M’Cheyne Bible Reading Plan
3 Den lille Samuel tjänade Herren genom att hjälpa Eli.Budskap från Herren var mycket sällsynta på den tiden.
2-5 Eli var svag av ålder och hade dålig syn. En natt innan ljusstaken hade brunnit ut låg han på sin vanliga plats när Herren ropade på Samuel, som också sov i tabernaklet där Guds ark fanns:Samuel! Samuel! sa Herren.Ja, svarade Samuel. Vad är det? Han steg upp ur sängen och sprang till Eli. Här är jag, vad är det du vill? frågade han.Jag ropade inte på dig, svarade Eli. Gå tillbaka och lägg dig. Då lydde Samuel,
6 men Herren ropade igen: Samuel!Samuel gjorde som förut och sprang till Eli.Ja, svarade han, vad är det du vill ha? Jag har inte ropat på dig, min son, sa Eli. Gå tillbaka och lägg dig.
7 Samuel hade aldrig tidigare fått ett budskap från Herren.
8 Men nu ropade Herren för tredje gången, och än en gång hoppade Samuel upp och sprang till Eli.Ja, sa han. Vad vill du? Då förstod Eli att det var Herren som hade talat till pojken.
9 Därför sa han till Samuel: Gå och lägg dig igen, och om han ropar än en gång, så ska du svara: 'Ja, Herre, jag lyssnar.' Samuel gick tillbaka och lade sig.
10 Då kom Herren och ropade som förut: Samuel! Samuel!Nu svarade Samuel Herren och sa: Tala, jag lyssnar.
11 Då sa Herren: Jag ska göra något som kommer att chockera alla i Israel.
12 Jag ska göra allt det fruktansvärda som jag har varnat Eli för.
13 Jag har ju hotat honom och hela hans familj med straff, därför att hans söner hädar mig utan att han ingriper.
14 Därför har jag svurit en ed att de synder som Eli och hans söner har begått aldrig ska förlåtas varken genom slaktoffer eller några andra offer.
15 Samuel låg kvar i sängen ända till morgonen, då han som vanligt öppnade dörrarna till Herrens tält. Han var rädd att berätta för Eli vad Herren hade sagt till honom.
16-17 Men Eli ropade på honom. Min son, sa han, vad sa Herren till dig? Tala om det för mig! Om du inte berättar allt vad han har sagt, kommer Gud att straffa dig!
18 Därför berättade Samuel allt vad Herren hade sagt.Det är Guds vilja, låt honom göra vad han tycker är bäst, löd Elis kommentar.
19 Samuel växte upp, Herren var med honom och folket lyssnade noga till hans råd.
20 Hela Israel, från Dan till Beer-Seba, förstod att Samuel verkligen var en Herrens profet.
21 Sedan började Herren ge honom budskap i tabernaklet i Silo, och Samuel förde dessa budskap vidare till Israels folk.
Trots vår överträdelse är Gud trofast mot oss
3 Vad är det då för särskilt med att vara jude? Finns det något värde i den judiska omskärelsen?
2 Ja, att vara jude har faktiskt många fördelar.Först av allt gav Gud sitt ord åt judarna, så att de kan veta hans vilja.
3 Det är sant att några missbrukade förtroendet, men det skulle aldrig få Gud att bryta sina löften till alla dem som älskar honom.
4 Aldrig! Även om alla andra i världen är lögnare, så står Gud vid sitt ord. Kommer du inte ihåg vad Psaltaren säger om detta? Jo, att Guds ord alltid visar sig vara sanna och rätta, även om människor tvivlar på dem.
5 Men, säger några, det är bra att vi är olydiga mot Gud. Våra synder tjänar då ett gott syfte, för människorna lägger märke till hur god Gud är när de ser hur dåliga vi är. Är det då rättvist av honom att straffa oss, när våra synder hjälper honom?
6 Vilken orimlighet! Vad för slags Gud är han då, om han har överseende med synden? Hur kan han då någonsin döma någon?
7 Han kan ju inte döma mig för mina synder, om mina lögner ger honom en fördel genom att visa hur sann han är i motsats till hur lögnaktig jag är.
8 Om du fortsätter med den tankegången kommer du fram till att ju sämre vi är, desto bättre tycker Gud om det! Det är bara rättvist att de som säger sådant får sitt straff. Ändå påstår somliga att det är detta som jag predikar!
Ingen kommer undan
9 Är då vi judar bättre än andra? Nej, inte alls, för jag har redan visat att alla människor utan undantag är syndare, vare sig de är judar eller inte.
10 Skriften säger: Ingen är god och ingen i hela världen är utan synd.
11 Ingen har någonsin förstått att följa Guds vägar, eller ens helt och fullt velat göra det.
12 Alla har vänt sig bort, alla har hamnat på avvägar. Ingen i hela världen har gjort vad som är rätt, inte en enda.
13 Deras prat är vidrigt och ruttet, som stanken från en öppen grav. Deras tungor är hala, och alla deras ord är som dödande ormgift.
14 Deras munnar är fyllda av förbannelser och bitterhet.
15 De är snabba att ta till våld, och fulla av hat.
16 Vart de än går lämnar de elände och nöd efter sig.
17 De har aldrig upplevt tryggheten i Gud och förstått vad det är att frukta honom.
18 De bryr sig inte om Gud och inte heller om vad han tänker om dem.
19 Guds dom vilar alltså mycket tungt över dem som står under hans lag. Ingen av dem har någon ursäkt. Det är slut på alla undanflykter, och hela världen står stum och skuldbelastad inför den allsmäktige Guden.
20 Förstår du det nu? Ingen kan någonsin bli rättfärdig i Guds ögon genom att göra vad lagen befaller. För ju mer vi lär känna Guds lagar, desto klarare blir det att vi inte lyder dem. Hans lagar får oss att inse att vi är orättfärdiga syndare.
Det finns en utväg
21-22 Men nu har Gud visat oss hur vi kan bli rättfärdiga. Vi blir inte frikända från Guds dom genom att försöka hålla hans lagar och vara tillräckligt goda, utan genom en annan väg. Det är en väg som Lagen och Profeterna talade om för länge sedan. Nu säger nämligen Gud att han vill ta emot oss och frikänna oss - förklara oss icke skyldiga - om vi tror att Jesus Kristus tar bort våra synder. Och vi kan alla bli frikända på samma sätt genom att komma till Kristus. Det spelar ingen roll vilka vi är, eller hurdana vi har varit.
23 Alla har vi syndat, och saknar därför den likhet med Gud som vi är skapade att ha.
24 Nu ger han oss en möjlighet som vi inte har förtjänat, nämligen att ställa allt till rätta genom att vi accepterar vad Jesus har gjort för oss.
25 Gud sände Kristus Jesus för att ta straffet för våra synder. Men vi måste tro på detta för att hans blod ska bli det offer som räddar oss från Guds vrede. På detta sätt visade han sig fullständigt rättvis, även om han tidigare hade lämnat synderna ostraffade. Han väntade med tålamod på den dag då Kristus skulle komma och ta bort all synd.
26 Också i dag gäller samma rättvisa. Den som tror på Jesus blir frälst. Men är det inte orättvist av Gud att låta brottslingar gå fria och säga att de är oskyldiga? Nej, han gör det därför att de tror på Jesus, som tog på sig deras synd.
27 Vad kan vi då skryta med när det gäller att förtjäna vår frälsning? Ingenting alls. Varför det? Vår befrielse är inte grundad på goda gärningar, utan på vad Kristus har gjort och på vår tro på honom.
28 Vi kan alltså sammanfatta och säga att vi är frälsta genom tron på Kristus, och inte genom de goda gärningar vi gör.
29 Räddar då Gud bara judarna på detta sätt? Nej, det gäller alla andra också.
30 Gud behandlar oss alla lika och frikänner oss om vi tror.
31 Om vi är frälsta genom tron, betyder det då att vi inte längre behöver lyda Guds lagar? Tvärtom! Faktum är att det är bara när vi tror på Jesus som vi klarar av att följa lagen.
Gedalja blir mördad
41 Men i sjunde månaden kom Ismael, Netanjas son och Elisamas sonson, som var av kunglig släkt och en av de förnämsta hovmännen, till Mispa i sällskap med tio män. Gedalja inbjöd dem att äta med honom.
2 Mitt under måltiden rusade plötsligt Ismael och hans män upp, drog sina svärd och dödade Gedalja.
3 Sedan gick de ut och dödade alla judiska ämbetsmän och babyloniska soldater som var i Mispa tillsammans med Gedalja.
4 Nästa dag, innan folket fått reda på vad som hänt,
5 kom åttio män till Mispa från Sikem, Silo och Samaria för att tillbe i Herrens tempel. De hade rakat av sig skägget, rivit sönder sina kläder och ristat in märken på sina kroppar. De hade med sig spisoffer och rökelse, som de skulle bära fram i Herrens hus.
6 Ismael gick ut ur staden för att möta dem och han grät högljutt när han kom emot dem. Kom ska ni få se vad som har hänt med Gedalja, sa han.
7 När de hade kommit in i staden, dödade Ismael och hans män allesammans utom tio. De döda kropparna kastade de i en brunn.
8 De tio hade övertalat Ismael, att om han lät dem gå skulle han få deras förråd av vete, korn, olja och honung, som de hade gömt ute på landsbygden.
9 Brunnen, som Ismael hade kastat de döda kropparna i, var den stora brunn som kung Asa hade låtit göra, när han byggde fästningar i Mispa för att skydda sig mot Baesa, Israels kung. Den blev alldeles full av döda kroppar.
10 Ismael tog till fånga kvinnor från Sidkias hov, som fanns kvar i Jerusalem, och de personer som Nebusaradan, befälhavaren över vakten, hade lämnat under Gedaljas vård i Mispa. Han tog dem med sig, när han så småningom drog bort mot ammoniternas land.
11 Men när Johanan, Kareas son, och de andra gerillaledarna fick höra vad Ismael hade gjort,
12 samlade de alla sina män och gav sig iväg för att stoppa honom. De fick tag i honom vid den stora källan i Gibeon.
13-14 De som Ismael hade tagit till fånga ropade högt av glädje när de fick se Johanan och hans män och sprang för att möta dem.
15 Under tiden flydde Ismael med åtta av sina män in i ammoniternas land.
16-17 Johanan och hans män tog med sig alla de hade räddat, soldater, kvinnor, barn och hovmän till värdshuset i Kimham i närheten av Betlehem, för att förbereda sin vidare flykt till Egypten.
18 De var nämligen rädda för vad babylonierna skulle göra när de nåddes av nyheten om att Ismael hade dödat Gedalja, som kungen i Babylon hade utsett till landshövding.
Jag är i nöd
17 Var rättvis mot mig, Herre! Jag har varit ärlig och gjort vad som är rätt. Lyssna därför till mitt innerliga rop och
2 frikänn mig! Du vet vad som är sant.
3 Du har prövat mig och genomskådat mina hemligaste tankar. Du har till och med kommit om natten och inte funnit något ont hos mig, och du vet att jag har talat sanning.
4 Jag har lytt dina bud och hållit mig borta från män som brukar våld.
5 Jag har alltid gått dina vägar.
6 Jag ber till dig, därför att jag vet att du ska svara mig, Gud! Ja, lyssna till mina ord.
7 Visa mig hur mycket du älskar mig, du som är en Frälsare för alla som söker din hjälp mot sina fiender!
8 Skydda mig som din ögonsten, göm mig under dina vingars skugga!
9 Mina fiender omger mig. De har mord i blicken.
10 De är skoningslösa och visar ingen medkänsla. Hör, hur de skryter!
11 Överallt omringar de mig och kan när som helst slå mig till marken.
12 De är som lejon, ivriga att slita sönder sitt byte, som unga lejon som ligger på lur och väntar på sitt tillfälle.
13-14 Herre, kom och gå emot mina fiender! Slå ner dem! Rädda mig från denna världens människor som har allt de behöver, dessa människor som du här i livet har överöst med dina rikedomar, så att också deras barn och barnbarn kan leva i överflöd.
15 Men min glädje beror inte på att jag är rik, utan på att jag inte gjort något orätt. Och när jag vaknar upp i himlen, kommer jag att vara mer än nöjd, för jag ska då få se dig ansikte mot ansikte.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®