Read the New Testament in 24 Weeks
Apostelns bruk av sin frihet
9 Är jag inte fri? Är jag inte apostel? Har jag inte sett Jesus, vår Herre? Är inte ni mitt verk i Herren? 2 Om jag inte är apostel för andra, så är jag det i alla fall för er. Ni själva är i Herren sigillet på mitt apostlaämbete.
3 Mitt försvar mot dem som anklagar mig är detta: 4 Har vi inte rätt till mat och dryck? 5 Har vi inte rätt att föra med oss en troende hustru, vi liksom de andra apostlarna och Herrens bröder och Kefas? 6 Eller är det bara jag och Barnabas som inte har rätt att vara fria från arbete? 7 Vem gör väl krigstjänst och betalar själv sina utgifter? Vem planterar en vingård utan att äta frukten från den? Eller vem vallar en hjord utan att få sin mjölk av den? 8 Är det bara som folk säger? Säger inte lagen samma sak? 9 Det står skrivet i Mose lag: Du skall inte binda för munnen på oxen som tröskar. [a] Är det oxarna Gud bekymrar sig om? 10 Säger han det inte för vår skull? Jo, för vår skull blev det skrivet att den som plöjer och den som tröskar skall göra det i hopp om att få sin del. 11 När vi har sått ett andligt utsäde bland er, är det då för mycket begärt att vi skördar något av ert jordiska goda? 12 Om andra har rätt att få del av det som är ert, har inte vi det ännu mer? Men vi har inte utnyttjat denna rättighet utan finner oss i allt för att inte lägga hinder i vägen för Kristi evangelium.
13 Vet ni inte att de som tjänstgör i templet äter av det som kommer från templet, och att de som gör tjänst vid altaret får sin del av det som offras på altaret? 14 Så har också Herren befallt[b] att de som predikar evangeliet skall leva av evangeliet. 15 Men jag för min del har inte utnyttjat en sådan förmån. Jag skriver inte detta för att jag skall få någon. Hellre vill jag dö än att någon tar min berömmelse ifrån mig. 16 Ty om jag predikar evangelium har jag inget att berömma mig av, eftersom jag är tvingad till det. Ve mig om jag inte predikar evangelium! 17 Om jag gjorde det frivilligt, hade jag ju lön. Men om jag gör det därför att jag är tvungen, så är jag betrodd med uppgiften som förvaltare.[c] 18 Vad har jag då för lön? Jo, att som förkunnare av evangelium få lägga fram det utan kostnad och inte utnyttja den rätt evangeliet ger mig.
19 Eftersom jag är fri och oberoende av alla, har jag gjort mig till allas tjänare för att vinna desto fler. 20 För judarna har jag blivit som en jude för att vinna judar. För dem som står under lagen har jag, som inte själv står under lagen, blivit som den som står under lagen för att vinna dem som står under lagen. 21 För dem som är utan lag har jag blivit som den som är utan lag, för att vinna dem som är utan lag, fast jag själv inte är utan Guds lag utan lever i Kristi lag. 22 För de svaga har jag blivit svag för att vinna de svaga. För alla har jag blivit allt, för att jag i varje fall skall frälsa några. 23 Allt gör jag för evangeliets skull, för att jag själv skall få del av det.
24 Vet ni inte att av alla löparna som springer på en tävlingsbana är det bara en som får priset? Spring så att ni vinner det. 25 Men alla som tävlar underkastar sig i allt hård träning - de för att vinna en segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar. 26 Jag löper alltså inte utan att ha målet i sikte. Jag boxas inte likt en som slår i tomma luften. 27 I stället slår jag min kropp och tvingar den till lydnad, för att jag inte själv på något sätt skall komma till korta vid provet, när jag predikar för andra.
Ökenvandrarnas avfall är ett varnande exempel
10 Bröder, jag vill ni skall veta att alla våra fäder var under molnskyn och att alla gick genom havet. 2 Alla blev i molnskyn och i havet döpta till Mose.[d] 3 Alla åt samma andliga mat 4 och alla drack samma andliga dryck. De drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus. 5 Men de flesta av dem hade Gud inte behag till. De föll och låg kringspridda i öknen. 6 Det som hände dem har blivit ett varnande exempel för oss, för att inte vi liksom de skall ha begär till det onda. 7 Bli inte heller avgudadyrkare som en del av dem. Det står ju skrivet: Folket satte sig ner för att äta och dricka och steg upp för att dansa. [e]
8 Låt oss inte heller begå otukt, som en del av dem gjorde, och därför föll tjugotretusen på en enda dag. 9 Och låt oss inte fresta Kristus, som en del av dem gjorde, de dödades av ormar. 10 Knota inte heller, så som en del av dem gjorde, de dödades av fördärvaren.[f] 11 Det som hände dem tjänar som exempel och skrevs ner för att varna oss som har världens slut inpå oss. 12 Därför skall den som menar sig stå, se till att han inte faller. 13 Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Gud är trofast, han skall inte tillåta att ni frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer, skall han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut.
Nattvarden och offermåltiderna
14 Därför, mina älskade, fly bort från avgudadyrkan. 15 Jag talar till er som till förståndiga människor. Bedöm själva vad jag säger. 16 Välsignelsens bägare som vi välsignar, är den inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, är det inte gemenskap med Kristi kropp? 17 Eftersom det är ett bröd, är vi som är många en kropp, ty alla får vi vår del av detta enda bröd.
18 Se på det jordiska Israel. Har inte de som äter av offren del i altaret? 19 Vad menar jag då med detta? Att kött från avgudaoffer skulle betyda något eller att en avgud skulle betyda något? 20 Nej, vad hedningarna offrar, det offrar de åt onda andar och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha någon gemenskap med de onda andarna. 21 Ni kan inte dricka både Herrens bägare och onda andars bägare. Ni kan inte ha del både i Herrens bord och i onda andars bord. 22 Eller vill vi utmana Herren? Är vi starkare än han?
Samvetets frihet
23 Allt är tillåtet, men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet, men allt bygger inte upp. 24 Ingen skall söka sitt eget bästa, utan var och en den andres. 25 Ät allt som säljs på torget utan att för samvetets skull ställa någon fråga. 26 Ty jorden och allt som uppfyller den tillhör Herren. [g]
27 Om någon av dem som inte tror bjuder hem er och ni vill gå, ät då allt som sätts fram åt er, utan att för samvetets skull ställa någon fråga. 28 Men om någon skulle säga till er: "Det här är kött från avgudaoffer", så avstå från att äta av hänsyn till honom som sade det, och för samvetets skull. 29 Jag menar då inte ditt eget samvete utan den andres. Varför skall min frihet dömas av en annans samvete? 30 Om jag för min del äter med tacksamhet, varför skall jag då hånas för något som jag tackar Gud för? 31 Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära. 32 Väck inte anstöt vare sig hos judar eller greker eller i Guds församling. 33 Själv försöker jag i allt foga mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, att de skall bli frälsta.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln