Old/New Testament
Straff för Israels synder
9 (A) Gläd dig inte, Israel,
jubla inte som folken,
för du har varit otrogen
och kommit bort från din Gud.
Du har älskat prostitutionens lön[a]
på alla tröskplatser.
2 (B) Logen och vinpressen
ska inte föda dem,
och vinet ska slå fel för dem.
3 (C) De ska inte få bo i Herrens land.
Efraim måste tillbaka till Egypten,
och i Assyrien ska de äta oren mat.
4 (D) De ska inte få offra vin åt Herren,
och deras slaktoffer
ska inte glädja honom.
Det ska vara som sorgebröd
för dem,
alla som äter av det ska bli orena,
för deras bröd
är bara för dem själva,
det kommer inte in i Herrens hus.
5 Vad ska ni göra på högtidsdagen,
på Herrens festdag?
6 (E) För kommer de undan förödelsen
samlar Egypten ihop dem
och Memfis begraver dem.
Deras silverskatter
tas över av nässlor,
törne ska växa i deras hyddor.
7 (F) Straffets dagar kommer,
vedergällningens dagar kommer,
Israel ska märka det.
Profeten anses vara en dåre,
Andens man galen,
för att din skuld är stor
och fiendskapen stark.
8 (G) Profeten är Guds väktare
över Efraim,
men snaror väntar honom
på alla hans vägar
och fiendskap i hans Guds hus.
9 (H) I djupt fördärv har de sjunkit,
nu som i Gibeas dagar.
Men han kommer ihåg deras skuld,
han straffar deras synder.
10 (I) Som druvor i öknen fann jag Israel,
som förstlingsfrukter på fikonträdet
när det börjar bära frukt
såg jag era fäder.
Men de gick till Baal-Peor[b]
och invigde sig åt skammens gud,
och de blev lika vidriga
som den de älskade.
11 Efraims härlighet
ska flyga bort som en fågel:
ingen ska föda, ingen gå havande,
ingen befruktas.
12 Och även om de uppfostrar barn
ska jag ta dem ifrån dem,
inte en människa blir kvar.
Ja, ve dem när jag går ifrån dem!
13 (J) Efraim är som jag såg Tyrus,
planterad på en äng.
Men Efraim ska få föra ut sina barn
till bödeln.
14 Ge dem, Herre,
vad du ska ge dem!
Ge dem moderliv med missfall
och uttorkade bröst.
15 (K) All deras ondska finns i Gilgal,
det var där jag fick hat till dem.
För deras onda gärningars skull
ska jag driva ut dem
ur mitt hus.
Jag ska inte visa dem kärlek längre,
alla deras furstar är upproriska.
16 (L) Efraim är slagen,
deras rot förtorkad,
de ska inte bära frukt.
Även om de föder barn
ska jag döda deras kära livsfrukt.
17 (M) Min Gud ska förkasta dem,
för de har inte lyssnat på honom.
De ska bli flyktingar
bland hednafolken.
Israels synder och fångenskap
10 (N) Israel var en frodig vinstock
som bar frukt.
Men ju mer frukt han fick,
desto fler altaren byggde han.
Ju bättre det gick för hans land,
desto finare stoder reste han.
2 (O) Deras hjärta är delat,
nu ska de lida sitt straff.
Han ska själv bryta ner
deras altaren
och förstöra deras stoder.
3 Nu ska de säga:
”Vi har ingen kung,
för vi fruktar inte Herren.
Och en kung, vad skulle han
kunna göra för oss?”
4 (P) De talar tomma ord,
de svär falska eder
och sluter förbund,
och domen skjuter upp
som en giftig planta
ur åkerns fåror.
5 (Q) De som bor i Samaria
ska vara rädda för kalven
i Bet-Aven[c].
Folket ska sörja över den,
avgudaprästerna ska darra,
eftersom dess härlighet
ska föras bort i fångenskap.
6 Också den ska föras till Assyrien
som en gåva åt den store kungen.
Skam ska Efraim få,
Israel ska komma på skam
med sina planer.
7 Samariens kung ska försvinna
som en pinne på vattnet.
8 (R) Ödelagda blir Avens offerhöjder[d],
Israels synd.
Törne och tistel ska skjuta upp
på deras altaren.
Då ska man säga till bergen[e]:
”Göm oss!”
och till höjderna: ”Fall över oss!”
9 (S) Israel, ända sedan Gibeas dagar
har du syndat.
Där har de stannat,
utan att kriget mot brottslingarna
nådde dem i Gibea.
10 (T) När jag vill ska jag tukta dem.
Folken ska samlas mot dem
när jag binder dem
vid deras dubbla synd.
11 (U) Efraim är en inkörd kviga
som gärna vill tröska.
Men jag ska lägga ett ok
över[f] hennes vackra nacke.
Jag ska spänna för Efraim,
Juda ska plöja, Jakob ska harva.
12 (V) Så åt er i rättfärdighet,
skörda efter kärlekens bud,
bryt er ny mark.
Det är tid att söka Herren,
tills han kommer och låter
rättfärdighet regna över er.[g]
13 (W) Ni har plöjt ogudaktighet,
ni har skördat orättfärdighet,
ni har ätit lögnens frukt,
för du har förlitat dig
på din egen väg,
på dina många hjältar.
14 Stridslarm ska stiga
bland dina stammar,
och alla dina fästen ska ödeläggas
som när Bet-Arbel[h] ödelades
av Shalman på stridens dag
och mödrar och barn krossades.
15 (X) Så ska Betel göra med er
för er stora ondskas skull.
När gryningen kommer
är det förbi,
förbi med Israels kung!
Guds hjärta för upproriska Israel
11 (Y) När Israel var ung
fick jag honom kär,
och ut ur Egypten
kallade jag min son.[i]
2 Men ju mer man kallar dem,
desto mer drar de sig undan.
De offrar åt baalerna
och tänder rökelse
åt avgudabilderna.
3 (Z) Ändå var det jag
som lärde Efraim att gå
och som tog dem i mina armar.
Men de förstod inte
att jag ville hela dem.
4 Med lena band drog jag dem,
med kärlekens band.
Jag var för dem lik den som
lättar oket över deras nackar[j],
jag böjde mig ner till dem
och gav dem mat.
5 De ska inte få vända tillbaka
till Egyptens land,
utan Assur[k] ska bli deras kung
eftersom de vägrade
att omvända sig.
6 Svärdet ska rasa i deras städer
och förstöra deras bommar
och frossa omkring sig
för deras onda planers skull.
7 Mitt folk hänger fast
vid sin otrohet mot mig,
och hur man än kallar dem
till den som är därovan,
upphöjer ändå ingen honom.
8 (AA) Hur ska jag kunna överge dig, Efraim?
Ska jag lämna dig, Israel?
Hur ska jag kunna göra med dig
som med Adma
och behandla dig som Sebojim?[l]
Mitt hjärta vänder sig i mig,
all min barmhärtighet vaknar.
9 (AB) Jag vill inte utföra
min brinnande vrede,
jag vill inte ödelägga Efraim igen,
för jag är Gud
och inte en människa.
Jag är helig bland er
och vill inte komma med vrede.
10 (AC) Herren ska de följa,
och han ska ryta som ett lejon.
Han ska ryta och barnen
ska komma
med bävan västerifrån.
11 De ska komma med bävan
som fåglar från Egypten
och som duvor från Assurs land,
och jag ska låta dem bo i sina hus,
säger Herren.
Israels synd
12 Efraim har omgett mig med lögn,
Israels hus med svek.
Juda är ännu trolös mot Gud,
mot den Allraheligaste,
den Trofaste.
Brevet till Sardes
3 (A) Och skriv till ängeln för församlingen i Sardes:
Så säger han som har Guds sju andar och de sju stjärnorna: Jag känner dina gärningar. Du har namn om dig att du lever, men du är död. 2 (B) Vakna upp och stärk det som är kvar och som var nära att dö, för jag har inte funnit dina gärningar fullkomliga inför min Gud.
3 (C) Kom därför ihåg vad du har tagit emot och hört, håll fast vid det och vänd om. Om du inte håller dig vaken ska jag komma som en tjuv, och du ska inte veta vilken stund jag kommer över dig. 4 (D) Men du har några få i Sardes som inte har smutsat ner sina kläder, och de ska vandra med mig i vita kläder, för de är värdiga.
5 (E) Den som segrar ska alltså bli klädd i vita kläder, och jag ska aldrig stryka hans namn ur livets bok utan kännas vid hans namn inför min Far och hans änglar. 6 Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!
Brevet till Filadelfia
7 (F) Och skriv till ängeln för församlingen i Filadelfia:
Så säger han som är helig och sann, han som har Davids nyckel, han som öppnar så att ingen kan stänga och stänger så att ingen kan öppna: 8 (G) Jag känner dina gärningar. Se, jag har ställt en dörr öppen för dig som ingen kan stänga, för din kraft är liten och du har hållit fast vid mitt ord och inte förnekat mitt namn.
9 (H) Se, jag överlämnar åt dig några från Satans synagoga, några som kallar sig judar men inte är det utan ljuger. Jag ska få dem att komma och falla ner inför dina fötter, och de ska förstå att jag älskar dig. 10 (I) Eftersom du har bevarat mitt ord om uthållighet[a] ska jag bevara och rädda dig ur prövningens stund som ska komma över hela världen för att pröva jordens invånare. 11 (J) Jag kommer snart. Håll fast vid det du har så att ingen tar din krona.
12 (K) Den som segrar ska jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han ska aldrig mer lämna det. På honom ska jag skriva min Guds namn och namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem som kommer ner från himlen, från min Gud, och mitt eget nya namn. 13 Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!
Brevet till Laodicea
14 (L) Och skriv till ängeln för församlingen i Laodicea:
Så säger han som är Amen[b], det trovärdiga och sanna vittnet, upphovet till[c] Guds skapelse: 15 (M) Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore kall eller varm! 16 (N) Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall ska jag spy ut dig ur min mun. 17 (O) Du säger: Jag är rik, jag har fått rikedom och behöver ingenting. Och du förstår inte att just du är eländig, ynklig, fattig, blind och naken. 18 (P) Jag råder dig att köpa guld av mig som är renat i eld så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva[d] att smörja dina ögon med så att du kan se.
19 (Q) Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Visa därför iver och vänd om! 20 (R) Se, jag står vid dörren och knackar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.
21 (S) Den som segrar ska jag låta sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Far på hans tron. 22 Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation