Old/New Testament
6 Herren talade till Mose. Han sade: 2 (A) Om någon syndar och handlar trolöst mot Herren genom att ljuga för sin nästa om något som denne anförtrott honom eller överlämnat i hans vård, eller om något som han har tagit med våld, eller ifall han berövat sin nästa något genom utpressning, 3 eller om han har hittat något borttappat och ljuger om det och svär falskt i någon sak, vad det än är som en människa kan göra sig skyldig till, 4 då ska den som har syndat på detta sätt och därmed dragit på sig skuld återlämna det han har tagit med våld eller tillägnat sig genom utpressning eller det som anförtrotts honom, eller det borttappade som han har hittat, 5 (B) eller vad det än gäller där han svurit falskt. Han ska ersätta det till dess fulla värde och lägga till en femtedel. Han ska ge det åt ägaren samma dag som han bär fram sitt skuldoffer.
6 Han ska föra fram sitt skuldoffer inför Herren, en felfri bagge av småboskapen ska han föra fram till prästen, efter det värde du bestämmer. 7 Och när prästen så bringar försoning för honom inför Herrens ansikte, får han förlåtelse för vad han än har gjort som har dragit skuld över honom.
Brännoffret
8 Herren talade till Mose. Han sade: 9 Ge Aron och hans söner denna befallning: Detta är lagen om brännoffret: Brännoffret ska ligga på altarets härd hela natten[a] till morgonen och elden på altaret ska därigenom hållas brinnande. 10 Prästen ska klä sig i sin livrock av linne[b] och ta på sig byxor av linne närmast kroppen. Han ska ta bort askan efter brännoffret som elden har förtärt på altaret och lägga den vid sidan av altaret. 11 Sedan ska han ta av sig kläderna och klä sig i andra kläder och föra bort askan till en ren plats utanför lägret. 12 Men elden på altaret ska hållas brinnande och får inte slockna. Varje morgon ska prästen där tända ny ved, och på veden ska han lägga brännoffret och bränna fettstyckena av gemenskapsoffret. 13 Elden ska alltid hållas brinnande på altaret. Den får inte slockna.
Matoffret
14 Detta är lagen om matoffret: Arons söner ska bära fram det inför Herrens ansikte till altaret. 15 Och prästen ska ta en handfull av offret, av det fina mjölet som hör till matoffret och av oljan, dessutom all rökelsen som ligger på matoffret. Han ska bränna det på altaret till en ljuvlig doft, som ett påminnelseoffer till Herren. 16 Det som är över av det ska Aron och hans söner äta. Osyrat ska det ätas på en helig plats. I förgården till uppenbarelsetältet ska de äta det. 17 Det ska inte bakas med surdeg. Detta är deras andel som jag har gett dem av mina eldsoffer. Det är högheligt liksom syndoffret och skuldoffret. 18 (C) Alla av manligt kön bland Arons barn ska äta det. Det ska vara deras eviga rätt av Herrens eldsoffer från släkte till släkte. Var och en som rör vid det blir helig.
19 Och Herren talade till Mose. Han sade: 20 Detta är den offergåva som Aron och hans söner ska offra åt Herren på den dag då någon av dem blir smord: en tiondels efa fint mjöl[c] som det dagliga matoffret, hälften på morgonen och hälften på kvällen. 21 (D) Det ska bakas på plåt med olja, och när det är blandat ska du bära fram det. Du ska offra det sönderdelat som när man offrar ett matoffer i stycken, till en ljuvlig doft för Herren. 22 Den präst bland Arons söner som blir smord i hans ställe ska göra det. Detta ska vara en evig stadga. Som ett heloffer ska det brännas åt Herren. 23 En prästs matoffer ska alltid vara ett heloffer. Det får inte ätas.
Syndoffret
24 Herren talade till Mose. Han sade: 25 Säg till Aron och hans söner: Detta är lagen om syndoffret: På samma plats som brännofferdjuret slaktas ska syndofferdjuret slaktas inför Herrens ansikte. Det är högheligt. 26 Den präst som offrar syndoffret ska äta det. På en helig plats ska det ätas, i förgården till uppenbarelsetältet. 27 Var och en som rör vid köttet blir helig.
Om något av blodet stänks på någons kläder, ska man tvätta av det nerstänkta stället på en helig plats. 28 Det lerkärl som offerköttet har kokats i ska slås sönder[d], men om det har kokats i ett kopparkärl ska det skuras och sköljas med vatten. 29 Alla av manligt kön bland prästerna får äta det. Det är högheligt. 30 (E) Men sådant syndoffer vars blod bärs in i uppenbarelsetältet för att bringa försoning i helgedomen får inte ätas. Det ska brännas upp i eld.
Skuldoffret
7 Detta är lagen om skuldoffret: Det är högheligt. 2 På samma plats som man slaktar brännofferdjuret ska man slakta skuldofferdjuret och man ska stänka blodet runt omkring på altaret. 3 Allt fettet ska man offra, svansen och det fett som omsluter inälvorna, 4 de båda njurarna med det fett som sitter på dem vid höftmusklerna samt leverfettet som man ska ta loss tillsammans med njurarna. 5 Prästen ska bränna det på altaret till ett eldsoffer åt Herren. Det är ett skuldoffer. 6 Alla av manligt kön bland prästerna ska äta det. På en helig plats ska det ätas. Det är högheligt.
7 Det som gäller för syndoffret ska också gälla för skuldoffret. Samma lag ska gälla för dem båda. Offerköttet ska tillhöra den präst som bringar försoning med det. 8 När en präst bär fram brännoffer för någon, ska huden av brännofferdjuret som bärs fram tillhöra den prästen. 9 Ett matoffer som är bakat i ugn eller tillrett i gryta eller på plåt ska alltid tillfalla den präst som bär fram det. 10 Men ett matoffer som är blandat med olja eller som bärs fram torrt ska alltid tillfalla Arons söner gemensamt, den ene såväl som den andre.
Gemenskapsoffret
11 (F) Detta är lagen om gemenskapsoffret, när ett sådant bärs fram åt Herren: 12 Om någon vill offra det som ett gemenskapsoffer, ska han förutom det slaktdjur som hör till gemenskapsoffret bära fram osyrade kakor blandade med olja, osyrade tunnkakor smorda med olja och fint mjöl, hopknådat i form av kakor som är blandade med olja. 13 Tillsammans med kakor av syrat bröd ska han som offergåva bära fram det slaktdjur som hör till det tackoffer han offrar som gemenskapsoffer. 14 Av detta ska han bära fram en kaka av varje offer som en gåva åt Herren. Denna ska tillhöra den präst som stänker gemenskapsoffrets blod på altaret. 15 Köttet av det slaktdjur som hör till det gemenskapsoffer som bärs fram som gemenskapsoffer ska ätas samma dag det har offrats. Ingenting av det får lämnas kvar till nästa morgon.
16 Om däremot det slaktoffer som någon vill bära fram är ett löftesoffer[e] eller ett frivilligt offer, ska även det offerdjuret ätas samma dag som det har offrats. Men det som blivit över får ätas nästa dag. 17 Skulle ändå något av offerköttet bli kvar, ska det brännas upp i eld på tredje dagen. 18 Om någon på tredje dagen äter av köttet från gemenskapsoffret, blir offret inte välbehagligt. Han som offrat det får inte räkna sig det tillgodo, utan köttet anses som orent. Den som äter av det kommer att bära på skuld. 19 Inte heller får man äta det kött som varit i beröring med något orent, utan det ska brännas upp i eld. I övrigt kan köttet ätas av var och en som är ren.
20 Men den som äter kött av Herrens gemenskapsoffer medan han är oren, han ska utrotas ur sitt folk. 21 (G) Och om någon rör vid något orent, en människas orenhet eller ett orent djur eller vilken annan orenhet som helst och han ändå äter kött av Herrens gemenskapsoffer, ska han utrotas ur sitt folk.
Förbud mot att äta fett och blod
22 Herren talade till Mose. Han sade: 23 (H) Säg till Israels barn: Ni ska inte äta något fett av kor, får eller getter. 24 (I) Fettet av ett självdött eller ihjälrivet djur får användas till alla slags behov, men ni ska inte äta det, 25 för var och en som äter fettet av något djur som bärs fram som eldsoffer åt Herren ska utrotas ur sitt folk.
26 (J) Och ni ska inte förtära något blod, varken av fåglar eller boskap, var ni än bor. 27 Var och en som förtär blod ska utrotas ur sitt folk.
Prästernas andel
28 Och Herren talade till Mose. Han sade: 29 Säg till Israels barn: Den som vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren ska av sitt gemenskapsoffer bära fram sin offergåva åt Herren.
30 Med egna händer ska han bära fram Herrens eldsoffer. Fettet och bringan ska han bära fram, och bringan ska lyftas som ett lyftoffer[f] inför Herrens ansikte. 31 Fettet ska prästen bränna på altaret, men bringan ska tillhöra Aron och hans söner. 32 Också det högra lårstycket ska ni ge åt prästen som en gåva av era gemenskapsoffer. 33 Den bland Arons söner som offrar gemenskapsoffrets blod och fettet ska ha det högra lårstycket som sin andel. 34 (K) Av israeliternas gemenskapsoffer tar jag lyftofferbringan och offergärdslåret och ger dem åt prästen Aron och åt hans söner som en evig rätt från Israels barn.
35 Detta är Arons och hans söners smörjelselott av Herrens eldsoffer, den lott som de fick den dag de fördes fram för att bli Herrens präster. 36 Denna lott skulle de enligt Herrens befallning få av Israels barn som en evig rätt, släkte efter släkte, på den dag då han smorde dem.
Avslutning om offren
37 Detta är lagen om brännoffret, matoffret, syndoffret, skuldoffret, prästvigningsoffret och gemenskapsoffret. 38 Herren gav denna lag åt Mose på Sinai berg den dag då han befallde Israels barn att de skulle bära fram sina offer åt Herren i Sinai öken.
Liknelsen om de tio jungfrurna
25 (A) Då ska himmelriket bli som när tio jungfrur tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. 2 Fem av dem var oförståndiga och fem var kloka. 3 De oförståndiga tog sina lampor men tog inte med sig någon olja, 4 medan de kloka tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor. 5 När brudgummen dröjde blev de alla dåsiga och somnade.
6 (B) Vid midnatt hördes ett rop: Brudgummen är här! Gå ut och möt honom! 7 Då vaknade alla jungfrurna och gjorde i ordning sina lampor. 8 De oförståndiga sade till de kloka: Ge oss av er olja, våra lampor slocknar! 9 De kloka svarade: Den skulle inte räcka både till oss och till er. Gå i stället till dem som säljer och köp.
10 Men när de hade gått i väg för att köpa kom brudgummen, och de som var redo gick med honom in till bröllopsfesten. Och dörren stängdes. 11 (C) Till slut kom de andra jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss! 12 (D) Men han svarade: Jag säger er sanningen: Jag känner er inte. 13 (E) Håll er därför vakna, för ni vet inte vilken dag eller timme han kommer.
Liknelsen om talenterna
14 (F) Det ska bli som när en man skulle resa utomlands. Han kallade till sig sina tjänare och anförtrodde dem sin förmögenhet. 15 (G) En gav han fem talenter, en annan två och en tredje en talent[a], åt var och en efter hans förmåga. Sedan reste han bort.
16 Den som hade fått fem talenter gick genast och gjorde affärer med dem och tjänade fem talenter till. 17 Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till. 18 Men den som fått en talent gick bort och grävde ner den i jorden och gömde sin herres pengar.
19 En lång tid därefter kom tjänarnas herre och krävde redovisning av dem. 20 Den som hade fått fem talenter kom då och bar fram fem talenter till och sade: Herre, du anförtrodde mig fem talenter. Här är fem till som jag har tjänat. 21 (H) Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare! Du var trogen i det lilla, jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!
22 Så kom den som hade fått två talenter fram och sade: Herre, du anförtrodde mig två talenter. Här är två till som jag har tjänat. 23 Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare! Du var trogen i det lilla, jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!
24 Även den som hade fått en talent kom fram. Han sade: Herre, jag visste att du är en hård man som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. 25 Jag var rädd, så jag gick och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt.
26 Hans herre svarade honom: Du usle och late tjänare! Visste du att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut? 27 Då skulle du ha satt in mina pengar på banken, så att jag hade fått igen det som är mitt med ränta när jag kom. 28 Ta nu ifrån honom talenten och ge den till honom som har tio talenter. 29 (I) Var och en som har ska få, och det i överflöd, men den som inget har ska bli fråntagen också det han har. 30 (J) Och kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret här utanför. Där ska man gråta och gnissla tänder.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation