M’Cheyne Bible Reading Plan
Simson dödar många fiender
1-2 Lite senare, under veteskörden, tog Simson med sig en killing och gick för att besöka sin hustru, men hennes far ville inte släppa in honom till henne.Jag trodde att du hatade henne, förklarade han. Därför lät jag henne gifta sig med din vän. Men hör här, hon har en syster som ser ännu bättre ut. Henne kan du i stället gifta dig med.
3 Då blev Simson rasande och röt: Nu har jag verkligen anledning att göra upp med er filisteer!
4 Han fångade 300 rävar, band ihop dem i svansarna två och två och band fast en fackla mellan varje par.
5 Så tände han facklorna och släppte rävarna lösa bland filisteernas sädesfält. Fälten brändes ner fullständigt tillsammans med kärvar och sädesskylar, och även vingårdar och olivplanteringar förstördes.
6 När filisteerna frågade vem som hade gjort allt detta blev svaret: Simson! Han har gjort det därför att hans svärfar gett hans hustru till en annan. Filisteerna tog då flickan och hennes far och brände dem levande.
7 Därför att ni bär er åt så ska jag hämnas! sa Simson till dem.
8 Och han anföll dem ursinnigt och dödade många. Sedan lämnade han dem och bosatte sig i en grotta vid Etam.
9 Filisteerna sände i sin tur ett stort uppbåd till Juda och de slog läger runt Lehi.
10 Varför har ni kommit hit? frågade då männen i Juda.För att ta Simson till fånga och göra med honom vad han har gjort mot oss, svarade de.
11 Tre tusen män från Juda marscherade då ner till Simson, där han bodde i grottan vid Etam.Vad är det du har gjort? frågade de honom. Vet du inte att det är filisteerna som råder över oss? Men Simson svarade: Jag betalade bara tillbaka för vad de gjort mot mig.
12-13 Vi har kommit hit för att ta dig till fånga och föra dig till filisteerna, sa männen till honom. Men ni måste lova att inte döda mig! sa Simson.Ja, svarade de. Det lovar vi.De band honom så med två nya rep och tog honom med sig.
14 När de kom till Lehi och filisteerna fick syn på honom ropade de av glädje. Men då kom Herrens Ande över Simson, och repen som han var bunden med slets av som lintrådar.
15 Sedan tog han upp benet av en åsnas käke som låg där på marken, och med detta dödade han tusen filisteer.
16-17 När han kastade ifrån sig åsnekäken, sa han:Med en åsnas käke har jag visat att de är åsnor. Med en åsnas käke har jag dödat tusen! Sedan dess har den platsen kallats Käkbenshöjden.
18 Men Simson hade blivit väldigt törstig, så han ropade till Gud och sa: Du har låtit Israel uppleva en stor seger i dag genom mig. Måste jag nu dö av törst och falla i dessa hedningars händer?
19 Då lät Herren vatten komma fram ur en fördjupning i marken, och Simson drack av det och kände sig styrkt. Den platsen kallas därför den bedjande mannens källa, och källan finns där än i dag.
20 Simson var Israels domare under de följande tjugo åren, men filisteerna fortsatte att behärska landet.
De troende i Efesos tar emot den helige Ande
19 Medan Apollos var i Korinth reste Paulus genom landet till Efesos, där han fann flera lärjungar till Johannes döparen.
2 Tog ni emot den helige Ande, när ni började tro? frågade han dem.Nej, svarade de, vi vet inte vad du menar. Vad är den helige Ande?
3 Vad trodde ni på när ni döptes? frågade han.De svarade: Det som Johannes döparen undervisade om.
4 Då förklarade Paulus för dem att Johannes dop var ett uttryck för en önskan att lämna synden och vända sig till Gud, och att de som tog emot hans dop sedan måste fortsätta att tro på Jesus, den som Johannes sa skulle komma senare.
5 Så snart de hörde detta lät de döpa sig i Herren Jesu namn.
6 När Paulus sedan lade sina händer på dem tog de emot den helige Ande, och de talade på främmande språk och profeterade.
7 Tillsammans var det omkring tolv män.
Paulus predikar frimodigt och övertygande i Efesos
8 Sedan gick Paulus till synagogan och predikade frimodigt varje sabbatsdag under tre månader, och förklarade vad han trodde på och varför, och många kom till tro på Jesus genom hans övertygande undervisning.
9 Men några avvisade hans budskap och talade offentligt mot Kristus. Därför lämnade han dem och tog de troende med sig. I stället började han att hålla möten i Tyrannos föreläsningssal, och han undervisade där varje dag.
10 Detta pågick i två års tid, så att alla i provinsen Asien, både judar och greker, fick höra Herrens ord.
11 Och Gud gav Paulus kraft att göra ovanliga under.
12 Till och med när näsdukar eller klädesplagg, som han varit i beröring med, lades på sjuka människor blev de botade, och om de var besatta av onda andar lämnade dessa dem.
13 En grupp judar, som reste från stad till stad och drev ut onda andar, försökte använda sig av Herren Jesu namn. De uttalade bland annat följande besvärjelse: Jag befaller dig vid Jesus, honom som Paulus predikar om, att komma ut!
14 Sju söner till Skevas, en judisk präst, gjorde detta.
15 Men när de prövade det på en man som var besatt av en ond ande, svarade anden: Jag känner Jesus och jag känner Paulus, men vilka är ni?
16 Och han kastade sig över två av dem och slog dem så att de flydde ut ur huset nakna och blodiga.
17 Berättelsen om vad som hade hänt spred sig snabbt till både judar och greker i hela Efesos, och folket i staden fylldes av stor respekt och Herren Jesu namn blev ärat.
18-19 Många av de troende, som tidigare hade praktiserat svart magi, bekände sina handlingar och plockade fram sina besvärjelseböcker och brände dem offentligt. (Någon räknade ut att böckerna var värda ungefär femtio tusen kronor.)
20 Det säger något om makten i Guds ord och allt flera människor trodde på det.
En silversmed i Efesos leder ett uppror mot Paulus
21 Efter alla dessa händelser kände sig Paulus manad av den helige Ande att resa genom Grekland, innan han återvände till Jerusalem. Sedan måste jag resa till Rom, sa han.
22 Han skickade sina två medhjälpare Timotheos och Erastos i förväg till Grekland, men själv stannade han kvar en tid i Turkiet.
23 Vid den tiden blev det oro i Efesos på grund av det som Paulus predikade.
24 Upphovet till det hela var silversmeden Demetrios. Han hade många anställda och tillverkade Dianatempel av silver.
25 Demetrios kallade sina män till ett möte, tillsammans med andra som hade liknande arbeten. Sedan talade han till dem och sa:Mina herrar, den här tillverkningen ger oss goda inkomster.
26 Som ni så väl vet, av vad ni har sett och hört, har den här mannen Paulus övertygat många om att människogjorda gudar inte alls är några gudar. Detta har skadat affärerna, inte bara här i Efesos, utan i hela området.
27 Naturligtvis talar jag inte bara om hur den här situationen kommer att påverka våra affärer och vårt anseende. Jag talar också om möjligheten av att den stora gudinnan Dianas tempel kan komma att förlora sitt anseende, och att Diana kommer att bli glömd, denna mäktiga gudinna som tillbeds inte bara i vår landsdel utan runt hela världen.
28 När de hörde detta blev de mycket ilskna och började ropa: Stor är efesiernas Diana!
29 En väldig folkmassa samlades och snart var hela staden i uppror. Alla rusade till friluftsteatern och drog med sig Paulus reskamrater Gaius och Aristarchos, för att ställa dem inför rätta.
30 Paulus ville då gå in på teatern, men lärjungarna tillät honom inte att göra det.
31 Några av de romerska officerarna i området, som var vänner till Paulus, skickade också ett meddelande till honom och bad honom att inte riskera livet genom att gå in.
32 Inne i teatern ropade alla och skrek, en del si, andra så, allt var en enda stor röra. Och faktum är att de flesta inte ens visste varför de var där.
33 Några judar fick syn på Alexandros i folkhopen och drog fram honom. Han bad dem vara tysta och försökte tala till dem.
34 Men när människorna förstod att han var jude, började de ropa och skrika igen och fortsatte med det i två timmar: Stor är efesiernas Diana, ropade de. Stor är efesiernas Diana!
35 Till slut lyckades borgmästaren lugna dem så pass att han kunde börja tala. Invånare i Efesos, sa han, alla vet att Efesos är centrum för dyrkan av den stora Diana, vars bild föll ner till oss från himlen.
36 Eftersom detta är ett odiskutabelt faktum, så bör ni inte oroa er för vad som än sägs, och ni bör inte göra något förhastat.
37 Ändå har ni fört hit de här männen, som varken har stulit något från hennes tempel eller har smädat henne.
38 Om Demetrios och hans hantverkare har något att anklaga dem för, så har vi domstolar som är i verksamhet, och domarna kan omedelbart ta upp fallet. Låt dem föra saken den lagliga vägen.
39 Och om det finns klagomål i andra frågor, så kan de tas upp i de vanliga domstolssammanträdena.
40 Det finns nämligen en risk att vi får stå till svars inför den romerska regeringen för oroligheterna i dag. Det finns ju ingen orsak till dem! Om Rom kräver en förklaring, så vet inte jag vad jag ska säga.
41 Sedan bad han dem att gå, och de lydde honom och skingrades åt.
Jeremia tillrättavisar en falsk profet
28 En dag i femte månaden samma år, Sidkias fjärde regeringsår i Juda, kom Hananja, Assurs son, en falsk profet från Gibeon, och talade öppet till mig i templet medan prästerna och folket lyssnade. Han sa:
2 Herren, härskarornas Gud, förklarar: Jag har lyft av den babyloniske kungens ok från era halsar.
3 Inom två år ska jag hämta tillbaka alla de tempelskatter som Nebukadnessar fört bort till Babylon.
4 Jag ska hämta tillbaka kung Jekonja, Jojakims son, kungen i Juda, och alla de övriga som är fångar i Babylon, säger Herren. Jag ska verkligen lyfta av det ok som kungen i Babylon lagt på er.
5 Då sa Jeremia till Hananja inför prästerna och allt folket:
6 Amen. Måtte din profetia slå in! Jag hoppas att Herren ska göra allt du säger och hämta tillbaka alla skatter till templet och alla våra kära från Babylon.
7 Men lyssna nu till de ord jag talar till dig i alla dessa människors närvaro.
8 De gamla profeter som var före dig och mig talade mot många folk och varnade alltid för krig, hungersnöd och pest.
9 En profet som förutsäger fred har det emot sig, att man först när hans budskap slår in kan veta att han verkligen är från Herren.
10 Då tog Hananja, den falske profeten, oket från Jeremias hals och bröt sönder det.
11 Hananja talade än en gång till folket som han samlat: Herren har lovat att han inom två år ska befria alla folk som nu är i slaveri under kung Nebukadnessar i Babylon. När han sagt detta gick Jeremia därifrån.
12 Strax därefter gav Herren detta budskap till Jeremia:
13 Gå och tala om för Hananja vad Herren säger: Du har brutit sönder ett ok av trä, men i dess ställe ska detta folk få ett värre ok över sig.
14 Herren, härskarornas Gud, säger: Jag har lagt ett ok av järn på dem och tvingat dem in i slaveri under Nebukadnessar, kungen i Babylon. Ingenting kommer att förändra denna befallning. Ja, jag ska till och med ge honom makt över markens djur.
15 Sedan sa Jeremia till Hananja, den falske profeten: Lyssna nu, Hananja! Herren har inte sänt dig, men folket tror på dina lögner.
16 Därför säger Herren att du måste dö. Redan i år kommer du att dö, eftersom du har predikat uppror mot Herren.
17 Och mycket riktigt, två månader senare dog Hananja.
De religiösa ledarna planerar att döda Jesus
14 Två dagar senare började påskfirandet - en årlig festvecka då judarna helt avstår från att äta bröd som bakats med jäst. Översteprästerna och de andra judiska ledarna sökte fortfarande efter ett tillfälle att i hemlighet arrestera Jesus och döda honom.
2 Men vi kan inte göra det under festdagarna, sa de, för då kommer det att bli oroligheter.
En kvinna smörjer Jesus med dyrbar olja
3 Under tiden var Jesus i Betania, i Simon den leprasjukes hus. Under kvällsmåltiden kom en kvinna dit med en flaska fylld med välluktande och dyrbar olja. Hon bröt sönder flaskan och hällde oljan över hans huvud.
4-5 Några av gästerna vid bordet förargade sig över detta 'slöseri
6 Men Jesus sa: Lämna henne i fred! Varför kritiserar ni henne? Det hon har gjort mot mig är rätt och riktigt.
7 Fattiga, som verkligen behöver er hjälp, kommer det alltid att finnas ibland er. Dem kan ni hjälpa när ni vill. Men jag däremot kommer inte att vara här länge till.
8 Denna kvinna har gjort vad hon kunde. Hon har i förväg smort min kropp med olja inför min begravning.
9 Och jag kan försäkra er att överallt i världen där de goda nyheterna förkunnas, där kommer man också att tala om denna kvinna och vad hon gjorde.
Judas går med på att förråda Jesus
10 Då gick Judas Iskariot, en av hans lärjungar, till översteprästerna för att förråda Jesus.
11 När översteprästerna hörde varför han hade kommit blev de ivriga och glada och lovade honom pengar. Och han började från och med nu att söka efter lämplig tid och plats för att förråda Jesus.
Lärjungarna gör i ordning påskmåltiden
12 På första dagen i påskfirandet, den dag då lammen slaktades, frågade lärjungarna Jesus var han hade tänkt sig att de skulle äta den traditionella påskmåltiden.
13 Han sände då två av dem till Jerusalem för att ordna med måltiden.När ni kommer dit, sa han till dem, kommer ni att möta en man som bär en vattenkruka. Följ efter honom.
14 Säg sedan till den man som äger huset där han går in: 'Vår Mästare skickade hit oss för att se på det rum, som du har gjort i ordning åt oss och där vi ska äta påskmåltiden i kväll.'
15 Han kommer att visa er till ett stort rum en trappa upp där det är dukat. Laga till vår måltid där.
16 De två lärjungarna gick då i förväg till staden och fann allt vara som Jesus hade sagt, och de gjorde i ordning påskmåltiden.
Jesus och hans lärjungar äter den sista måltiden
17 På kvällen kom Jesus dit med de andra lärjungarna.
18 Medan de åt sa Jesus till dem: Jag har något allvarligt att säga er. En av er kommer att förråda mig, en av er som nu äter här vid bordet.
19 Alla blev bestörta och såg på varandra, och en efter en frågade de Jesus: Är det jag?
20 Han svarade: Det är en av er tolv, en som doppar sitt brödstycke i samma skål som jag.
21 Människosonen måste nämligen dö, precis som profeterna för länge sedan sagt, men stackars den som förråder mig! Det hade varit bättre om han aldrig hade blivit född!
22 Medan de åt tog Jesus en bit bröd och bad Gud välsigna det. Sedan bröt han det i bitar och gav åt dem och sa: Ät detta. Det är min kropp.
23 Sedan tog han en bägare vin och tackade Gud för den och gav den till lärjungarna, och alla drack ur den.
24 Och han sa till dem: Detta är mitt blod, som ges ut för många och bekräftar det nya förbundet mellan Gud och människor.
25 Jag försäkrar er att jag från och med nu inte kommer att dricka vin förrän den dag då jag dricker det nya vinet i Guds rike.
Jesus förutsäger att Petrus ska svika honom
26 Sedan de sjungit en lovsång tillsammans gick de ut till Oljeberget.
27 Ni kommer att svika mig allesammans, sa Jesus till dem, för genom profeterna har Gud sagt: 'Jag ska döda herden och fåren kommer att skingras åt alla håll.'
28 Men sedan jag uppstått till livet igen kommer jag att gå före er till Galileen och möta er där.
29 Då sa Petrus: Även om alla de andra sviker dig kommer inte jag att göra det!
30 Petrus, sa Jesus, innan tuppen har galit två gånger i morgon bitti, kommer du att ha förnekat mig tre gånger.
31 Nej! utropade Petrus. Inte ens om jag måste dö med dig! Jag kommer aldrig att förneka dig! Och alla de andra sa detsamma.
Jesus ber i Getsemane
32 De kom så till en olivlund, som kallades Getsemane, och Jesus sa till lärjungarna: Sätt er här medan jag går bort och ber.
33 Han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes, och han greps av fasa och djup ångest.
34 Och han sa till dem: Jag är nära att bryta samman under den börda jag måste bära. Stanna kvar hos mig och lämna mig inte ensam.
35 Han gick lite längre bort och föll på knä, och han bad att den fruktansvärda stund som väntade honom om möjligt aldrig skulle behöva komma.
36 Far, bad han, allt är möjligt för dig. Bevara mig från detta lidande. Men jag vill att din vilja ska ske och inte min.
37 Sedan kom han tillbaka till de tre lärjungarna och fann att de sov.Simon, sa han till Petrus, sover du? Kunde du inte hålla dig vaken en enda timme?
38 Vaka och be, annars kan Frestaren övermanna er. Ni vill gärna göra ert bästa, men i er själva är ni svaga.
39 Så gick han bort igen och bad till Gud med samma ord.
40 När han sedan kom tillbaka till de tre lärjungarna fann han att de sov igen. De kunde inte ens hålla ögonen öppna, och de visste inte vad de skulle säga.
41 När han kom tillbaka till dem för tredje gången sa han: Sover ni fortfarande och vilar er? Men nu är det dags! Tiden är inne! Nu ska jag överlämnas i onda människors händer.
42 Res er upp! Vi måste gå. Här kommer den som förråder mig!
Jesus blir förrådd och arresterad
43 Just när han sa detta kom Judas (en av hans lärjungar) med en folkhop beväpnad med svärd och klubbor och utsänd av översteprästerna och andra judiska ledare.
44 Judas hade kommit överens med dem och sagt: Mannen som jag ger en hälsningskyss ska ni gripa. Han är det.
45 Så snart de hade kommit dit gick han fram till Jesus. Mästare, ropade han och omfamnade honom och gav honom en hälsningskyss.
46 Då grep folkhopen Jesus och höll fast honom.
47 Men en av lärjungarna drog ett svärd och högg av örat på en av översteprästernas tjänare.
48 Jesus frågade dem: Jag måste vara en farlig brottsling eftersom ni kommer på det här viset, beväpnade till tänderna för att gripa mig?
49 Varför arresterade ni mig inte i templet? Dag efter dag har jag undervisat där utan att ni har rört mig. Men detta sker för att profetiorna om mig ska uppfyllas.
50 Livrädda övergav nu alla lärjungarna honom och flydde.
51-52 Men en ung man som följt med Jesus stod lite på avstånd. Han var klädd i bara ett linneskynke, och när man försökte att gripa honom tappade han skynket och sprang därifrån fullständigt naken.
Jesus förhörs av översteprästen Kajafas
53 De förde nu Jesus till översteprästens hus, där översteprästerna och många andra judiska ledare snart samlades.
54 Petrus följde efter på avstånd och kom in på gården till översteprästens palats. Där satte han sig ner vid elden bland tjänarna.
55 Inne i huset försökte översteprästerna och hela den judiska högsta domstolen hitta en anklagelse som skulle vara tillräcklig för att döma Jesus till döden. Men de fann ingen.
56 Många vittnade falskt, men de motsa varandra hela tiden.
57 Till sist förklarade några män:
58 Vi har hört denne Jesus påstå: 'Jag ska riva ner detta tempel, som byggts av människor, och på tre dagar ska jag bygga upp ett annat utan någon hjälp av människor!'
59 Men inte heller på denna punkt stämde deras berättelser överens!
60 Då reste sig översteprästen upp inför domstolen och sa till Jesus: Vad svarar du på det? Har du sagt det eller inte?
61 Men Jesus teg.Då frågade översteprästen honom: Är du Messias, Guds Son?
62 Ja, det är jag, svarade Jesus, och du ska få se Människosonen sitta på Guds högra sida och återvända till jorden på himlens skyar.
63-64 Då rev översteprästen sönder sina kläder och skrek: Det räcker. Vi behöver inga fler vittnen. Ni har själva hört hans hädelse. Vad röstar ni för? Då röstade alla för att han skulle dömas till döden.
65 Sedan började några som stod där att spotta på honom, och de band för hans ögon så att han inte kunde se och började slå honom i ansiktet med knytnävarna.Profetera nu och säg vem det var som slog dig den här gången, hånade de honom. Till och med vakterna använde knytnävarna mot honom när de ledde bort honom.
Petrus förnekar att han känner Jesus
66-67 Under tiden väntade Petrus på gårdsplanen. En av tjänsteflickorna, som arbetade hos översteprästen, lade märke till Petrus, som satt och värmde sig vid elden. Hon stirrade ett ögonblick på honom och sa sedan: Du var också tillsammans med Jesus, nasarén!
68 Petrus nekade till det: Jag vet inte vad du talar om! utbrast han och gick bort till andra sidan av gårdsplanen. Just då gol tuppen.
69 Flickan såg honom stå där och sa då högt till de andra: Där är han! Han är en lärjunge till Jesus!
70 Men Petrus nekade ännu en gång.Lite senare sa några andra, som stod runt elden, till Petrus: Visst är du en av hans vänner? Man hör på dig att du kommer från Galileen.
71 Då började han svära och förbanna: Jag känner inte den där karln, som ni talar om! skrek han.
72 Just då gol tuppen för andra gången, och i samma ögonblick for Jesu ord genom Petrus hjärna: Innan tuppen gal två gånger ska du förneka mig tre gånger. Och han började gråta.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®