Old/New Testament
Inledning
1 (A) Ordspråk[a] av Salomo, Davids son, Israels kung.
2 Med dem lär man känna
vishet och förmaning
och förstår kloka ord,
3 man får förmaning
till att handla vist,
rättfärdigt, rättvist och rätt.
4 De ger de okunniga[b] klokhet,
de unga kunskap och omdöme.
5 Den vise hör dem
och ökar sin lärdom,
den förståndige får klok ledning.
6 Med dem förstår man
ordspråk och liknelser,
de visas ord och deras gåtor.
7 (B) Att vörda Herren
är början till kunskap,
men dårar[c] föraktar
vishet och förmaning.
Varning för att ledas vilse
8 (C) Hör, min son,
din fars förmaning
och förkasta inte
din mors undervisning,
9 (D) för de är en skön krans
för ditt huvud
och en vacker kedja
för din hals.[d]
10 (E) Min son, om syndare lockar dig,
så följ dem inte.
11 Om de säger:
”Kom med oss!
Vi ska ligga på lur efter blod,
i bakhåll för oskyldiga
utan orsak.
12 Som dödsriket
ska vi sluka dem levande,
friska och sunda
ska de fara ner i graven.
13 Allt dyrbart ska vi vinna,
vi ska fylla våra hus med byte.
14 Dela du vår lott med oss!
Vi alla ska ha gemensam kassa.”
15 Min son,
gå inte samma väg som de,
håll din fot borta från deras stig,
16 (F) för deras fötter
skyndar till det som är ont,
de rusar för att spilla blod.
17 Det är ingen mening
att lägga ut nätet
inför ögonen på alla fåglarna.
18 De ligger på lur efter sitt eget blod,
de gillrar fällor för sina egna liv[e].
19 (G) Så går det dem som söker
oärlig vinst,
den tar livet av sina ägare.
Visheten kallar och varnar
20 Visheten ropar på gatan,
hon höjer sin röst på torgen.
21 (H) Hon predikar i gathörnens buller[f],
vid ingången till stadens portar[g]
talar hon sina ord:
22 ”Hur länge ska ni okunniga
älska okunnighet,
ni hånare njuta av att håna
och ni dårar hata kunskap?
23 Vänd om till mig när jag varnar er.
Se, jag ska låta min Ande
flöda över er,
jag ska låta er lära känna mina ord.
24 (I) Men ni vägrade lyssna
när jag ropade,
ingen brydde sig
när jag räckte ut min hand.
25 Ni förkastade alla mina råd
och ville inte veta av
mina varningar.
26 (J) Därför ska också jag le åt er olycka
och håna när skräcken drabbar er,
27 när skräcken kommer som ett oväder
och er olycka drar in
som en storm,
när nöd och ångest drabbar er.
28 (K) Då ska de ropa till mig
utan att jag svarar,
de ska söka mig
utan att finna mig.
29 De hatade kunskap
och valde inte att vörda Herren,
30 de ville inte veta av mitt råd
utan föraktade alla mina varningar.
31 (L) Därför ska de få äta
sina gärningars frukt
och mättas av sina onda planer,
32 för de okunnigas avfällighet
ska döda dem
och dårarnas sorglöshet
förgöra dem.
33 Men den som lyssnar till mig
ska bo i trygghet
och inte behöva frukta något ont.”
Visheten bevarar från fördärv
2 Min son,
om du tar emot mina ord
och bevarar mina bud inom dig
2 (M) så att ditt öra lyssnar till visheten
och du böjer ditt hjärta
till klokheten,
3 (N) ja, om du ropar efter insikten
och höjer din röst efter klokheten,
4 (O) om du söker den som silver
och letar efter den
som efter skatter,
5 då ska du förstå
vad det är att vörda Herren
och finna kunskapen om Gud.
6 (P) För det är Herren som ger vishet,
från hans mun kommer kunskap
och klokhet.
7 Han har visa råd[h]
i förvar åt de ärliga,
han är en sköld
för dem som lever hederligt,
8 (Q) han beskyddar det rättas stigar
och bevarar sina frommas väg.
9 Då ska du förstå vad som är
rättfärdigt, rättvist och rätt,
det godas alla vägar.
10 För vishet ska komma in i ditt hjärta
och kunskap bli ljuvlig för din själ,
11 omdöme ska bevara dig
och klokhet beskydda dig.
12 Visheten ska rädda dig
från det ondas väg,
från dem som talar
det som är förvridet,
13 som överger det rättas stigar
för att vandra på mörkrets vägar,
14 som gläds över att göra det onda
och fröjdar sig över
ondskans förvrängningar,
15 som följer krokiga stigar
och går på villovägar.
16 (R) Visheten ska rädda dig
från den främmande kvinnan,
från din nästas hustru
som talar hala ord,
17 (S) hon som har övergett
sin ungdoms vän
och glömt sin Guds förbund[i].
18 (T) Hennes hus sjunker ner i döden,
hennes vägar går
till skuggornas boning.
19 De som går in till henne
kommer aldrig tillbaka,
de når inte livets stigar.
Insamlingen till de heliga
16 (A) När det gäller insamlingen[a] till de heliga ska ni göra så som jag har föreskrivit församlingarna i Galatien. 2 (B) På första veckodagen[b] ska var och en av er hemma lägga undan och samla vad han lyckas få ihop, så att insamlingarna inte görs först vid min ankomst. 3 När jag kommer ska jag skicka dem ni finner lämpliga, försedda med brev, till Jerusalem för att överlämna er gåva. 4 Och finns det skäl för mig att resa, kommer de att resa tillsammans med mig.
Apostelns resplaner
5 (C) Jag tänker komma till er när jag har rest genom Makedonien, för jag tar vägen över Makedonien. 6 Men hos er stannar jag en tid om det går, kanske hela vintern, så att ni får utrusta mig för fortsatt färd, vart det nu blir. 7 (D) Jag vill inte besöka er nu på genomresa, för jag hoppas kunna stanna hos er en tid om Herren tillåter. 8 I Efesos stannar jag till pingst, 9 (E) för en dörr står öppen för mig till ett stort och omfattande arbete, och motståndarna är många.
Timoteus och Apollos besök
10 (F) När Timoteus kommer, se då till att han kan vara hos er utan oro, för han arbetar med Herrens verk precis som jag. 11 (G) Därför får ingen se ner på honom. Hjälp honom i väg[c] i frid så att han kan komma till mig. Jag och bröderna väntar på honom.
12 (H) När det gäller vår broder Apollos har jag ivrigt uppmanat honom att resa till er tillsammans med bröderna. Men han ville inte alls åka nu, utan reser när han får tillfälle.
Förmaningar och hälsningar
13 (I) Vaka, stå fasta i tron, var modiga och starka! 14 Låt allt hos er ske i kärlek. 15 (J) Jag ber er, bröder: Ni vet ju att Stefanas familj är Achaias förstlingsfrukt[d] och att de har ställt sig till de heligas tjänst. 16 (K) Rätta er därför efter sådana människor och alla andra som är med och arbetar och kämpar. 17 Jag är glad att Stefanas, Fortunatus och Achaikus har kommit. De har fyllt tomrummet efter er 18 och upplivat både min och er ande. Sådana som dem ska ni uppskatta.
19 (L) Församlingarna i Asien hälsar till er. Aquila och Prisca[e] och församlingen i deras hus hälsar hjärtligt till er i Herren. 20 (M) Alla bröderna hälsar till er. Hälsa varandra med en helig kyss[f].
21 (N) Denna hälsning skriver jag, Paulus, med egen hand[g]. 22 Om någon inte älskar Herren ska han vara under förbannelse.Marana tha![h] 23 Herren Jesu nåd vare med er. 24 Min kärlek är med er alla i Kristus Jesus.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation