New Testament in a Year
Jesus förs bort för att korsfästas
26 På vägen till avrättningsplatsen mötte folkhopen Simon från Kyrene, som just var på väg till Jerusalem från landsbygden. Honom tvingade de att gå med och bära Jesu kors.
27 Stora skaror följde efter Jesus till avrättningen, bland dem många förtvivlade och gråtande kvinnor.
28 Till dem vände sig Jesus om och sa: Jerusalems döttrar! Gråt inte över mig, utan över er själva och era barn.
29 Det kommer en tid, när de kvinnor som inte har några barn ska räknas som lyckliga.
30 Då ska människorna längta efter att bergen begraver dem och att höjderna gömmer dem.
31 För om den oskyldige måste lida så mycket, vad kan då inte de skyldiga vänta sig?
Jesus blir korsfäst
32-33 Två andra brottslingar leddes också ut för att avrättas tillsammans med Jesus på en plats som kallades Skallen. Där korsfästes de alla tre, Jesus på korset i mitten och de två brottslingarna på var sin sida om honom.
34 Far, förlåt dessa människor, bad Jesus, för de vet inte vad de gör.Under tiden kastade soldaterna tärning om hans kläder och delade dem emellan sig.
35 Folkhopen stod och tittade på, och de judiska ledarna skrattade och hånade honom. Han var bra på att hjälpa andra, sa de. Nu kan han hjälpa sig själv, om han verkligen är den Messias som Gud sänt.
36 Också soldaterna hånade honom och räckte honom surt vin att dricka.
37 Och de ropade till honom: Om du är judarnas kung, så rädda dig själv!
38 Man hade nämligen satt upp en skylt upptill på korset. DETTA ÄR JUDARNAS KUNG, stod det på grekiska, latin och hebreiska.
39 En av de brottslingar, som hängde vid sidan av Jesus, gjorde narr av honom och sa: Är det du som är Messias? Bevisa det då genom att rädda dig själv och oss på samma gång!
40-41 Men den andre brottslingen tillrättavisade honom och sa: Har du inte respekt för Gud ens när du håller på att dö? Vi förtjänar att dö för våra brott, men den här mannen har inte gjort en enda ond handling.
42 Sedan sa han: Jesus, kom ihåg mig när du kommer till ditt rike.
43 Och Jesus svarade: Jag försäkrar dig att redan i dag ska du vara med mig i paradiset.
Jesus dör på korset
44 Det var nu mitt på dagen, och under tre timmar blev det mörkt över hela landet fram till klockan tre.
45 Solen var helt förmörkad, och plötsligt brast det tjocka förhänget, som hängde i templet, mitt itu, uppifrån och ända ner.
46 Då ropade Jesus: Far, till dig lämnar jag min ande, och med de orden dog han.
47 När kaptenen för den romerska militärpluton, som hade hand om avrättningarna, såg vad som hänt, ärade han Gud och sa: Jag är övertygad om att den här mannen var oskyldig.
48 Och när folket, som hade varit åskådare till korsfästelsen, såg att Jesus var död, gick de hem förfärade.
49 Men under tiden stod alla hans vänner tillsammans med kvinnorna, som hade följt med honom från Galileen, på avstånd och såg alltsammans.
Jesus begravs
50-52 En man, som hette Josef, och som kom från Arimataia, en stad i Judeen, vände sig sedan till Pilatus och bad om att få ta hand om Jesu kropp. Han var medlem av den judiska högsta domstolen och en gudfruktig man, som hela tiden hade väntat på att Messias skulle komma, och han tog avstånd från de andra judiska ledarnas beslut och handlingar.
53 Han tog ner Jesu kropp från korset och lindade in den i en lång linnesvepning och lade den i en ny, oanvänd grav, som var uthuggen i en klippa.
54 Detta skedde sent på fredagseftermiddagen, just innan sabbaten skulle börja.
55 Kvinnorna från Galileen följde efter honom och såg hur han lade kroppen i graven.
56 Sedan gick de hem och gjorde i ordning välluktande kryddor och oljor för att balsamera honom. Men när solen gick ner och det blev sabbat höll de sig stilla i enlighet med den judiska lagens bestämmelser.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®