
    så även ordspråk i dårars mun.
Som att binda fast stenen i slungan
    är det att ge dåren ära.
Som en törntagg i den drucknes hand
    är ordspråk i dårars mun.

10 Som en bågskytt som sårar alla
    är den som lejer en dåre
        eller vem som än går förbi.[h]
11 (U) Som hunden vänder om till sin spya
    upprepar dåren sin dårskap.[i]
12 (V) Ser du en man
        som är vis i egna ögon,
    då är det mer hopp om dåren
        än om honom.

13 (W) Den late säger:
    ”Det är ett vilddjur på vägen,
        ett lejon på gatorna!”

14 (X) Dörren vänder sig på sina gångjärn,
    den late vänder sig i sin säng.

15 (Y) Den late sticker handen i skålen
    men orkar inte föra den
        till munnen.

16 Den late tycker sig vara visare
    än sju som ger kloka svar.

17 Som att gripa en hund i öronen[j]
    är det att komma förbi och
        hetsa[k] upp sig[l] över andras gräl.

18 Som en galning som slungar ut
    brandfacklor, pilar och död
19 är den som lurar sin nästa
    och sedan säger:
        ”Jag skämtade bara.”

20 (Z) När veden tar slut slocknar elden,
    när baktalaren är borta
        tystnar grälet.

21 (AA) Kol krävs för glöd och ved för eld,
    och en grälsjuk man
        underblåser strid.

22 (AB) Baktalarens ord är som läckerbitar,
    de tränger ner i människans inre.

23 Som silverbeläggning på ett lerkärl
    är kärleksglödande[m] läppar
        med ondska i hjärtat.

24 En fiende förställer sitt tal,
    i sitt inre bär han på svek.
25 (AC) Även om han gör rösten mild,
        tro honom inte,
    för han har sjufaldig vidrighet
        i sitt hjärta.
26 Hat kan döljas med list,
    men hans ondska blir uppenbar
        i församlingen.

27 (AD) Den som gräver en grop
        faller själv däri,
    den som vältrar upp en sten
        får den över sig.

28 En falsk tunga hatar dem
        som den skadar,
    en smickrande mun vållar fördärv.

2 Korintierbrevet 9

(A) Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. (B) Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna brukar jag berömma er och berätta att Achaia har varit redo sedan i fjol. Er iver har sporrat de flesta.

(C) Nu sänder jag ändå bröderna för att vårt beröm av er i denna sak inte ska visa sig vara tomt prat och för att ni ska vara förberedda, som jag redan nämnt. Annars får vi – för att inte säga ni – stå där och skämmas när makedonierna som kommer med mig ser att ni är oförberedda trots vårt förtroende för er. Därför tyckte jag mig behöva be bröderna resa till er och förbereda er utlovade gåva, så att den kan ligga färdig som en gåva och inte blir ett krav[a].

(D) Men tänk på detta: Den som sår sparsamt får skörda sparsamt, och den som sår rikligt får skörda rikligt. (E) Var och en ska ge vad han har bestämt i sitt hjärta, inte med olust eller tvång, för Gud älskar en glad givare[b]. (F) Och Gud har makt att ge er all nåd i överflöd, så att ni alltid och i allt har nog av allt[c] och kan ge i överflöd till varje gott verk. Skriften säger: Han strör ut, han ger åt de fattiga, hans rättfärdighet består för evigt.[d] 10 (G) Han som ger såningsmannen säd till att så och bröd till att äta, han ska ge er utsäde och mångdubbla det och låta er rättfärdighet ge god skörd.

11 Då blir ni rika på allt och kan vara generösa i allt, och det väcker tacksamhet till Gud när vi överlämnar gåvan. 12 (H) Den hjälp ni ger i denna insamling fyller inte bara de heligas behov, utan bär också rik frukt genom att många tackar Gud. 13 När ni visar er äkthet genom denna hjälp prisar de Gud för att ni följer er bekännelse till Kristi evangelium och så godhjärtat delar gemenskapen med dem och med alla. 14 De kommer också att be för er och längta efter er på grund av Guds överväldigande nåd mot er. 15 Gud vare tack för hans obeskrivligt rika gåva!

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation