M’Cheyne Bible Reading Plan
Israel har brutit förbundet med Gud
2 En dag kom Herrens ängel upp från Gilgal till Bokim och talade till Israels folk: Jag förde er ut ur Egypten och in i det land som jag lovat era förfäder, och jag sa att jag aldrig skulle bryta mitt förbund med er,
2 om ni å er sida inte ingick några fredsfördrag med folken som bodde i landet. Jag uppmanade er att riva ner deras avgudaaltaren, men varför har ni varit olydiga?
3 Jag ska inte längre hjälpa er att driva bort folken som bor här i landet. I stället ska de göra livet surt för er, och deras gudar ska bli en ständig frestelse för er.
4 När ängeln slutat tala började folket att gråta högt.
5 Därför fick platsen heta Bokim, som betyder 'Platsen där folket grät'. Där offrade de till Herren.
Josua dör
6 När Josua upplöste trupperna i Israel, hade de olika stammarna begett sig till sina respektive områden för att ta dem i besittning.
7-9 Gudsmannen Josua dog vid 110 års ålder och begravdes på sitt eget landområde i Timnat-Heres i Efraims berglandskap, norr om berget Gaas. Folket hade varit troget mot Herren under hela Josuas livstid och förblev det så länge de gamla männen i den generationen levde. Det var dessa män som hade sett alla de märkliga ting Herren hade gjort för Israel.
Folket börjar tillbe avgudar
10 Efter dem växte det upp en generation som varken kände Herren, eller visste vad han gjort för Israel.
11 De gjorde mycket som Herren uttryckligen hade förbjudit, bland annat att tillbe Baal, kananeernas gud.
12-14 De vände sig bort från Herren, den Gud som deras förfäder hade älskat och tillbett och som hade fört dem ut ur Egypten, och började i stället att tillbe grannfolkens avgudar.Därför flammade Herrens vrede upp mot hela Israel. Han överlämnade dem till deras fiender, därför att de hade övergett honom för Baal och Astarterna.
15 När Israel drog ut i strid mot sina fiender stängde Herren vägen för dem. Han hade tidigare varnat Israel och sagt att han inte skulle hjälpa dem om de övergav honom.
16 Men han utsåg domare bland folket, som skulle rädda dem från deras fiender.
17 Men folket brydde sig inte heller om att lyssna till domarna utan fortsatte att bryta mot Herrens bud och att tillbe avgudar. De avfärdade mycket snart sina fäders tro och vägrade att följa Herren.
18 Varje domare räddade under sin livstid Israels folk från dess fiender, för Herren tyckte synd om dem när de jämrade sig över det förtryck de fick utstå. Därför hjälpte han dem så länge domaren levde,
19 men så snart domaren var död slutade de upp att göra det som var rätt och handlade värre än deras förfäder hade gjort. De började på nytt tillbe hedningarnas gudar och tog efter de hedniska grannfolkens seder.
20 Då blossade Herrens vrede upp mot Israel igen, och han förklarade: Eftersom detta folk har brutit det förbund jag upprättade med deras förfäder,
21 ska inte heller jag längre driva bort de fiender som fortfarande var obesegrade när Josua dog.
22 I stället ska jag använda dessa nationer för att pröva mitt folk och se om det vill lyda mig, som deras förfäder gjorde.
23 Herren lät alltså den tidigare befolkningen bo kvar i landet.
Församlingen utser sju medhjälpare till apostlarna
6 Men när de troendes antal ökade så snabbt, uppstod det en hel del missnöje bland dem. De nyomvända bland de grekisktalande klagade över att man glömde bort deras änkor och att de inte fick lika mycket mat vid den dagliga utdelningen som de hebreisktalande änkorna fick.
2 De tolv kallade därför samman de troende till ett möte.Vi bör använda vår tid till att predika och inte till att sköta matutdelningen, sa de.
3 Ta därför reda på, kära bröder, vem ibland er som är mest lämpad för detta. Välj sedan ut sju män, som är pålitliga och fyllda av den helige Ande, och som alla uppskattar. Vi kommer därefter att anförtro den här uppgiften åt dem.
4 Sedan kan vi använda vår tid till bön och tjänsten att predika Guds ord.
5 Alla tyckte att detta lät förnuftigt, och de valde följande män: Stefanos, en man som var full av tro och helig Ande, Filippos, Prochoros, Nikanor, Timon, Parmenas och Nikolaos från Antiochia, en före detta hedning, som blivit omvänd till den judiska tron och sedan blivit kristen.
6 Dessa sju fördes fram inför apostlarna som bad för dem och välsignade dem genom att lägga sina händer på dem.
7 Guds ord nådde nu ut i allt större kretsar, och antalet lärjungar i Jerusalem ökade kraftigt. Många av de judiska prästerna blev också omvända.
Stefanos arresteras
8 Stefanos, som var en man fylld av tro och den helige Andes kraft, gjorde uppseendeväckande under bland folket.
9 Men en dag började några män från en synagoga som kallades De frigivnas synagoga (vars medlemmar var judar, som tidigare varit slavar) och diskutera med Stefanos. De fick snart sällskap med judar från Kyrene, Alexandria i Egypten och de turkiska provinserna Kilikien och Asien.
10 Men ingen av dem kunde stå emot Stefanos visa och andefyllda argument.
11 Därför kom de överens med några män om att de skulle ljuga och påstå att de hört Stefanos förbanna Mose och till och med Gud.
12 Denna anklagelse mot Stefanos gjorde folkmassan rasande, och de judiska ledarna grep honom och förde honom inför rådet.
13 Vittnena fortsatte ljuga och påstod än en gång att Stefanos ofta hade angripit templet och Moses lagar.
14 Vi har själva hört honom säga att den där Jesus från Nasaret ska förstöra templet och upphäva alla Moses lagar, påstod de.
15 I samma ögonblick kunde alla i rådssalen som hade ögonen på Stefanos se att hans ansikte lyste som en ängels!
Jeremia utsätts för förföljelse
15 Då sa Herren till mig: Inte ens om Mose och Samuel stod inför mig och vädjade om hjälp för dessa människor, skulle jag hjälpa dem! Låt dem försvinna ur min åsyn!
2 Och om de frågar dig: Vart ska vi gå?, tala då om för dem att Herren säger: De som är bestämda att dö, till döden. De som ska dö genom svärd, till svärdet. De som är dömda att svälta, till hungersnöd. De som ska bli fångar, till fångenskap.
3 Jag ska låta domen drabba dem fyrfalt, säger Herren - svärd som dödar, hundar som sliter sönder och korpar och vilda djur som gör slut på det som finns kvar.
4 På grund av den ondska som bedrevs i Jerusalem av Manasse, Hiskias son och kung över Juda, ska jag straffa er så hårt att ert öde kommer att förskräcka världens alla folk.
5 Vem kommer att tycka synd om dig, Jerusalem? Vem kommer att gråta för din skull? Vem kommer att ens fråga efter dig?
6 Du har svikit mig och vänt mig ryggen. Därför har jag lyft mina händer mot dig. Jag är så trött på att alltid låta dig få ett nytt tillfälle.
7 Jag ska sålla dig som man sållar vete och ta från dig allt du håller kärt. Jag ska förgöra mitt eget folk därför att de vägrar att vända om till mig från sina ogudaktiga vägar.
8 Det ska finnas så många änkor att man inte kan räkna dem. Mitt på dagen ska jag låta död drabba ynglingar till deras mödrars stora sorg. Ångest och förskräckelse ska helt plötsligt komma över dem.
9 Även om en kvinna har sju söner ska de alla dö, och hennes liv kommer att sluta i vanära. De som överlever ska bli dödade i krig.
10 Då sa Jeremia: Vilken olycka! Om jag ändå hade fått dö när jag blev född! Man hatar mig vart jag än kommer. Jag varken lånar eller lånar ut pengar, men ändå förbannar alla mig.
11 Men Herren svarade: Jag ska styrka dig och hjälpa dig i nödens och olyckans tid. Jag ska få dina fiender på knä.
12-13 Kan en människa bryta sönder järn eller koppar från norr? Nej, och inte heller kan man bryta detta folks hårda vilja. På grund av alla dina synder mot mig ska jag därför överlämna dina rikedomar och skatter till fienden för plundring.
14 Jag ska låta dina fiender ta dig som slav till ett land där du aldrig tidigare har varit. Min vrede brinner som eld och ska förtära dig.
15 Då svarade Jeremia: Herre, du vet att det är för din skull jag lider. De förföljer mig därför att jag har förkunnat ditt ord för dem. Låt dem inte döda mig! Rädda mig från deras klor och ge dem vad de förtjänar!
16 Det är dina ord som uppehåller mig. De är mat för min hungriga själ. De ger mitt sörjande hjärta glädje, och de uppmuntrar mig. Jag är stolt över att få bära ditt namn, Herre!
17-18 Jag har inte deltagit i folkets fester. Jag sitter ensam under ditt beskydd. Jag är verkligen upprörd över deras synder. Ändå har du övergett mig i mina svårigheter! Du har låtit deras förföljelse få fortsätta. Kommer de aldrig att upphöra att plåga mig? Din hjälp är lika osäker som en bäck bland bergen. Ibland är den som en flod och ibland alldeles uttorkad.
19 Herren svarade: Om du ödmjukar dig och vänder om till mig ska jag ta dig tillbaka, och du får fortsätta att vara min tjänare. Om du använder din mun på rätt sätt ska du få vara min talesman. Låt dem lyssna till dig, men du får inte lyssna till dem.
20 De kommer att kämpa mot dig på samma sätt som en belägrande armé går till anfall mot höga stadsmurar. Men de kommer inte att kunna besegra dig, för jag är med dig för att beskydda och hjälpa dig, säger Herren.
21 Ja, jag kommer verkligen att befria dig undan dessa onda människor och rädda dig undan deras obarmhärtiga händer.
Johannes döparen förbereder vägen för Jesus
1 Här börjar den underbara berättelsen om Jesus Kristus, Guds son.
2 Allt började som Skriften förutsagt: Gud ska sända en budbärare, som kommer att förbereda världen på att Guds Son ska komma.
3 Profeten Jesaja kunde se framåt i tiden och beskriva den uppgift denne budbärare skulle ha. Jesaja sa: Jag hör någon ropa i öknen: 'Gör vägen fri för Herren. Röj undan alla hinder, så att han kan komma fram!'
4 Den budbärare som Jesaja talade om var Johannes döparen. Han levde i öknen där han predikade att alla skulle vända sig till Gud, så att Gud kunde förlåta dem deras synder.
5 Från Jerusalem och hela Judeen strömmade människor ut i den judiska ödemarken för att se och höra Johannes, och när de bekände sina synder, döpte han dem i Jordanfloden.
6 Johannes hade kläder som var vävda av kamelhår, och han hade ett läderbälte runt midjan. Han levde av gräshoppor och vildhonung.
7 Hans budskap var klart:Snart kommer en som är mycket större än jag, så mycket större att jag inte ens är värdig att vara hans slav.
8 Jag döper er i vatten, men han kommer att döpa er i Guds helige ande!
Johannes döper Jesus
9 En dag kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordanfloden.
10 I det ögonblick då Jesus steg upp ur vattnet såg han himlen öppna sig, och den helige Ande sänkte sig ner som en duva över honom.
11 Och en röst från himlen sa: Du är min älskade son. Du är min glädje.
Djävulen frestar Jesus i öknen
12-13 Omedelbart därefter blev Jesus ledd ut i öknen av den helige Ande. Där frestade djävulen honom i fyrtio dagar, och han levde ensam tillsammans med de vilda djuren. Och änglarna kom och stod till hans tjänst.
Jesus beger sig till Galileen för att predika
14 Sedan Johannes arresterats av kung Herodes gick Jesus till Galileen för att predika Guds goda nyheter.
15 Äntligen är tiden inne, sa han. Guds rike är nära! Vänd er bort från era synder och tro på de goda nyheterna.
Fyra fiskare följer med Jesus
16 När Jesus en dag vandrade längs Galileiska sjöns stränder fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät. De var nämligen fiskare till yrket.
17 Jesus ropade till dem: Följ med mig, jag ska visa er hur ni kan vinna människor för Gud!
18 De lämnade genast sina nät och följde med honom.
19 Lite längre bort på stranden fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes. De satt i en båt och lagade nät.
20 Han kallade på dem också, och de lämnade omedelbart sin far Sebedaios och de andra som de fiskat tillsammans med för att följa med Jesus.
Jesus undervisar med stor auktoritet
21 Jesus och hans följeslagare kom nu till staden Kafarnaum. På sabbatsdagens morgon gick de till den judiska gudstjänstlokalen - synagogan - där Jesus predikade.
22 Hans tal gjorde starkt intryck på dem som lyssnade. Det var annat än vad deras religiösa ledare brukade säga, och man frågade sig om det inte var Gud själv som talade genom Jesus.
23 I synagogan fanns en man som var besatt av en ond ande, och han började skrika:
24 Vad vill du oss, Jesus från Nasaret? Du har bara kommit för att ta död på oss andar. Jag vet faktiskt vem du är, Guds helige son!
25 Jesus befallde anden att inte säga något mer och att komma ut ur mannen.
26 Då började anden att rycka och slita i mannen och for ut ur honom med ett våldsamt skrik.
27 Folket i synagogan blev förskräckta och började diskutera vad som hänt.Vad är det här för en ny religion? frågade de upprört. Till och med de onda andarna lyder hans order!
28 Nyheterna om vad han gjorde spred sig snabbt genom hela Galileen.
Jesus botar Petrus svärmor och många andra
29-30 När han hade lämnat synagogan, gick han och hans lärjungar till Simons och Andreas hem, där Simons svärmor var sjuk och sängliggande med hög feber. De berättade det omedelbart för Jesus.
31 Han gick då in till henne och tog henne i handen och reste henne upp. Då lämnade febern henne plötsligt, och hon steg upp och lagade till mat åt dem.
32-34 På kvällen vid solnedgången var hela gårdsplanen fylld av sjuka och andebesatta människor som man kommit till honom med för att de skulle bli botade. Nästan alla i Kafarnaum var där. Och han befallde många onda andar att släppa greppet om sina offer. Han förbjöd också andarna att tala eftersom de visste vem han var.
Jesus predikar över hela Galileen
35 Nästa morgon var han uppe långt före gryningen och gick ensam ut i öknen för att be.
36-37 Senare gick Simon och de andra ut för att leta reda på honom och när de fann honom sa de: Alla frågar efter dig.
38 Men han svarade: Vi måste gå till andra städer också och låta dem få del av mitt budskap. Det är därför jag har kommit.
39 Han vandrade sedan genom hela Galileen och predikade i synagogorna och befriade många från de onda andarnas makt.
Jesus botar en leprasjuk
40 En gång kom en leprasjuk och föll ner framför honom och tiggde och bad om att få bli botad. Om du vill, så kan du göra mig frisk igen, sa han.
41 Jesus greps av medlidande och lade sin hand på honom och sa: Det vill jag. Du är frisk!
42 Omedelbart försvann sjukdomen, och mannen var botad.
43-44 Jesus sa sedan strängt till honom: Gå genast till den judiske prästen och låt honom undersöka dig. Och stanna inte på vägen för att tala med någon. Som tack för att du blivit botad ska du ta med det offer som Mose föreskrivit. Då kommer alla att se att Gud har botat dig.
45 Men när mannen gick sin väg, började han berätta för allt och alla att han blivit frisk. Därför kunde Jesus inte visa sig offentligt i någon stad, utan måste hålla till ute i ödemarken. Men människorna kom ändå till honom från alla håll.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®