New Testament in a Year

Paulus i Athen

¹⁶ Medan Paulus väntade på dem i Athen, blev han mer och mer upprörd över alla de avgudabilder han såg överallt i staden.

¹⁷ Han gick till synagogan, och där talade han till judarna och de gudfruktiga greker som fanns där, och varje dag talade han på torget till alla som råkade vara där.

¹⁸ Han träffade också några av de epikureiska och stoiska filosoferna. När han berättade för dem om Jesus och att han uppstått från de döda, reagerade de genom att ropa: Han pratar smörja, eller han försöker pracka på oss en främmande religion.

¹⁹ De tog honom med sig till Areopagen. Kom och berätta mer för oss om den här nya religionen, sa de,

²⁰ för det är ganska märkliga saker du har att säga, och allt är nytt för oss.

²¹ Detta var egentligen inget ovanligt för alla athenare, så väl som alla utlänningar i Athen, tycks använda all sin tid till att diskutera de senaste idéerna på modet.

²² Paulus ställde sig alltså framför dem på Areopagen och sa: Athenare, jag har lagt märke till att ni är mycket religiösa,

²³ för när jag har promenerat omkring här har jag sett många altaren. Ett av dem hade inskriften: 'Åt den okände guden'. Ni har bett till honom utan att veta vem han är, och nu vill jag berätta för er om honom.

²⁴ Han skapade världen och allt som finns i den. Eftersom han är himlens och jordens Herre, bor han inte i något tempel som är byggt av människor.

²⁵ Människor kan inte med händer tillfredsställa hans behov, för han har inga behov! Han ger liv och anda åt allt och fyller alla behov som finns.

²⁶ Han skapade alla folk från en enda människa och spred ut dem över hela jordens yta. Han bestämde människornas tider och stakade ut deras gränser.

²⁷ Hans syfte med allt detta var att de skulle söka Gud, och kanske hitta vägen till honom och finna honom. Han är nämligen inte långt borta från någon av oss.

²⁸ För det är i honom vi lever och rör oss och existerar, alldeles som en av era egna poeter säger: 'Vi är Guds barn.'

²⁹ Om detta är sant så bör vi inte tänka oss Gud som en bildstod, som människor tillverkat av silver eller guld eller huggit ut i sten.

³⁰ Gud har haft överseende med människans tidigare okunnighet om detta, men nu vill han att alla ska lämna avgudarna och bara tillbe honom.

³¹ Han har nämligen bestämt en dag, då han rättvist ska döma världen genom den människa han har utvalt. Och han har bevisat detta genom att låta honom uppstå från de döda.

³² När de hörde Paulus tala om en person som hade varit död men uppstått skrattade några, men andra sa: Vi vill höra mer om det där en annan gång.

³³ Det satte punkt för Paulus diskussion med dem,

³⁴ men några förenade sig med honom och kom till tro. Bland dem var Dionysios, en medlem av stadens domstol, och en kvinna som hette Damaris och några till.