M’Cheyne Bible Reading Plan
Förbered er på Guds under
3 Tidigt följande morgon lämnade Josua och Israels folk Sittim, och gick till Jordans strand, där de slog läger i några dagar innan de skulle gå över floden.
2-4 På tredje dagen gick officerarna genom lägret och gav följande order: När ni ser prästerna bära iväg Guds ark, ska ni följa dem. Ni har aldrig tidigare varit där, dit vi nu ska gå, och därför ska de visa vägen. Men ni ska hålla er en kilometer bakom dem och arken, och se till att ni inte kommer närmare!
5 Sedan sa Josua till folket att gå igenom reningsceremonin och rena sig. I morgon ska Herren nämligen göra ett stort under, förklarade han.
6 Följande morgon gav Josua prästerna ordern: Ta arken och gå före oss! På det sättet började de vandringen.
7 I dag ska jag upphöja dig, sa Herren till Josua. Hela Israel ska förstå att jag är med dig precis som jag var med Mose.
8 Säg till prästerna som bär arken att de ska stanna i vattenbrynet.
9 Sedan talade Josua till allt folket och sa: Kom och hör vad Herren, er Gud, har sagt.
10 I dag kan ni få bekräftat att den levande Guden är mitt ibland er och att han verkligen ska driva ut kananeerna, hetiterna, hiveerna, perisseerna, girgaseerna, amoreerna och jebuseerna ur det land som ni snart ska inta.
11 Gud, som är Herre över hela jorden, ska låta sin ark leda er över floden!
Undret vid Jordan
12 Välj nu ut tolv män, en från varje stam, till ett särskilt uppdrag.
13-14 När prästerna som bär arken rör vid vattnet med sina fötter, ska vattnet i floden sluta att rinna, och det ska stanna upp som om det hölls tillbaka av en osynlig vägg!När folket skulle gå över floden och prästerna som bar arken skulle stiga ner i vattnet,
15-16 hände just detta. Uppe vid Adam, en stad som låg nära Saretan, stannade vattnet upp och reste sig som en vägg. Folket gick då över floden på en plats som låg mitt emot Jeriko,
17 och prästerna som bar arken stod på torr mark mitt i Jordan och väntade tills allt folket hade kommit över.
Herren befriade oss
126 När Herren förde oss tillbaka till Jerusalem efter fångenskapen, var det som en dröm!
2 Vi skrattade högt och sjöng av glädje! Till och med andra folk, som inte kände Gud, måste säga: Allt vad Herren gjort för dem är stort och väldigt!
3 Ja, det är verkligen sant! Vi var utom oss av glädje.
4 Herre, åt vår dystra tillvaro gav du mening, på samma sätt som du fyller de uttorkade bäckarna med vatten!
5 De som sår med tårar ska få skörda med glädje.
6 Ja, de går gråtande ut med säden de ska så, men när de kommer tillbaka, jublar de över den stora skörd de fått.
Herren välsignar alla
127 Om inte Herren bygger huset, är byggnadsarbetarnas möda till ingen nytta. Om inte Herren skyddar staden, står vaktposten förgäves på sin plats!
2 Det är meningslöst att släpa och slita från tidiga morgonen till sena kvällen, för Gud ger dem som älskar honom vad de behöver, också när de sover.
3 Också barn är en gåva från Gud. Med dem belönar han alla som älskar honom.
4 En ung mans söner är som skarpa pilar i händerna på en krigare.
5 Lycklig är den man som har sitt koger fyllt med sådana pilar. När fienderna anklagar honom och drar honom inför rätta står hans söner upp för honom.
Lycklig är den som lyder Herren
128 Välsignad är den som fruktar Herren och litar på honom, ja, välsignad är den som lyder honom.
2 Det du förtjänat, ska du kunna njuta av. Det går dig väl och lyckan är på din sida.
3 Din hustru kommer att likna en fruktbar vinstock med många druvor. Och se på alla hennes barn! De sitter runt middagsbordet, lika friska och starka som unga olivträd.
4 Så belönar Herren den som respekterar och ärar honom.
5 Herren ska välsigna dig, han som bor på berget Sion. Så länge du lever ska du se att det går väl för Jerusalem.
6 Må du leva så länge att du kan glädja dig över dina barnbarn. Må Guds frid vila över Israel!
Herrens dom och Herrens nåd
63 Vem är det som kommer från Edom, från Bosra i blodstänkta kläder? Vem är han som i sin kungliga mantel går fram med en sådan kraft? Det är jag, Herren, som förkunnar din frälsning, Herren, den ende som har makt att frälsa!
2 Varför är dina kläder så röda, som om du hade trampat en vinpress?
3 Jag har ensam trampat vinpressen. Ingen var där och hjälpte mig. I min vrede trampade jag ner mina fiender som druvor. Så gjorde jag slut på mina motståndare. Det är deras blod du ser på mina kläder.
4 Nu är tiden inne för mig att hämnas mitt folk och befria det från dess förtryckare.
5 Jag sökte efter någon som ville hjälpa dem, men fann ingen. Detta förvånade mig mycket. Därför fick jag utföra hämnden själv, utan att någon hjälpte mig.
6 Jag krossade hednafolken i min vrede och fick dem att falla till marken.
7 Jag vill berätta om vad Gud har gjort i sin nåd och barmhärtighet. Jag ska prisa honom för allt han har gjort. Jag gläder mig över hans godhet mot Israel, över allt han gjort i sin nåd och kärlek.
8 Han sa: De är mina egna. De kommer aldrig mer att svika mig. Så blev han deras frälsare.
9 Han delade deras nöd, och han räddade dem. I sin kärlek och omsorg befriade han dem, lyfte upp dem, och han har burit dem under alla dessa år.
10 Men de gjorde ändå uppror mot honom och bedrövade hans helige Ande. Det var därför han blev deras fiende och själv stred mot dem.
11 Då kom de ihåg hur det var när Mose, Guds tjänare, ledde hans folk ut ur Egypten och man ropade: Var finns han som ledde Israel genom havet, med Mose i täten? Var finns den Gud som sände sin helige Ande bland sitt folk?
12 Var finns han, vars väldiga makt delade havet när Mose lyfte sin hand och därmed för alltid gjorde sig ett namn?
13 Vem ledde dem fram genom havet? Som hästar på ett öppet fält färdades de fram utan att stappla eller falla.
14 Herrens Ande förde dem till vila som boskap förs till grönt bete i dalarna. Allt detta gav Herren ett namn bland folken.
15 Herre, se ner från din himmel och se på oss från ditt heliga hus! Var finns den kärlek som du tidigare visade oss, din makt, din nåd och ditt medlidande? Var finns allt detta nu?
16 Du är ju fortfarande vår far! Även om Abraham och Jakob inte skulle vilja kännas vid oss, så är du ändå vår far, vår befriare sedan lång tid.
17 Herre, varför har du förhärdat våra hjärtan och fått oss att synda och vända oss mot dig? Kom tillbaka Herre, och hjälp oss, för vi som tillhör dig behöver dig.
18 Det var ju bara under en kort tid vi fick behålla Jerusalem! Nu har våra fiender intagit staden.
19 Gud, varför behandlar du oss som om vi inte var ditt folk? Varför behandlar du oss som hedningar, som aldrig kallat dig 'Herre'?
Jesus skingrar Johannes tvivel
11 När Jesus hade gett sina tolv lärjungar dessa föreskrifter, gick han vidare för att undervisa och predika i de städer dit han sänt dem.
2 Johannes döparen, som just då satt i fängelse, hörde om alla de under som Kristus gjorde. Han skickade då iväg sina lärjungar till Jesus för att fråga honom:
3 Är du verkligen den som Gud lovat oss, eller ska vi vänta på någon annan?
4 Jesus svarade dem: Gå tillbaka till Johannes och berätta för honom om de under ni har sett mig göra:
5 blinda har fått sin syn, lama går omkring, leprasjuka har blivit friska, döva hör och döda har fått liv igen. Och berätta för honom att jag predikar de goda nyheterna för de fattiga.
6 Säg sedan till honom: 'Lyckliga dem som inte tvivlar på mig.'
7 När de hade gått började Jesus tala om Johannes och vände sig så till folket och frågade: När ni gick ut till honom i den öde öknen, vad väntade ni er då att få se? Var det ett strå som vajade hit och dit för vinden?
8 Eller väntade ni er att få se en man klädd som en prins i ett palats?
9 Eller en Guds profet? Ja, Johannes är mer än en profet.
10 Han är den man som Skriften talar om, en budbärare som ska gå framför mig för att förkunna min ankomst och förbereda människorna på att ta emot mig.
11 Av alla människor som fötts här på jorden är ingen större än Johannes döparen. Och ändå kommer de minsta i himmelriket att vara större än vad han är.
12 Ända från den tid Johannes döparen började att predika och döpa upprättar Gud sitt rike, även om många med våld försöker hindra det.
13 För lagen och alla profeterna har förutsagt det som nu sker.
14 Och om ni tror det eller inte, så är han Elia.
15 Om någon är villig att lyssna, så lyssna nu.
16 Vad ska jag säga om dessa människor? De är som barn som leker på gatorna och ropar till sina kamrater:
17 'Vi lekte bröllop, men ni ville inte dansa. Då lekte vi begravning i stället, men ni blev aldrig ledsna.'
18 Så är det också med Johannes döparen och med mig. Johannes dricker inte vin och går ofta utan mat, och då säger ni: 'Han är galen.'
19 Men Människosonen äter och dricker, och då beskyller ni honom för att vara en storätare och en drinkare som lever tillsammans med de värsta syndare! Men framstående män som ni kan ju alltid försvara sina motsägelser!
Jesus utlovar ro och vila
20 Sedan började Jesus gå till rätta med de städer där han hade gjort de flesta av sina under, därför att de inte vänt om till Gud.
21 Hur fruktansvärt kommer det inte att bli för er som bor i Korasin och Betsaida! För om de under jag gjorde på era gator hade gjorts i hamnstäderna Tyros och Sidon med sin ondska, hade deras invånare bekänt sin synd och gjort bättring för länge sedan.
22 På domens dag kommer verkligen Tyros och Sidon att få det lättare än ni!
23 Och Kafarnaum ska fara ner till helvetet, hur berömd staden än är! För om de fantastiska under som jag gjorde där hade utförts i Sodom, så skulle den staden fortfarande ha funnits kvar.
24 Jag kan försäkra er att Sodom ska slippa lättare undan på domens dag än ni!
25 Och Jesus bad denna bön: Käre Far, du som är Herre över himlen och jorden, jag tackar dig för att du gömmer sanningen för dem som tror att de är kloka, men du visar den för dem som är som barn.
26 Ja, Far, så har du bestämt.
27 Min Far har lagt allt i mina händer. Bara Fadern känner Sonen, och Fadern är känd bara av Sonen och de människor som lär känna Fadern genom Sonen.
28 Kom till mig så ska jag ge vila åt alla er som arbetar hårt och stapplar under tunga bördor.
29-30 Gå in under mina villkor och låt mig undervisa er! Jag är mild och ödmjuk. Hos mig finner ni det som ger ert liv ro och vila, och jag tvingar inga tunga bördor på er.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®