M’Cheyne Bible Reading Plan
3 Salomo ingick en allians med Farao, kungen i Egypten, och gifte sig med en av hans döttrar. Han tog henne med till Davids stad, Jerusalem, där hon bodde tills han hade byggt färdigt sitt palats, templet och muren runt staden.
2 Vid den tiden bar Israel fram sina offer på altaren som man hade rest på höjderna, eftersom Herrens tempel ännu inte var byggt.
Salomo ber om vishet
3 Salomo visade sin kärlek till Herren genom att följa de råd han fått av sin far David, bortsett från att han fortsatte att offra på höjderna och tända rökelse där.
4 Det mest kända altaret fanns i Gibeon, och dit gick kungen ofta och bar sammanlagt fram ett tusen brännoffer!
5 Där visade sig Herren för Salomo en natt i en dröm och sa till honom att han skulle få vad han än önskade sig!
6 Salomo svarade: Du var stor i din barmhärtighet mot min far David, därför att han var trogen mot dig och följde dina befallningar. Du har fortsatt att visa samma barmhärtighet och nåd genom att ge honom en son att efterträda honom.
7 Herre, min Gud, nu har du gjort mig till kung efter min far David, men jag är ju oerfaren som ett barn och vet oftast inte hur jag ska handla.
8 Du har satt mig över ditt utvalda folk, en nation så stor att man knappast kan räkna dess invånare.
9 Ge mig nu ett lydigt hjärta och ett sådant förstånd att jag kan regera på rätt sätt över ditt folk och förstå skillnaden mellan rätt och orätt. För vem kan väl i egen kraft styra detta mäktiga folk?
10 Herren var mycket nöjd med hans svar, och han var glad över att Salomo hade bett om vishet och förstånd för att kunna regera över folket.
11 Därför att du har bett om vishet för att rätt kunna styra mitt folk, och inte om ett långt liv, rikedom för egen del eller dina fienders undergång,
12 ja, därför ska jag ge dig vad du har bett om! svarade Herren. Jag ska ge dig större vishet än någon annan någonsin haft eller kommer att få.
13 Jag ska dessutom ge dig vad du inte bad om, nämligen ära och rikedom. Ingen i hela världen ska under din livstid bli din like bland kungar,
14 och om du följer mig och lyder mina lagar, så ska jag låta dig få leva länge, precis som din far David fick göra.
15 Sedan vaknade Salomo ur sin dröm.Han återvände till Jerusalem och ställde sig framför Guds ark. Där bar han fram brännoffer och tackoffer, och sedan inbjöd han hela hovet till en fest.
Salomo visar prov på sin vishet
16 Strax därefter kom två prostituerade kvinnor till kungen för att han skulle döma i en tvist.
17-18 Ers Majestät, vi bor båda i samma hus, började en av dem. Helt nyligen fick jag ett barn, och när det var tre dagar gammalt fick den här kvinnan också ett barn. Det bodde inga andra i huset.
19 Men hennes barn dog när hon i sömnen råkade lägga sig på det.
20 Då gick hon upp mitt i natten när jag sov, lade det döda barnet i mina armar och tog min son, som låg bredvid mig, till sig.
21 På morgonen när jag skulle ge mitt barn mat, upptäckte jag att det var dött, men när det blev ljusare såg jag att det inte var rätt barn.
22 Den andra kvinnan avbröt henne: Det var visst hennes egen son, och barnet som lever är mitt.På det sättet grälade de alltså inför kungen.
23 Låt oss nu reda ut det här, sa kungen. Båda säger ni att det levande barnet är ert och att det döda barnet tillhör den andra.
24 Ge mig nu ett svärd. Man hämtade ett svärd till kungen, som föreslog:
25 Hugg det levande barnet i två delar, och låt de båda kvinnorna få var sin del.
26 Barnets mor, som naturligtvis älskade sin son, utropade då: Nej, Ers Majestät! Ge henne barnet i stället. Döda det inte!Nej, varken du eller jag ska ha honom, sa den andra kvinnan. Dela honom mellan oss i stället!
27 Då sa kungen: Ge pojken till henne som vill att han ska få leva. Hon är hans mor!
28 Över hela landet fick man höra talas om den dom kung Salomos avkunnade, och alla insåg vilken vishet Gud hade gett honom.
1 Kära kristna vänner i Efesos, ni som alltid är trogna Herren!Detta brev kommer till er från Paulus, som är utvald av Gud till att vara Jesu Kristi budbärare.
2 Jag önskar er all välsignelse och frid från Gud, vår Far, och Jesus Kristus, vår Herre.
Guds oerhörda godhet
3 Vi tackar och lovprisar Gud, Herrens, Jesu Kristi, Far, som har gett oss himlens alla välsignelser, därför att vi tillhör Kristus.
4 För länge sedan, redan innan han skapade världen, valde Gud ut oss till att bli hans egendom. Vi skulle tillhöra honom och vara hans egna. I hans ögon skulle vi vara heliga och utan minsta fel och leva omslutna av hans kärlek.
5 Det har ända från början varit hans bestämda avsikt att göra oss till medlemmar i sin egen familj genom att sända Jesus Kristus till oss för att han skulle dö för oss. Och han gav sitt liv därför att han själv ville det!
6 Låt oss lovprisa Gud för hans underbara nåd mot oss, och för den kärlek som han alltid visar oss, därför att vi tillhör hans älskade Son.
7 Så gränslöst älskar han oss, att han har tagit bort alla våra synder genom sin Sons blod, och genom honom är vi frälsta.
8 Han har låtit sin nåds rikedom strömma ner över oss, och han förstår oss så väl och vet alltid vad som är bäst för oss.
9 Gud har för oss avslöjat sin hemliga plan att sända Kristus ? den plan som han av barmhärtighet fattade beslut om för länge sedan.
10 När tiden är inne ska han föra oss alla tillsammans var vi än befinner oss, i himlen eller på jorden, för att vara hos Kristus i evighet.
11 Vi är från början utvalda till att tillhöra Kristus i överensstämmelse med vad Gud redan för länge sedan bestämt. Vi är alltså Guds barn och ska ärva hans rikedomar.
12 Guds syfte med detta var att vi judar, som var de första att tro på Kristus, skulle lovprisa honom och ge honom äran för allt det underbara han gjort för oss.
13 Alla ni andra har också lyssnat till sanningens ord - de goda nyheterna om hur man blir frälst ? och ni tror på Kristus. Därför har Gud satt sin stämpel på er, som ett bevis på att ni tillhör Kristus. Det skedde när ni tog emot den helige Ande, som för länge sedan hade blivit lovad till alla kristna.
14 Hans närvaro inom oss är Guds garanti för att han verkligen ska ge oss allt som han har lovat. Andens stämpel på oss betyder att Gud redan har köpt oss, och att han garanterar att han ska föra oss hem till sig. Detta är ännu ett skäl för oss att lovprisa vår underbare Gud.
Paulus bön för de troende i Efesos
15-17 Sedan jag fått höra om er starka tro på Herren Jesus och om den kärlek ni har till alla de kristna har jag inte kunnat sluta att tacka Gud för er skull. Jag ber alltid för er, särskilt att Gud, Herrens, Jesu Kristi, underbare Far, ska ge er vishet, så att ni klart kan se och verkligen förstå vem Kristus är och allt det han har gjort för er.
18 Jag ber att ni ska vara öppna för hans vishet, så att ni kan se något av den framtid som han har kallat er till att dela med honom. Jag vill att ni ska förstå hur rika vi har blivit genom det som Kristus har gjort för oss.
19 Jag ber att ni ska inse hur otroligt stor hans makt är att hjälpa dem som tror på honom.
20 Det är samma mäktiga kraft som uppväckte Jesus från de döda och satte honom på hedersplatsen vid Guds högra sida i himlen,
21 högt över alla andra kungar och härskare, regeringar och ledare. Ja, mycket högre än någon annan, både i denna världen och i den som ska komma.
22 Allting är underställt honom, och Gud har gjort honom till överhuvud för församlingen, som
23 är hans kropp och som är uppfylld av honom själv. Han är skaparen och den som uppehåller allting i himlen och på jorden.
Israel är Guds hjord
34 Sedan kom detta budskap till mig från Herren:
2 Du människa, profetera mot Israels herdar, alla dessa ledare, och säg så här till dem: Herren Gud säger till er: Ve er, ni herdar som bara bryr er om ert eget. Ska inte herdar se till att fåren får att äta?
3 Ni äter upp det bästa själva och av ullen gör ni de finaste kläder, medan ni låter er hjord svälta.
4 Ni har inte tagit hand om de svaga, vårdat de sjuka eller förbundit de sårade och inte heller gått ut för att söka upp dem som sprungit bort och kommit vilse. I stället har ni härskat över dem med makt och grymhet.
5 Därför skingrades de och blev utan herde. De har blivit ett lätt byte för alla rovdjur.
6 Mina får strövade genom bergsbygder och över höjder överallt på jorden, men ingen letade efter dem eller var bekymrad för deras skull.
7 Därför ska ni lyssna till de här orden från Herren, ni herdar:
8 Så sant jag lever, säger Herren Gud, övergav ni min hjord och utlämnade fåren till att bli anfallna och dödade. Ni är inga goda herdar, för ni letade inte reda på dem. Ni åt själva och lät dem svälta.
9-10 Därför kommer jag att göra er ansvariga för det som händer min hjord. Jag ska ta ifrån er möjligheten att föda er själva på hjordens bekostnad.
11 Herren Gud säger: Jag kommer att söka efter mina får tills jag finner dem.
12 Jag är en god herde och håller reda på mina får. Jag ska rädda dem och föra dem tillbaka hem från alla de platser dit de blivit utspridda en mörk och dyster dag.
13 Jag ska leda dem tillbaka till deras rätta hem från alla de folk och länder där de befunnit sig. Ja, jag ska leda dem tillbaka till deras eget land, Israel, och ge dem bete på Israels berg och vid floderna, där landet är bördigt och gott.
14 Jag kommer att ge dem fint bete på Israels höjder. Där ska de få ligga i lugn och ro och äta av frodig grönska.
15-16 Jag själv ska vara en herde för mina får och låta dem vila i lugn och ro, säger Herren Gud. Jag ska söka upp alla som gått vilse och föra dem tillbaka hem i trygghet. Jag ska förbinda det som är brutet och bota de sjuka. Men de starka som utnyttjat er och levt väl på er bekostnad ska jag utrota.
17 Beträffande dig, mitt folk, du min hjord, säger Herren Gud: Jag ska döma varje får i min hjord och varje bagge och get.
18 Några av er behåller inte bara de bästa betesmarkerna för sig själva utan trampar också ner de övriga? Ni dricker först av det friska vattnet och grumlar det med era fötter för de andra!
19 Allt som återstår för resten av min hjord är det som ni redan har trampat ner.
20 Därför säger Herren Gud: Jag ska verkligen döma mellan de feta och de magra fåren.
21 Jag ska döma dem som knuffar och tränger min sjuka och hungriga hjord tills den är helt förskingrad.
22 Därför kommer jag själv att rädda min hjord. Den ska inte längre bli stångad och riven. Jag ska lägga märke till vilka som är feta och vilka som är magra, och varför det är på det sättet.
23 Jag ska sätta en herde över mitt folk, min tjänare David. Han ska ge dem bete och vara en god herde för dem.
24 Jag, Herren, ska också vara deras Gud, och min tjänare David ska vara en furste bland mitt folk. Jag, Herren, har talat detta.
25 Jag ska ingå ett fredsfördrag med dem och driva ut alla farliga djur ur landet, så att mitt folk tryggt ska kunna slå läger även på ödsliga platser och sova tryggt i skogarna.
26 Jag ska göra mitt folk och deras land runt mitt berg till en välsignelse. Det ska komma skurar, ja, skurar av välsignelse, för jag ska inte hålla tillbaka regnet utan sända det i rätt tid.
27 Deras fruktträd och åkrar ska ge rikliga skördar, och alla ska leva i trygghet. När jag har brutit sönder deras ok och befriat dem från de män som hållit dem fångna och dragit nytta av dem ska de förstå att jag är Herren.
28 Andra folk ska inte längre besegra dem, och vilda djur ska inte heller anfalla dem. De ska bo i trygghet, och ingen ska skrämma dem.
29 Jag ska låta landet bli känt för sina skördar, så att mitt folk aldrig mer behöver hungra eller bli föraktat av hedniska folk.
30 På så sätt ska de lära sig att jag, Herren, deras Gud, är med dem och att de, Israels folk, är mitt folk, säger Herren Gud.
31 Ni är min hjord, fåren på mina betesmarker. Ni är mitt folk och jag är er Gud, säger Herren.
De många folkens uppror mot Gud
1-2 Gud, sitt inte bara sysslolös, tyst och oföretagsam, när vi ber. Svara oss! Befria oss!
3 Hör du inte tumultet och oväsendet från dina fiender? Ser du inte vad de gör, dessa stolta och segervissa män som hatar dig?
4 De är fyllda av svek och gör upp onda planer för ditt folk. De tänker döda dem du älskar.
5 Kom, säger de, kom och låt oss utplåna Israels folk. Ja, vi ska till och med utplåna minnet av deras existens.
6 De är fullkomligt överens om det, och de har ingått ett förbund mot dig den allsmäktige Guden.
7 Det är alla dessa som har gjort det: ismaeliter, edomiter, moabiter och hagariter,
8 tillsammans med folken från Gebal, Ammon, Amalek, filisteernas land och Tyrus.
9 Också Assyrien har förenat sig med dem och är allierade med moabiterna och ammoniterna som är ättlingar till Lot.
10 Gör med dem på samma sätt som du en gång gjorde med midjaniterna, och med Sisera och Jabin vid floden Kison.
11 Du besegrade dina fiender i En-Dor och deras förmultnade kroppar kom att gödsla jorden.
12 Låt dessa mäktiga, framstående ledare dö som Oreb och Seeb gjorde. Låt alla deras furstar dö som Seba och Salmunna,
13 som sa: Vi intar landet som tillhör Gud, så att vi kan ha det för oss själva!
14 Min Gud, låt dem spridas ut som torrt ogräsfrö, som agnar för vinden.
15 Svep fram som en skogsbrand som drar fram över bergen!
16 Jaga bort dem med förskräckliga stormar och skräm dem med oväder och orkaner.
17 Låt dem rodna av skam, tills de vaknar upp över din makt och ditt namn, Herre.
18 Se till att de misslyckas med allt de gör. Låt dem skämmas och bli förskräckta
19 tills de förstår att bara du, Herre, är en Gud över alla gudar, och att du ensam härskar över hela jorden.
Längtan till Guds tempel
1-2 Herre, du som är Gud över både himmel och jord, vad jag älskar ditt härliga tempel!
3 O, vad jag längtar, ja, jag nästan förgås av iver att få gå in i dina gårdar och komma nära dig. Med kropp och själ jublar jag inför dig, du den levande Guden.
4 Till och med sparvarna och svalorna är välkomna att bygga bo bland dina altaren och där föda upp sina ungar. Herre, du Gud över himmel och jord, du är min kung och min Gud!
5 Vad lyckliga de är som kan bo i ditt tempel och sjunga lovsånger till dig.
6 De som har sin starkhet i Herren är lyckliga, de som gärna och med glädje drar upp till ditt tempel.
7 När de vandrar genom tårarnas dal blir den fylld av källor, och höstregnet bevattnar landet.
8 De kommer ständigt att växa i styrka, tills de står inför Gud på berget Sion.
9 Herre, du Gud över himmel och jord, hör min bön! Lyssna, Israels Gud!
10 Gud, vår försvarare och vår sköld, välsigna den som du har smort till din kung.
11 En enda dag i ditt tempel är mer värd än tusen dagar någon annanstans! Jag vill hellre vara vaktmästare i min Guds tempel än att bo tillsammans med de ogudaktiga.
12 Herren Gud är vårt ljus och vårt skydd. Han ger oss nåd och ära. Han undanhåller inget gott från dem som vandrar på hans vägar.
13 Herre, du Gud över himmel och jord, välsignade är de som tror på dig!
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®