Read the New Testament in 24 Weeks
Johannes Döparens död
14 (A) Vid den tiden fick landsfursten Herodes[a] höra ryktet om Jesus, 2 och han sade till sina tjänare: "Det är Johannes Döparen. Han har uppstått från de döda, och det är därför dessa krafter verkar i honom."
3 (B) Herodes hade nämligen låtit gripa och binda Johannes och sätta honom i fängelse på grund av Herodias[b], hustru till hans bror Filippus. 4 Johannes hade sagt till Herodes: "Det är inte tillåtet[c] för dig att ha henne." 5 (C) Herodes ville döda honom, men han var rädd för folket eftersom de ansåg att Johannes var en profet.
6 Så kom Herodes födelsedag. Herodias dotter dansade inför gästerna, och Herodes blev så förtjust 7 att han lovade med ed att han skulle ge henne vad hon än bad om. 8 Hon uppmanades då av sin mor att säga: "Ge mig Johannes Döparens huvud här på ett fat!"
9 Kungen blev bedrövad, men för edens och gästernas skull befallde han att hon skulle få det. 10 Han lät halshugga Johannes i fängelset. 11 Johannes huvud bars in på ett fat och gavs åt flickan, och hon bar det till sin mor.
12 Johannes lärjungar kom och hämtade den döda kroppen och begravde den. Sedan gick de och berättade det för Jesus.
Jesus mättar fem tusen
13 (D) När Jesus hörde detta, drog han sig undan därifrån med båt till en öde plats där de kunde vara för sig själva. Men folket fick höra det och följde efter honom till fots från städerna. 14 När han steg ur båten såg han en stor skara människor, och han förbarmade sig över dem och botade de sjuka bland dem.
15 (E) På kvällen kom lärjungarna till honom och sade: "Platsen här är ödslig och timmen är redan sen. Skicka i väg folket så att de kan gå bort till byarna och köpa sig mat." 16 Jesus sade till dem: "De behöver inte gå härifrån. Ge ni dem att äta." 17 De svarade: "Vi har inget annat här än fem bröd och två fiskar." 18 Han sade: "Hämta dem hit till mig."
19 Sedan befallde han folket att slå sig ner i gräset. Han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen, tackade Gud[d], bröt bröden och gav dem till lärjungarna, och de gav dem till folket. 20 Alla åt och blev mätta, och man plockade tolv korgar fulla med bitarna som blivit över. 21 De som hade ätit var omkring fem tusen män, förutom kvinnor och barn.
Jesus går på vattnet
22 (F) Strax därefter befallde han lärjungarna att stiga i båten och fara i förväg över till andra sidan sjön, medan han själv sände i väg folket. 23 (G) När han hade skickat i väg dem, gick han upp på berget för att få vara för sig själv och be.
När det blev kväll var han ensam där. 24 Båten var redan långt[e] från land och hårt ansatt av vågorna, eftersom de hade motvind. 25 Mot slutet av natten[f] kom Jesus till dem, gående på sjön. 26 När lärjungarna fick se honom gå på sjön, blev de förskräckta och sade: "Det är ett spöke!" Och de skrek av rädsla. 27 Men genast sade Jesus till dem: "Var lugna! Det Är Jag[g]. Var inte rädda."
28 Petrus svarade: "Herre, om det är du, så befall mig att komma till dig på vattnet." 29 Han sade: "Kom!" Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. 30 (H) Men när han såg hur stark vinden var, blev han rädd. Han började sjunka och ropade: "Herre, rädda mig!" 31 Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: "Så lite tro du har! Varför tvivlade du?" 32 De steg i båten och vinden lade sig. 33 (I) Och de som var i båten tillbad honom och sade: "Du är verkligen Guds Son!"
Sjuka förs till Jesus
34 När de hade kommit över sjön lade de till i trakten av Gennesaret. 35 Männen på platsen kände igen honom och sände ut bud i hela området, och man förde till honom alla som var sjuka 36 (J) och bad honom att de bara skulle få röra vid hörntofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid honom blev botade.
Guds ord eller de äldstes stadgar
15 (K) Sedan kom några fariseer och skriftlärda från Jerusalem fram till Jesus och frågade: 2 (L) "Varför bryter dina lärjungar mot de äldstes stadgar[h]? De tvättar inte händerna innan de äter[i]." 3 Han svarade dem: "Varför bryter ni själva mot Guds bud för era stadgars skull? 4 (M) Gud har sagt: Hedra din far och din mor, och: Den som förbannar sin far eller mor ska straffas med döden.[j] 5 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: Det du kunde fått som hjälp av mig låter jag i stället bli en tempelgåva[k], 6 då ska han inte hedra sin far eller mor. Ni upphäver Guds ord för era stadgars skull. 7 Hycklare! Jesaja profeterade rätt om er: 8 (N) Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. 9 Deras vördnad för mig är meningslös, för lärorna de lär ut är människobud."[l]
10 (O) Sedan kallade han till sig folket och sade till dem: "Lyssna och förstå! 11 (P) Det som går in i munnen gör inte människan oren. Det är det som kommer ut ur munnen som gör henne oren."
12 Lärjungarna gick då fram till honom och sade: "Vet du att fariseerna tog illa upp när de hörde det du sade?" 13 Jesus svarade: "Varje planta som min himmelske Far inte har planterat ska ryckas upp med roten. 14 (Q) Låt dem vara. De är blinda ledare för blinda[m]. Och om en blind leder en blind, så faller båda i gropen."
15 (R) Petrus sade då till honom: "Förklara liknelsen för oss." 16 Jesus sade: "Förstår ni fortfarande inte? 17 Inser ni inte att allt som går in i munnen hamnar i magen och kommer ut på avträdet? 18 Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren. 19 För från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, sexuell omoral, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser. 20 Sådant gör människan oren. Men att äta utan att tvätta händerna gör inte människan oren."
En kanaaneisk kvinnas tro
21 (S) Jesus lämnade platsen och drog sig undan till området runt Tyrus och Sidon. 22 Då kom en kanaaneisk[n] kvinna från den trakten och ropade: "Herre, Davids Son, förbarma dig över mig! Min dotter är svårt besatt." 23 Men han svarade henne inte med ett ord.
Då gick hans lärjungar fram och bad honom: "Skicka i väg henne! Hon går ju bakom oss och ropar." 24 (T) Han svarade: "Jag är inte sänd till andra än de förlorade fåren av Israels hus." 25 Men hon kom och föll ner för honom och sade: "Herre, hjälp mig!" 26 Han svarade: "Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." 27 Hon sade: "Jo, Herre, för också hundarna äter smulorna som faller från deras herrars bord." 28 (U) Då svarade Jesus henne: "Kvinna, din tro är stor. Det ska ske för dig som du vill." Och från den stunden var hennes dotter botad.
Jesus botar sjuka
29 (V) Jesus gick därifrån och vandrade längs Galileiska sjön, och sedan gick han upp på berget och satte sig där. 30 (W) Mycket folk kom till honom, och de hade med sig lama, blinda, halta[o], stumma och många andra som de lade ner vid hans fötter, och han botade dem. 31 Och folket förundrades när de såg stumma tala, halta bli friska, lama gå och blinda se. Och de prisade Israels Gud.
Jesus mättar fyra tusen män
32 (X) Jesus kallade till sig sina lärjungar och sade: "Jag lider med folket. Nu har de varit hos mig i tre dagar, och de har inget att äta. Jag vill inte skicka hem dem hungriga, för de kan bli utmattade på vägen."
33 Lärjungarna frågade honom: "Varifrån ska vi här i ödemarken få så mycket bröd att vi kan mätta så många?" 34 Jesus sade till dem: "Hur många bröd har ni?" De svarade: "Sju, och några små fiskar."
35 Då sade han åt folket att slå sig ner på marken. 36 Han tog de sju bröden och fiskarna, tackade Gud, bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gav åt folket. 37 Alla åt och blev mätta, och man plockade upp bitarna som blivit över, sju korgar fulla. 38 De som hade ätit var fyra tusen män, förutom kvinnor och barn. 39 Sedan sände han i väg folket, steg i båten och for över till Magadans område[p].
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation