Read the New Testament in 24 Weeks
Johannes Döparens död
14 Vid den tiden fick landsfursten Herodes[a] höra ryktet om Jesus, 2 och han sade till sina tjänare: "Det är Johannes Döparen som har uppstått från de döda, och därför verkar dessa krafter i honom."
3 Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och slå honom i bojor och sätta honom i fängelse för Herodias skull, som var gift med hans bror Filippus. 4 Ty Johannes hade sagt till Herodes: "Det är inte tillåtet[b] för dig att ha henne." 5 Herodes ville döda honom, men han var rädd för folket, eftersom man ansåg att Johannes var en profet. 6 Så kom Herodes födelsedag, och Herodias dotter dansade inför gästerna. Herodes blev mycket förtjust 7 och svor på att han skulle ge henne vad hon än begärde. 8 Hon intalades då av sin mor att säga: "Ge mig här på ett fat Johannes Döparens huvud!" 9 Fastän kungen var bedrövad över sin ed inför gästerna, befallde han att hon skulle få det. 10 Och han lät halshugga Johannes i fängelset. 11 Man bar in Johannes huvud på ett fat och gav det åt den lilla flickan, och hon bar det till sin mamma. 12 Johannes lärjungar kom och tog den döda kroppen och begravde den. Sedan gick de och berättade alltsammans för Jesus.
Jesus mättar fem tusen män
13 När Jesus hörde detta, for han med båt därifrån till en enslig plats, där de kunde vara för sig själva. Men folket fick höra det och följde efter honom till fots från städerna. 14 När han steg ur båten, fick han se en stor folkskara, och han förbarmade sig över dem och botade de sjuka bland dem. 15 På kvällen kom lärjungarna fram till honom och sade: "Platsen här ligger ensligt till, och det är redan sent. Sänd i väg folket, så att de kan gå in i byarna och köpa sig mat." 16 Jesus sade till dem: "De behöver inte gå härifrån. Ge ni dem att äta." 17 De svarade: "Vi har bara fem bröd och två fiskar här." 18 Han sade: "Hämta hit dem till mig." 19 Sedan befallde han folket att slå sig ner i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen, tackade Gud,[c] bröt bröden och gav dem till lärjungarna, och de gav dem till folket. 20 Alla åt och blev mätta, och lärjungarna plockade upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla. 21 De som hade ätit var omkring fem tusen män, förutom kvinnor och barn.
Jesus går på vattnet
22 Strax därefter befallde han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra sidan sjön, medan han själv sände i väg folket. 23 Sedan gick han upp på berget för att få vara för sig själv och be. När det blev kväll, var han ensam där. 24 Båten befann sig redan många stadier[d] från land och var hårt ansatt av vågorna, eftersom vinden låg emot. 25 Vid fjärde nattväkten[e] kom Jesus till dem, gående på sjön. 26 När lärjungarna fick se honom gå på sjön, blev de förskräckta och sade: "Det är en vålnad." Och de skrek, så rädda var de. 27 Men genast sade Jesus till dem: "Var lugna. Det är jag. Var inte rädda."
28 Petrus sade: "Herre, om det är du, så befall att jag skall komma till dig på vattnet." 29 Jesus sade: "Kom!" Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till honom. 30 Men när han såg hur häftigt vinden låg på, blev han rädd och började sjunka. Då ropade han: "Herre, hjälp mig!" 31 Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: "Så lite tro du har! Varför tvivlade du?" 32 De steg i båten och vinden lade sig. 33 Och de som var i båten tillbad honom och sade: "Du är verkligen Guds Son."
Sjuka förs till Jesus
34 När de hade farit över sjön, lade de till vid Gennesaret. 35 Männen på platsen kände igen honom och skickade ut bud i hela trakten, och man förde till honom alla som var sjuka 36 och bad honom att de åtminstone skulle få röra vid hörntofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid den blev friska.
Guds ord eller de äldstes stadgar
15 Sedan kom några fariseer och skriftlärda från Jerusalem fram till Jesus och frågade: 2 "Varför bryter dina lärjungar mot de äldstes stadgar?[f] De tvättar inte händerna innan de äter." 3 Han svarade dem: "Varför bryter ni mot Guds bud för era stadgars skull? 4 Gud har sagt: Hedra din far och din mor och: Den som förbannar sin far eller mor skall straffas med döden. [g] 5 Men ni påstår: Om någon säger till sin far eller mor: Vad du kunde ha fått av mig, det ger jag som offergåva,[h] 6 då skall han inte hedra sin far eller mor. Ni upphäver Guds ord för era stadgars skull. 7 Ni hycklare, rätt profeterade Jesaja om er: 8 Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig.[i] 9 Förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är människors bud."
10 Sedan kallade han till sig folket och sade till dem: "Lyssna och förstå! 11 Det som kommer in i munnen gör inte människan oren. Men det som går ut ur munnen, det orenar henne." 12 Lärjungarna gick då fram till honom och sade: "Vet du att fariseerna tog illa vid sig, när de hörde detta?" 13 Jesus svarade: "Varje planta, som min himmelske Fader inte har planterat, skall ryckas upp med roten. 14 Låt dem vara. De är blinda ledare för blinda. Och om en blind leder en blind, faller båda i gropen."
15 Petrus sade då till honom: "Förklara denna liknelse för oss." 16 Jesus sade: "Är ni också fortfarande lika oförståndiga? 17 Förstår ni inte att allt som kommer in i munnen går ner i magen och töms ut på avträdet? 18 Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren. 19 Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser. 20 Sådant orenar människan. Men att äta utan att tvätta händerna gör inte människan oren."
En kanaaneisk kvinnas tro
21 Jesus lämnade platsen och drog sig undan till området kring Tyrus och Sidon. 22 Då kom en kanaaneisk kvinna[j] från dessa trakter och ropade: "Herre, Davids Son, förbarma dig över mig! Min dotter är svårt besatt." 23 Men han svarade henne inte med ett ord. Hans lärjungar gick då fram och bad honom: "Skicka i väg henne! Hon följer ju efter oss och ropar." 24 Han svarade: "Jag är sänd endast till de förlorade fåren av Israels hus." 25 Men hon kom och föll ner för honom och sade: "Herre, hjälp mig!" 26 Han svarade: "Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." 27 Hon sade: "Jo, Herre, också hundarna äter smulorna som faller från deras herrars bord." 28 Då svarade Jesus henne: "Kvinna, din tro är stor. Det skall bli som du vill." Och från det ögonblicket var hennes dotter botad.
Jesus botar sjuka
29 Jesus begav sig därifrån och gick längs Galileiska sjön, och sedan gick han upp på berget och satte sig där. 30 Mycket folk kom till honom, och de hade med sig lama, blinda, krymplingar, stumma och många andra, som de lade ner vid hans fötter, och han botade dem. 31 Och folket häpnade, när de såg stumma tala, krymplingar bli friska, lama gå och blinda se. Och de prisade Israels Gud.
Jesus mättar fyra tusen män
32 Jesus kallade till sig sina lärjungar och sade: "Det gör mig ont om dessa människor. De har redan varit hos mig i tre dagar och har inget att äta. Jag vill inte låta dem ge sig i väg hungriga. De kan duka under på vägen." 33 Lärjungarna frågade honom: "Var skall vi här i ödemarken få så mycket bröd, att vi kan mätta så många?" 34 Jesus sade till dem: "Hur många bröd har ni?" De svarade: "Sju bröd och några små fiskar." 35 Då befallde han folket att slå sig ner på marken. 36 Och han tog de sju bröden och fiskarna, tackade Gud, bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gav åt folket. 37 Alla åt och blev mätta, och man plockade upp de överblivna styckena, sju korgar fulla. 38 De som hade ätit var fyra tusen män, förutom kvinnor och barn. 39 Och sedan han sänt i väg folket, steg han i båten och kom över till Magadans område.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln