Read the New Testament in 24 Weeks
Lammet och bokrullen med sju sigill
5 Och jag såg att han som satt på tronen hade en bokrulle i högra handen. Den hade text på båda sidor och var förseglad med sju sigill.
2 En väldig ängel ropade med hög röst ut denna fråga: Vem är värdig att bryta sigillen på denna bok och öppna den?
3 Men ingen i hela himlen eller på jorden eller bland de döda fick tillåtelse att öppna och läsa den.
4 Då grät jag av besvikelse, eftersom ingen var värdig. Ingen kunde berätta för oss vad som stod i den.
5 Då sa en av de tjugofyra äldste till mig: Gråt inte längre, för Jesus, lejonet av Juda stam, Davids rotskott, har segrat och visat sig värdig att öppna boken och bryta dess sju sigill.
6 Jag tittade upp och fick se ett lamm, som stod framför de tjugofyra äldste vid tronen och de fyra väsendena, och lammet var märkt av sår som en gång hade vållat dess död. Det hade sju horn och sju ögon, som representerar Guds sju andar, som är utsända till varje del av världen.
7 Det steg fram och tog boken ur högra handen på honom som satt på tronen.
8 Och när det tog boken, föll de tjugofyra äldste ner framför Lammet. Var och en hade en harpa och en guldskål fylld med rökelse. Det är Guds folks böner.
9 De sjöng en ny sång med denna text: Du är värdig att ta boken och bryta dess sigill och öppna den, för du har blivit slaktad, och ditt blod har friköpt människor från alla folk.
10 Och du har samlat dem till ett rike och gjort dem till präster åt vår Gud, och de ska regera på jorden.
11 Sedan såg jag tusentals änglar och jag hörde dem sjunga. De stod runt tronen och de fyra levande väsendena och de äldste.
12 Och de sjöng med väldig kraft: Lammet som blev slaktat. Det är värdigt att ta emot makten och rikedomen och visheten och styrkan och äran och härligheten och välsignelsen.
13 Sedan hörde jag alla i himlen och på jorden och de döda under jorden och i havet ropa: Välsignelsen och äran och härligheten och kraften tillhör honom, som sitter på tronen, och Lammet i evigheternas evigheter.
14 Och de fyra levande väsendena fortsatte att säga: Amen! Och de tjugofyra äldste föll ner och tillbad honom.
Sex av sigillen bryts
6 Medan jag såg på bröt Lammet det första sigillet, och började öppna boken. Med en röst som liknade åskan sa då en av de fyra levande väsendena: Kom!
2 Då fick jag se att det stod en vit häst framför mig. Och ryttaren som satt på den bar en båge, och man satte en segerkrans på hans huvud. Han kom som segrare för att segra på nytt!
3 När han bröt sigillet till den andra boken, hörde jag det andra av de fyra väsendena ropa: Kom!
4 Nu fick jag se en röd häst. Dess ryttare fick makt att ta bort freden från jorden och få människorna att slakta varandra. Och han fick ett långt svärd.
5 När han hade brutit det tredje sigillet, hörde jag det tredje av de fyra väsendena säga: Kom! Då såg jag en svart häst, och dess ryttare höll en vågskål i sin hand.
6 Och en röst bland de fyra väsendena sa: Ett kilo vete för en hel dagslön, eller tre kilo korn, men skada inte olivoljan och vinet.
7 Och när det fjärde sigillet bröts, hörde jag det fjärde väsendet säga: Kom!
8 Och nu såg jag en likblek häst, vars ryttare hette Döden och han följdes av en här av döda från avgrunden. De fick kontroll över en fjärdedel av jorden, för att döda människorna genom krig och svält och sjukdom och vilda djur.
9 Och när Lammet bröt det femte sigillet, såg jag ett altare. Under det fanns alla de människors själar, som hade lidit martyrdöden för att de hade förkunnat Guds ord och trofast vittnat om Jesus.
10 De ropade högt till Herren: Allsmäktige Herre, du som är helig och sann, hur länge ska det dröja innan du dömer människorna på jorden och straffar dem för vad de gjort mot oss?
11 Var och en av dem fick då vita kläder, och blev tillsagda att vara stilla ännu en kort tid, tills dess att deras medtjänare och bröder - som skulle bli dödade liksom de själva - hade blivit fulltaliga.
12 Sedan såg jag honom bryta det sjätte sigillet. Då blev det en stor jordbävning, och solen blev svart som en sorgdräkt och månen blev blodröd.
13 Sedan såg det ut som om himlens stjärnor föll till jorden som gröna frukter från ett fikonträd som skakas av kraftiga vindar.
14 Himlen försvann framför mina ögon, som om den rullats ihop som en bokrulle, och togs bort. Och alla berg och öar skakade och flyttades från sina platser.
15 Jordens kungar och världens ledare och de rika männen och de höga militärerna och alla människor, stora och små, slavar och fria greps av ångest och skräck och gömde sig i grottor och bland bergsklippor,
16 och de ropade till bergen: Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen, och för Lammets vrede,
17 för deras stora vredes dag har nu kommit och vem kan överleva den?
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®