M’Cheyne Bible Reading Plan
Herrens folk och de andra folken
7 När Herren, din Gud, låter dig komma in i det land dit du nu går för att ta det i besittning, och när han driver bort många hednafolk för dig, hetiterna, girgaseerna, amoreerna, kananeerna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna, sju folk som är större och mäktigare än du, 2 och när Herren, din Gud, ger dem till dig och du slår dem, då skall du ge dem till spillo. Du skall inte sluta förbund med dem eller visa dem nåd. 3 Du skall inte ingå släktskap med dem. Dina döttrar skall du inte ge åt deras söner och inte ta deras döttrar åt dina söner. 4 Ty de kommer då att leda dina söner bort från mig till att tjäna andra gudar, och Herrens vrede skall då upptändas mot er och han skall snabbt förgöra dig. 5 Men så här skall ni göra med dem: Ni skall bryta ner deras altaren, slå sönder deras stoder, hugga ned deras aseror och bränna upp deras avgudabilder i eld. 6 Ty du är ett heligt folk inför Herren, din Gud. Dig har Herren, din Gud, utvalt att vara hans egendomsfolk framför alla andra folk på jordens yta.
7 Det var inte för att ni var större än alla andra folk som Herren fäste sig vid er och utvalde er, ni var tvärtom mindre än alla andra folk. 8 Utan det var därför att Herren älskade er och höll den ed som han hade svurit era fäder som Herren förde er ut med stark hand och befriade dig ur träldomshuset, ur den egyptiske kungens hand, ur faraos hand. 9 Så skall du veta att endast Herren, din Gud, är Gud, den trofaste Guden som håller fast vid sitt förbund och sin nåd i tusen släktled, när man älskar honom och håller hans bud. 10 Men den som hatar honom skall han vedergälla med undergång, ansikte mot ansikte. Han skall inte tveka när det gäller dem som hatar honom. Ansikte mot ansikte skall han vedergälla dem. 11 Håll därför de bud, stadgar och föreskrifter som jag i dag befaller dig att följa.
Lydnadens välsignelser
12 Om ni nu hör dessa föreskrifter och håller fast vid dem och följer dem, skall Herren, din Gud, hålla fast vid sitt förbund och sin nåd så som han med ed har lovat dina fäder. 13 Han skall älska dig och välsigna dig och föröka dig. Han skall välsigna din livsfrukt och din marks frukt, din säd, ditt nya vin och din olja, din nötboskaps avkomma och din småboskaps avel i det land som han med ed har lovat dina fäder att ge dig. 14 Du skall bli välsignad framför alla andra folk. Bland dina män och kvinnor skall ingen vara ofruktsam, ej heller bland din boskap. 15 Herren skall låta varje sjukdom vika från dig. Ingen av Egyptens alla svåra sjukdomar som du känner till skall han lägga på dig, men han skall lägga dem på alla som hatar dig. 16 Du skall förgöra alla de folk som Herren, din Gud, ger dig. Du skall inte visa dem någon skonsamhet. Och du skall inte tjäna deras gudar, ty det skulle bli en snara för dig.
17 Även om du säger i ditt hjärta: "Dessa hednafolk är större än jag, hur skall jag kunna driva bort dem?", 18 så var inte rädd för dem. Tänk endast på vad Herren, din Gud, gjorde med farao och med hela Egypten. 19 Tänk på de stora hemsökelser som dina ögon har sett. Tänk på de tecken och under, på den starka hand och uträckta arm, genom vilken Herren, din Gud, förde dig ut: Så skall Herren, din Gud, göra med alla de folk som du är rädd för. 20 Dessutom skall Herren, din Gud, sända panik bland dem, till dess att de som är kvar och håller sig gömda för dig blir utrotade. 21 Du skall inte vara förskräckt för dem, ty Herren, din Gud, är mitt ibland dig, en stor och fruktansvärd Gud. 22 Och Herren, din Gud, skall jaga i väg dessa folk för dig, undan för undan. Du får inte förgöra dem med en gång, för att inte vilddjuren på marken skall bli för många, dig till skada. 23 Herren, din Gud, skall ge dem till dig och sända stor förvirring ibland dem, till dess att de blir förgjorda. 24 Han skall ge deras kungar i din hand, och du skall utplåna deras namn under himlen. Ingen skall kunna stå dig emot, till dess att du har utrotat dem.
25 Deras avgudabilder skall du bränna upp i eld. Du skall inte ha begär till det silver och det guld som finns på dem och inte själv ta något av det, så att du blir snärjd av det, för det är avskyvärt för Herren, din Gud. 26 Du skall inte låta något avskyvärt komma in i ditt hus, så att inte också du drabbas av tillspillogivning. Du skall räkna sådant som ytterst skändligt och avskyvärt. Det är tillspillogivet.
FJÄRDE BOKEN
Psalm 90
Guds evighet och människans förgänglighet
1 En bön av gudsmannen Mose.
Herre, du har varit vår tillflykt
från släkte till släkte.
2 Innan bergen blev till
och du skapade jorden och världen,
ja, från evighet till evighet är du, Gud.
3 Du låter människorna vända åter till stoft,
du säger: "Vänd åter, ni människors[a] barn!"
4 Ty tusen år är i dina ögon
som den dag som förgick i går,
de är som en nattväkt.
5 Du sköljer dem bort, de är som en sömn.
Om morgonen liknar de gräset som frodas.
6 Om morgonen gror det och blomstrar,
om aftonen vissnar det och blir torrt.
7 Vi går under genom din vrede,
genom din förbittring förskräcks vi.
8 Du ställer våra missgärningar inför dig,
våra hemliga synder i ditt ansiktes ljus.
9 Alla våra dagar försvinner genom din harm,
vi slutar våra år som en suck.
10 Vårt liv varar sjuttio år
eller åttio, om krafterna räcker.
När det är som bäst är det möda och bekymmer.
Snart är det förbi, vi flyger bort.
11 Vem känner din vredes makt
och din harm, så att han fruktar dig?
12 Lär oss inse att våra dagar är räknade,
så att vi får visa hjärtan.
13 Vänd åter, Herre! Hur länge dröjer du?
Förbarma dig över dina tjänare!
14 Mätta oss med din nåd när morgonen gryr,
så att vi får jubla och vara glada
i alla våra dagar.
15 Gläd oss lika många dagar
som du har plågat oss,
lika många år som vi har sett olycka.
16 Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare
och din härlighet över deras barn.
17 Må Herrens, vår Guds, ljuvlighet vara över oss.
Ge framgång åt våra händers verk,
ja, åt våra händers verk må du ge framgång.
Frälsningen - den heliga vägen
35 Öknen och ödemarken skall glädja sig,
hedmarken fröjda sig och blomstra som en lilja.
2 Den skall blomstra skönt och fröjda sig,
ja, fröjda sig och jubla.
Libanons härlighet skall ges åt den,
Karmels och Sarons prakt.
De skall få se Herrens härlighet,
vår Guds majestät.
3 Stärk kraftlösa händer,
styrk vacklande knän.
4 Säg till de försagda:
"Var starka, frukta inte!"
Se, er Gud kommer med hämnd,
vedergällning kommer från Gud.
Han kommer själv och frälsar er.
5 Då skall de blindas ögon öppnas
och de dövas öron upplåtas.
6 Den lame skall hoppa som en hjort,
den stummes tunga skall jubla.
Ty vatten skall bryta fram i öknen,
strömmar på hedmarken.
7 Den glödande sanden skall bli en sjö,
den torra marken vattenrika källor.
Där schakalerna har sina lyor
skall det växa säv, vass och bambu.
8 En banad väg, en vandringsled, skall gå där,
och den skall kallas "den heliga vägen".
Ingen oren skall färdas på den,
men den är till för dem.[a]
De som vandrar den vägen skall inte gå vilse,
även om de är dårar.
9 Lejon skall inte finnas där,
rovdjur skall inte komma dit.
De skall inte finnas där,
men de återlösta skall färdas på den.
10 Herrens friköpta skall vända tillbaka
och komma till Sion med jubel.
Evig glädje skall kröna deras huvuden.
Fröjd och glädje skall de få,
sorg och suckan skall fly bort.
Bokrullen med de sju inseglen
5 Och jag såg i högra handen på honom som satt på tronen en bokrulle med skrift både på insidan och utsidan, förseglad med sju sigill. 2 Och jag såg en väldig ängel som ropade med hög röst: "Vem är värdig att öppna bokrullen och bryta dess sigill?" 3 Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden kunde öppna bokrullen eller se in i den. 4 Och jag grät bittert över att det inte fanns någon som var värdig att öppna bokrullen eller se in i den. 5 Men en av de äldste sade till mig: "Gråt inte! Se, lejonet[a] av Juda stam, Davids rotskott, har segrat, och han kan öppna bokrullen och bryta dess sju sigill."
Lammet inför tronen
6 Och jag såg mitt för tronen och mitt ibland de fyra väsendena och de äldste ett Lamm stå där, som såg ut att ha blivit slaktat. Det hade sju horn[b] och sju ögon - de sju ögonen är Guds sju andar, utsända över hela jorden. 7 Och Lammet gick fram och tog bokrullen ur högra handen på honom som satt på tronen. 8 Och när det tog bokrullen, föll de fyra väsendena och de tjugofyra äldste ner inför Lammet. De hade var och en sin harpa och skålar av guld, fulla av rökelse, som är de heligas böner.
Den nya sången till Kristus, offerlammet
9 Och de sjöng en ny sång:
"Du är värdig att ta bokrullen och bryta dess sigill,
ty du har blivit slaktad, och med ditt blod
har du åt Gud köpt människor av alla stammar och språk,
folk och folkslag.
10 Du har gjort dem till ett konungadöme,
till präster åt vår Gud, och de skall regera på jorden."
11 Och jag såg, och jag hörde rösten av många änglar runt omkring tronen och väsendena och de äldste. Deras antal var tiotusen gånger tiotusen och tusen gånger tusen. 12 Och de sade med hög röst:
"Lammet, som blev slaktat, är värdigt att ta emot
makten, rikedomen och visheten, kraften och äran,
härligheten och tacksägelsen."
13 Och allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet, ja, allt som finns i dem hörde jag säga:
"Honom som sitter på tronen, honom och Lammet,
tillhör tacksägelsen och priset, äran och makten
i evigheternas evigheter."
14 Och de fyra väsendena sade: "Amen". Och de äldste föll ner och tillbad.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln