M’Cheyne Bible Reading Plan
Israel bekräftar sin överlåtelse till Herren
5 När folken på västra sidan Jordan, amoreerna och kananeerna, som bodde utmed Medelhavets kust, fick höra att Herren låtit Jordan torka upp så att Israels folk hade kunnat gå över, försvann allt deras mod, och de blev förlamade av skräck.
2-3 Herren sa då till Josua att han skulle låta omskära alla män i Israel. Detta var andra gången i Israels historia som sådant skedde. Herren gav dem instruktioner om att göra knivar av flinta för detta ändamål, och platsen där omskärelsen ägde rum fick namnet Förhudshöjden.
4-5 Skälet till omskärelsen var att hela den generation som omskurits efter uttåget ur Egypten hade dött under vandringen i öknen. Ingen av de pojkar som fötts i öknen hade blivit omskuren.
6 Israel hade nämligen vandrat fram och tillbaka i öknen under fyrtio år, tills alla de män som varit gamla nog att bära vapen när de drog ut ur Egypten hade dött. De hade inte varit lydiga mot Herren, och han hade svurit och sagt att han inte skulle låta dem komma in i Löfteslandet, det land som flyter av mjölk och honung.
7 Därför omskar Josua deras barn, som nu vuxit upp till män för att inta sina fäders platser.
8-9 Och Herren sa till Josua: I dag har jag gjort slut på er skam. Platsen där detta skedde fick namnet Gilgal (vilket betyder att avvältra) och kallas så än i dag. Efter denna ceremoni vilade folket i lägret tills deras sår var läkta.
10 Medan de var i lägret vid Gilgal på Jerikoslätten, firade de påsk. Det skedde på kvällen den fjortonde dagen i månaden.
11-12 Nästa dag började de äta av landets skörd. De bakade ojäst bröd och rostade sädeskorn att äta. Dagen därpå föll inget manna, och det föll sedan aldrig mer! Från den stunden levde de av skörden i Kanaans land.
Josua möter en ängel
13 När Josua betraktade Jeriko på nära håll, visade sig en man med draget svärd. Josua gick fram till honom och frågade: Är du vän eller fiende?
14 Jag är högste befälhavare över Herrens armé, svarade han. Josua böjde sig då till marken framför mannen och tillbad honom och sa: Ge mig dina order.
15 Ta av dig skorna, befallde ängeln honom, för platsen du står på är helig mark. Josua gjorde som han blivit tillsagd.
Jerikos murar rasar
6 Portarna till Jeriko hölls stängda, därför att stadens invånare var rädda för israeliterna, och ingen tilläts passera varken ut eller in.
2 Jeriko med dess kung och alla soldater är redan besegrat, sa Herren till Josua. Jag har gett dem i din hand!
3-4 Hela er armé ska gå runt staden en gång om dagen i sex dagar. Sju präster ska gå framför arken, och var och en av dessa ska ha en basun av horn att blåsa i. På den sjunde dagen ska ni gå runt staden sju gånger, och prästerna ska blåsa i sina basuner.
5 Och när de blåser en långt utdragen ton, ska folket ropa allt vad de orkar. Då kommer stadens murar att rasa, och var och en ska då gå rakt in i staden.
Guds tempel och Davids kungahus
1-2 Herre, du glömmer väl inte vilka prövningar David fick gå igenom. Tänk på de högtidliga löften han gav dig, vår stamfar Jakobs Gud, när han lovade och sa:
3-5 Jag vill inte gå in i mitt hus, och jag vill inte lägga mig i min säng. Jag vill inte heller gå till vila förrän jag byggt ett bestående hem åt Herrens ark, ett tempel åt Israels mäktige.
6 Först fick vi höra att arken fanns i Betlehem och sedan att den var i skogstrakterna.
7 Men nu ska den få stå i ett tempel, där Gud ska bo här på jorden. Det är dit vi ska gå för att be till honom.
8 Res dig, Herre, och gå för alltid in i ditt tempel tillsammans med arken, som vittnar om din stora styrka.
9 Prästerna som tjänar dig ska alltid hålla sig till det förbund, som du har ingått med oss. Var och en som älskar dig ska då jubla av glädje.
10 Förkasta inte din tjänare David, den kung du har utvalt åt ditt folk,
11 för du har lovat honom: En av dina söner ska jag göra till tronföljare!
12 Och om dina efterlevande håller förbundet med mig och lyder mina bud, så ska en av dem för alltid vara kung!
13 Herre, du har utvalt berget Sion till ditt hem.
14 Detta är den plats där jag vill slå mig ner. Här är den viloplats som jag har valt, sa du.
15 Hela denna stad ska få allt den behöver, och de fattiga ska kunna äta sig mätta.
16 Jag ska välsigna stadens präster i allt de gör, och dess invånare ska ropa och sjunga av glädje.
17 Här vill jag göra en av Davids söner till en stor kung, och hans kungahus ska bestå för alltid.
18 Hans fiender ska komma att skämmas, men hans rike ska ha framgång och blomstra.
När bröder bor tillsammans
133 Vad underbart och skönt det är när bröder kan bo tillsammans i harmoni.
2 Det är lika välgörande som doften av den dyrbara olja, som hälldes i håret på prästen Aron och som sedan rann ner i hans skägg, ända till kraglinningen.
3 Denna gemenskap är lika uppfriskande som daggen på berget Hermon eller på Sions sluttningar. Ja, Guds välsignelse vilar över bröder som lever tillsammans i frid. Han ger dem ett liv utan slut.
En lovsång om natten
134 Kom och sjung lovsång till Herren, ni som tjänar honom i templet varje natt.
2 Lyft upp era händer i bön och prisa Herren i hans tempel.
3 Herren, som skapade himmel och jord, välsignar dig från berget Sion.
Nya himlar och en ny jord
65 Herren säger: De som aldrig förr frågat efter mig har nu börjat söka mig. Nationer som aldrig tidigare sökt mig finner mig.
2 Men mitt eget folk har gjort uppror, fastän jag har väntat hela dagen med öppna armar för att välkomna det. De går sina egna vägar och handlar efter eget huvud.
3 Hela tiden har de förolämpat mig genom att tillbe avgudar i sina trädgårdar och tända rökelse på taken till sina hus.
4 På nätterna har de gått ut till gravar och grottor för att tillbe onda andar, och de äter mat som är förbjuden i Guds lag.
5 Ändå säger de till varandra: 'Kom inte närmare mig. Jag är heligare än du!' De är en stank i mina näsborrar. Dag ut och dag in retar de mig till det yttersta.
6 Allt detta finns nedtecknat inför mina ögon. Jag kommer inte att förbli tyst. Jag ska hämnas. Ja, jag ska hämnas på dem,
7 inte bara för deras egna synder utan också för deras förfäders, säger Herren. De har nämligen tänt rökelse på bergen och förolämpat mig på höjderna. De ska få igen för allt.
8 Men jag ska inte förgöra alla, säger Herren. Även i en dålig klase kan det finnas saftiga druvor. Det finns sådana som är mina verkliga tjänare i Israel. Därför ska jag inte heller förgöra hela folket.
9 Jag ska bevara några, så att de kan ta Israels land i besittning.
10 De som jag väljer ut ska ärva det och tjäna mig där. Sarons slätter ska på nytt fyllas av boskap, och Akors dal ska än en gång bli en lägerplats för herdar. Så ska det bli för dem som söker mig.
11 Men därför att resten av er har övergett Herren och hans tempel och dyrkar Gad och Meni,
12 har jag bestämt att ni ska drabbas av krigets svärd. När jag ropade svarade ni inte, och ni lyssnade inte när jag talade. Medvetet syndade ni inför mina ögon och föredrog att göra det jag avskyr.
13 Därför säger Herren Gud att ni ska hungra medan hans tjänare äter. Ni ska vara törstiga när de dricker. Ni ska vara sorgsna och modfällda, när de gläds.
14 Ni ska klaga högt av sorg, bekymmer och förtvivlan, när de sjunger av glädje.
15 Era namn ska nämnas som en förbannelse bland mitt folk. Herren Gud ska förstöra er och kalla sina verkliga tjänare vid ett annat namn.
16 Och ändå ska den tid komma, då alla som uttalar en välsignelse eller avlägger en ed ska svära vid sanningens Gud. Min vrede ska nämligen ta slut, och jag ska glömma bort det onda ni gjort.
17 Jag ska skapa nya himlar och en ny jord, så underbara att ingen längre ska minnas det som en gång var.
18 Var glada! Gläd er alltid åt det jag skapat! Se här! Jag ska göra Jerusalem till en lycklig stad. Dess invånare ska vara ett glädjens folk.
19 Jag ska glädja mig över Jerusalem och över mitt folk, och sedan ska man inte längre höra någon klagan eller några sorgerop därifrån.
20 Spädbarn ska inte längre behöva dö. Människor ska inte betraktas som gamla ens när de är hundra år! Det är bara syndare som ska dö unga!
21-22 Den som bygger ett hus ska också få bo i det. Mitt folk ska plantera vingårdar, och den som planterar ska själv få äta deras frukt. Fienden ska inte kunna stjäla den. De som tillhör mitt folk ska leva lika länge som träd, och de ska få njuta av allt det som de fått kämpa så länge för.
23 Deras skördar ska inte ätas upp av fiender. Inga barn ska bli dödade i krig eller drabbas av olycka. De är nämligen barn till dem som Herren välsignat.
24 Jag ska svara dem, till och med innan de ropar till mig. Medan de ännu talar med mig om vad de behöver, ska jag gripa in och besvara deras böner!
25 Varg och lamm ska äta tillsammans. Lejon ska äta hö som oxar. Giftiga ormar ska inte längre döda för att få sin föda! När den tiden kommer ska ingen skadas eller dödas på mitt heliga berg, säger Herren.
Liknelsen om lantbrukaren som sådde säd
13 Senare samma dag gick Jesus hemifrån och ner till stranden,
2-3 där en stor folkmassa snart samlades. Därför steg han i en båt och började undervisa från den, medan folket lyssnade på stranden. Han använde sig av många bilder, som till exempel denna:En lantbrukare gick ut på sina åkrar för att så.
4 När han sådde föll en del av kornen på stigen bredvid, och fåglarna kom och åt upp dem.
5 Och en del föll där marken var stenig och där det bara fanns tunt med jord. Plantorna växte snabbt i den grunda jorden,
6 men i den heta solen torkade de och vissnade och dog, för de hade ytliga rötter.
7 Andra korn föll bland törnbuskarna, och buskarna kvävde de ömtåliga stråna.
8 Men en del föll i den goda jorden och gav trettio, sextio och till och med hundra gånger så mycket säd som han hade sått.
9 Lägg märke till vad jag säger!
Jesus förklarar liknelsen om sådden
10 Senare kom hans lärjungar och frågade: Varför använder du dig alltid av sådana här liknelser?
11 Då förklarade han för dem: Det är bara ni som har fått gåvan att förstå min undervisning om himmelriket. Andra har inte fått den gåvan.
12-13 Den som har ska få mer, sa han till dem, så att han kommer att äga mycket. Men de som inget äger, ska bli av med också det lilla de har. Det är därför som jag använder dessa berättelser, så att människor ska höra och se, men ändå inte förstå.
14 Detta stämmer med Jesajas profetia: 'De hör, men förstår inte. De tittar på, men ser ändå inte!
15 För deras hjärtan är hårda och likgiltiga, deras hörsel är avtrubbad, och de har slutit sina ögon.
16 Därför ser de inte och hör inte. De förstår inte och vänder sig inte till Gud igen så att jag kan bota dem! Men ni kan känna er lyckliga för era ögon kan se, och era öron kan höra.
17 Många profeter och rättfärdiga män har längtat efter att se vad ni har sett, och höra vad ni har hört, men inte fått det.
18 Här är förklaringen till berättelsen om lantbrukaren som sådde säd:
19 Den hårda stigen, där en del av säden föll, liknar den människas hjärta, som hör de goda nyheterna om riket men inte tar dem på allvar. Och genast är djävulen där och plockar bort säden ur hjärtat.
20 Den grunda, steniga marken är som den människas hjärta som hör budskapet och tar emot det med verklig glädje,
21 men som inte har så mycket djup i sig att rötterna kan utvecklas. Efter en tid, då svårigheter eller förföljelser kommer, avtar entusiasmen och hon överger sin tro.
22 Marken som var täckt av törnbuskar kan jämföras med en människa som hör budskapet, men låter vardagens bekymmer förkväva Guds ord. Hon gör mindre och mindre för Gud.
23 Men den goda jorden liknar den människas hjärta, som lyssnar till budskapet och förstår det och går ut och för trettio, sextio eller till och med hundra andra in i Guds rike.
Liknelsen om tistlarna och vetet
24 Detta är en annan bild som Jesus använde:Himmelriket kan liknas vid en åker i vilken en lantbrukare sådde god säd.
25 Men en natt då han sov kom hans fiende och sådde tistlar bland vetet.
26 När säden började växa, växte också tistlarna.
27 Lantbrukarens män kom och berättade detta för honom: Herre, åkern som du sådde den goda säden på är full av tistlar!
28 En fiende måste ha sått dem, förklarade han.Då frågade männen: Ska vi rycka upp tistlarna?
29 Nej, svarade han, ni kommer att skada vetet om ni gör det.
30 Låt båda två växa tillsammans tills det blir dags att skörda. Då ska jag säga till skördemännen att sortera bort tistlarna och bränna upp dem och sedan samla in vetet i ladan.
Liknelsen om senapsfröet
31-32 Och här följer ännu en annan av hans bilder:Himmelriket är som ett litet senapsfrö som sås i en åker. Det är det minsta av alla frön. Men det blir störst bland kryddväxterna. Det lilla fröet växer snart upp till ett träd dit fåglarna kommer och finner skydd.
Liknelsen om jästen
33 Han använde sig också av denna bild:Med himmelriket är det som när en kvinna bakar bröd. Hon tar en viss mängd mjöl och blandar samman det med lite jäst och arbetar sedan degen tills jästen helt har trängt igenom den.
34-35 Jesus använde hela tiden dessa bilder när han talade till folket. Han talade faktiskt aldrig till dem utan att åtminstone ta med någon sådan liknelse, eftersom profeterna hade sagt: Jag ska tala i liknelser, jag ska förkunna hemligheter, gömda sedan tidens början.
Jesus förklarar liknelsen om tistlarna och vetet
36 Sedan gick han in i huset och lämnade folkskaran utanför, men hans lärjungar bad honom förklara bilden om tistlarna och vetet.
37 Det ska jag göra, sa han. Det är jag som är lantbrukaren och jag sår den goda säden.
38 Åkern är världen, och säden representerar gudsrikets människor. Tistlarna är de människor som tillhör djävulen.
39 Fienden, som sådde tistlarna bland vetet, är djävulen. Skörden är tidens slut, och skördemännen är änglarna.
40 På samma sätt som tistlarna skiljs från vetet och bränns upp, så ska det vara vid tidens slut.
41 Jag ska sända ut mina änglar, och de ska rensa ut allt ont från Guds rike och allt som leder till synd.
42 De onda människorna ska de kasta i den brinnande ugnen. Där kommer man att gråta och skära tänder.
43 Men de rättfärdiga kommer att lysa som solen i sin Fars rike. Lyssna på vad jag säger!
Liknelsen om skatten i åkern
44 Himmelriket är som en skatt som en man upptäcker i en åker. I sin iver säljer han allt han äger för att få tillräckligt med pengar för att kunna köpa åkern och på så sätt få tag i skatten.
Liknelsen om pärluppköparen
45 Med himmelriket är det också som när en pärluppköpare är på jakt efter dyrbara pärlor.
46 Han gör ett verkligt fynd och får tag på en mycket värdefull pärla. Då säljer han allt för att kunna köpa den.
Liknelsen om fisknätet
47-48 Himmelriket liknar också ett nät som en fiskare kastar ut i vattnet och får upp fisk av olika slag, både bra och dåliga. När nätet är fullt drar han upp det på stranden och sätter sig ner och sorterar fisken. De ätbara fiskarna lägger han i en korg, men de andra slänger han bort.
49 Så kommer det att vara vid tidens slut. Änglarna ska komma och skilja de onda människorna från de goda människorna och
50 kasta de onda i den brinnande ugnen. Där kommer man att gråta och klaga.
51 Förstår ni det? Ja, sa de, det gör vi.
52 Då tillade han: Det betyder att varje judisk laglärare, som har blivit en lärjunge i Guds rike nu av egen erfarenhet kan berätta om både det nya och det gamla.
Människorna i Nasaret vägrar att tro
53-54 När Jesus hade berättat detta återvände han till sin hemstad Nasaret i Galileen och undervisade där i synagogan och förvånade alla med sin visdom och de under han gjorde.
55 Hur är detta möjligt? undrade folket. Han är ju bara en snickarson, och vi känner hans mor, Maria, och hans bröder Jakob, Josef, Simon och Judas.
56 Och hans systrar bor här. Var har han fått allt ifrån?
57 Och de retade sig på honom.Då sa Jesus till dem: En profet blir erkänd överallt utom i sin egen hemstad och bland sitt eget folk!
58 Och eftersom de inte trodde på honom gjorde han bara några få under där.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®