Read the New Testament in 24 Weeks
Abraham rättfärdig av tro
4 Vad ska vi då säga att Abraham fann, vår förfader efter köttet[a]? 2 (A) Om Abraham förklarades rättfärdig genom gärningar, då har han något att berömma sig av – men inte inför Gud. 3 (B) För vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.[b] 4 (C) Den som har gärningar får sin lön, inte av nåd utan som förtjänst. 5 (D) Men den som utan gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, han får sin tro tillräknad som rättfärdighet.
6 Därför uttalar också David sin saligprisning över den människa som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar: 7 Saliga är de som fått sina brott förlåtna, sina synder övertäckta. 8 Salig är den som Herren inte tillräknar synd.[c]
9 (E) Gäller den saligprisningen bara de omskurna eller även de oomskurna? Vi säger ju att Abraham fick tron tillräknad som rättfärdighet. 10 När fick han den tillräknad? Som omskuren eller som oomskuren? Inte som omskuren, utan som oomskuren. 11 (F) Han fick omskärelsens tecken som bekräftelse på trons rättfärdighet, och den hade han redan som oomskuren. Så skulle han bli far till alla oomskurna som tror, och så skulle rättfärdighet tillräknas dem. 12 (G) Han skulle också bli far till de omskurna, de som inte bara tillhör de omskurna utan också vandrar i spåren av den tro som vår far Abraham hade redan som oomskuren.
Abraham och löftet
13 (H) Det var inte genom lagen som Abraham och hans avkomlingar fick löftet att ärva världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro. 14 Om de som håller sig till lagen blir arvingar, då är tron meningslös och löftet upphävt. 15 (I) Lagen framkallar ju vrede. Men där ingen lag finns, där finns inte heller någon överträdelse.
16 (J) Därför heter det "av tro", för att det ska vara av nåd och löftet stå fast för alla hans avkomlingar, inte bara för dem som hör till lagens folk utan också för dem som har Abrahams tro. Han är allas vår far, 17 (K) som det står skrivet: Jag har gjort dig till far till många folk. Och det är han inför den som han trodde på, Gud som ger liv åt de döda och kallar på det som inte är till som om det var till.[d]
18 Där hoppet var ute hoppades han ändå och trodde och blev så[e] far till många folk, som det var sagt: Så ska din avkomma bli.[f] 19 (L) Han vacklade inte i tron när han tänkte på sin döda kropp – han var omkring hundra år – och att Saras moderliv var dött. 20 (M) Han tvivlade inte i otro på Guds löfte utan blev i stället starkare i tron och gav Gud äran, 21 (N) fullt övertygad om att vad Gud hade lovat var han också mäktig att hålla. 22 (O) Därför räknades det honom till rättfärdighet.
23 (P) Men dessa ord räknades honom till rättfärdighet skrevs inte bara för hans skull, 24 (Q) utan även för vår skull. Rättfärdighet kommer att tillräknas oss som tror på honom som uppväckte vår Herre Jesus från de döda, 25 (R) han som utlämnades för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull.
Frid med Gud
5 (S) När vi nu har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. 2 (T) Genom honom har vi också tillträde[g] till den nåd som vi nu står i, och vi gläder oss[h] i hoppet om Guds härlighet. 3 (U) Men inte bara det, vi gläder oss också mitt i våra lidanden, för vi vet att lidandet ger tålamod, 4 (V) tålamodet fasthet och fastheten hopp. 5 (W) Och hoppet sviker oss inte, för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss.
6 (X) För när tiden var inne, medan vi ännu var maktlösa, dog Kristus i de ogudaktigas ställe. 7 Knappast vill någon dö ens för en rättfärdig – jo, kanske vågar någon dö för den som är god. 8 (Y) Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.
9 (Z) När vi nu har förklarats rättfärdiga genom hans blod, hur mycket mer ska vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen? 10 (AA) För om vi som Guds fiender blev försonade med honom genom hans Sons död, hur mycket mer ska vi då inte som försonade bli frälsta genom hans liv? 11 (AB) Men inte bara det, vi gläder oss också i Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har tagit emot försoningen.
Adam och Kristus
12 (AC) Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen, och genom synden döden. På så sätt nådde döden alla människor, eftersom alla hade syndat. 13 (AD) Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns. 14 (AE) Ändå regerade döden från Adam till Mose, också över dem som inte hade syndat genom en sådan överträdelse som Adams. Och Adam är en förebild till den som skulle komma.
15 (AF) Men syndafallet kan inte jämföras med nåden. För om de många[i] dog genom en endas fall, så har Guds nåd och gåva så mycket mer överflödat till de många genom en enda människas nåd, Jesu Kristi nåd. 16 Inte heller kan gåvan jämföras med det som kom genom en endas synd. Domen kom genom en enda och ledde till fördömelse, men gåvan kom efter mångas överträdelser och ledde till ett frikännande. 17 (AG) För om döden kom att regera efter en endas fall genom denne ende, hur mycket mer ska då inte de som tar emot den överflödande nåden och rättfärdighetens gåva få regera i liv genom den ende, Jesus Kristus?
18 (AH) Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet lett till ett frikännande, till liv för alla människor. 19 (AI) Liksom de många stod som syndare genom en enda människas olydnad, så ska också de många stå som rättfärdiga genom den endes lydnad.
20 (AJ) Dessutom kom lagen in för att fallet skulle bli större. Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer. 21 (AK) Liksom synden regerade genom döden, så skulle också nåden regera genom rättfärdigheten och ge evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation