M’Cheyne Bible Reading Plan
Babels torn
11 Vid den tiden talade människorna ett enda språk.
2 När befolkningen ökade och människorna spred sig österut upptäcktes en slätt i Babylonien, som snart blev befolkad.
3-4 Folket som bodde där började tala om att bygga en stor stad med ett torn, som skulle nå upp till himlen - ett ståtligt, evigt monument över dem själva.Detta kommer att sammansvetsa oss, och hindrar oss från att bli kringspridda över hela världen, sa de. De började att tillverka stora mängder av bränt tegel och att samla jordbeck till murbruk.
5 Men när Gud kom ned för att se staden och tornet, som de höll på att bygga,
6 sa han: Om de kan klara av detta när de just har börjat utnyttja sin språkliga och politiska enhet, tänk bara på vad de ska kunna göra längre fram! Inget kommer att bli omöjligt för dem!
7 Kom, låt oss gå dit ner och ge dem olika språk, så att de inte kan förstå varandra!
8 Genom sitt handlande spred Gud ut dem över hela jorden, och då upphörde byggandet av staden.
9 Det är därför som den kallas Babel, som betyder förvirring, för det var där som Herren förvirrade dem genom att ge dem många språk och på detta sätt skingra dem över hela jorden.
Sems ättlingar
10-11 Två år efter floden, när Sem var 100 år gammal, föddes hans son Arpaksad. Efter det levde Sem ytterligare 500 år och fick många söner och döttrar.
12-13 När Arpaksad var trettiofem år gammal föddes hans son Sela, och därefter levde han ytterligare 403 år och fick många söner och döttrar.
14-15 Sela var trettio år gammal när hans son Eber föddes, och han levde ytterligare 403 år och fick många söner och döttrar.
16-17 Eber var trettiofyra år gammal när hans son Peleg föddes. Han levde ytterligare 430 år och fick många söner och döttrar.
18-19 Peleg var trettio år gammal när hans son Regu föddes. Han levde ytterligare 209 år och fick många söner och döttrar.
20-21 Regu var trettiotvå år gammal när Serug föddes. Han levde ytterligare 207 år och fick många söner och döttrar.
22-23 Serug var trettio år gammal när hans son Nahor föddes. Han levde ytterligare 200 år och fick många söner och döttrar.
24-25 Nahor var tjugonio år gammal när hans son Tera föddes. Han levde ytterligare 119 år och fick söner och döttrar.
26 När Tera var sjuttio år gammal hade han tre söner - Abram, Nahor och Haran.
27 Och Haran fick en son, som hette Lot.
28 Men Haran dog som ung i det land där han föddes (i kaldeernas Ur) och efterlämnade sin far.
29 Under tiden gifte sig Abram med sin halvsyster Sarai, och hans bror Nahor gifte sig med den föräldralösa sondottern Milka, som var dotter till brodern Haran. Milka hade en bror som hette Jiska.
30 Men Sarai var ofruktsam och kunde inte få några barn.
31 Då tog Tera sin son Abram, sin sonson Lot, Harans son, och sin svärdotter Sarai och lämnade kaldeernas Ur för att flytta till Kanaans land. Men de stannade och bosatte sig i staden Haran.
32 Där dog Tera, 205 år gammal.
Jesus sänder ut de tolv
10 Vid den tiden kallade Jesus till sig sina tolv lärjungar och gav dem fullmakt att driva ut onda andar och att bota alla slags sjukdomar.
2 Här följer namnen på dessa tolv: Simon (som senare kom att kallas Petrus), Andreas (Petrus bror), Jakob och Johannes (söner till Sebedaios),
3 Filippos, Bartolomaios, Tomas, Matteus (skatteindrivaren), Jakob (Alfaios son), Taddaios,
4 Simon (en medlem av seloternas revolutionära parti) och Judas Iskariot (som senare förrådde honom).
5 Dessa tolv sände Jesus iväg med följande instruktioner: Gå inte till samarierna eller till andra folk,
6 utan bara till Israels folk - Guds förlorade får.
7 Gå och tala om för dem att himmelriket är nära.
8 Bota sjuka, väck upp döda, bota leprasjuka och driv ut de onda andarna. Gör allt utan betalning, för också ni har fått det som gåva!
9 Ta inga pengar med er.
10 Inte heller någon väska med extra kläder och skor eller någon vandringsstav. Ni kommer att få mat och allt det ni behöver för det är arbetaren värd.
11 Varje gång ni kommer in i en stad eller en by, så sök upp någon som tar emot er och lyssnar till ert budskap och stanna i hans hem tills ni fortsätter till nästa stad.
12 Om det visar sig vara ett gudfruktigt hem, ge det då er välsignelse.
13 Om det inte är det, behåll välsignelsen för er själva.
14 Och om man inte tar emot er i en stad eller ett hem så bekymra er inte mer om människorna där. Skaka i stället dammet av era fötter och gå därifrån.
15 Men en sak är säker: Människorna i de onda städerna Sodom och Gomorra kommer att få det lättare på domens dag än dem som inte välkomnar er.
Jesus förbereder lärjungarna på förföljelse
16 Jag sänder ut er som får bland vargar. Var vaksamma som ormar och beskedliga som duvor.
17 Men akta er! Ni kommer nämligen att arresteras och ställas inför rätta och bli misshandlade i synagogorna.
18 Ja, ni ska också för min skull bli anklagade inför kungar och makthavare. Då får ni anledning att berätta för dem om mig - ja, att vittna för världen.
19 Men när ni ställs inför rätta och man förhör er behöver ni inte oroa er för vad ni ska säga, för ni ska få de rätta orden i rätt ögonblick.
20 Och det är inte ni som kommer att tala, utan er himmelske Fars ande ska tala genom er.
21 Bröder ska förråda varandra och låta döda varandra, och föräldrar ska förråda sina egna barn. Och barn kommer att göra uppror mot sina föräldrar och ta livet av dem.
22 Alla kommer att hata er därför att ni tillhör mig. Men de som håller ut till slutet ska bli frälsta.
23 När ni blir förföljda i en stad så fly till en annan. Men jag försäkrar er att Människosonen kommer att återvända innan ni hunnit till dem alla!
24 En elev är inte förmer än sin lärare, och en tjänare står inte över sin herre.
25 Och både eleven och tjänaren får lov att acceptera att det går med dem som med deras lärare och herre. När nu jag, husets herre, har kallats 'Satan
26 Men var inte rädda för dem som hotar er, för den dag kommer när sanningen ska komma fram! Deras hemliga sammansvärjningar kommer då att dras fram i offentlighetens ljus.
27 Vad jag nu säger er i mörkret ska ni ropa ut när dagen kommer. Och vad jag viskar i era öron ska ni ropa ut från hustaken!
28 Var inte rädda för dem som bara kan döda kroppen, men inte kan döda själen! Frukta bara Gud, som kan döda både kropp och själ i helvetet.
29 Inte en enda sparv, hur lite den än är värd, kan falla död till marken utan att er Far vet det.
30 Till och med vartenda hårstrå på era huvuden är räknade.
31 Oroa er alltså inte! För honom är ni mycket mer värda än många sparvar.
32 Om någon offentligt bekänner sig till mig ska jag försvara honom inför min Far i himlen.
33 Men om någon inte vill kännas vid mig, så ska inte heller jag kännas vid honom inför min Far i himlen.
34 Inbilla er inte att jag har kommit för att skapa frid på jorden! Nej, snarare tvärtom.
35 Jag kommer att orsaka splittring så att en son sätter sig upp mot sin far, en dotter mot sin mor, och en svärdotter mot sin svärmor.
36 De värsta fienderna kommer för många att finnas i deras egna hem!
37 Om ni älskar er far och mor mer än ni älskar mig, är ni inte värdiga att tillhöra mig. Och om ni älskar er son eller dotter mer än mig, är ni inte värdiga att tillhöra mig.
38 Och om ni vägrar att ta upp ert kors och följa mig, kan ni inte tillhöra mig.
39 Om ni klamrar er fast vid livet kommer ni till sist att förlora det, men om ni vågar ge det för min skull, kommer ni att rädda det.
40 De som tar emot er, tar emot mig. Och när de tar emot mig, tar de emot Gud som har sänt mig.
41 Om ni tar emot en profet, därför att han är en gudsman, kommer ni att få samma lön som profeten. Och om ni tar emot goda och rättfärdiga män som lever för Gud, ska ni få samma belöning som de.
42 Ja, om ni så bara ger ett glas friskt vatten till den minst ansedde av mina efterföljare, därför att han tillhör mig, så ska ni verkligen få lön för det.
Folket bekänner sin synd
10 Medan Esra låg på marken framför templet och grät och bad och bekände detta, samlades många män, kvinnor och barn, och de grät också.
2 Då sa Sekanja, Jehiels son, och en ättling till Ulam, till Esra: Vi har syndat mot Gud genom att gifta oss med dessa främmande kvinnor från andra folk. Men trots detta finns det hopp för Israel,
3 för vi lovar inför Gud att skilja oss från dem och sända bort dem och deras barn, för det är det enda rätta enligt lagen. Detta ska vi göra eftersom du och de rättfärdiga männen har beslutat så.
4 Esra, fatta mod och tala om för oss hur vi ska göra. Hela saken ligger i dina händer. Vi ska inte lägga hinder i vägen.
5 Då reste Esra sig upp och krävde att ledarna för prästerna och leviterna och hela Israels folk skulle göra som Sekanja hade sagt. Alla gick med på detta.
6 Sedan gick Esra in i Johanans rum i templet, och han varken åt eller drack medan han fortsatte att sörja över de återvändande flyktingarnas synd.
7-8 Ett meddelande skickades sedan ut i Juda och Jerusalem med befallning att alla skulle samlas i Jerusalem inom tre dagar. Ledarna hade beslutat att den som vägrade komma skulle gå miste om all sin egendom och inte längre tillhöra Israel.
9 Inom tre dagar, den tjugonde dagen i nionde månaden, hade alla män från Juda och Benjamin kommit till Jerusalem och stod på den öppna platsen framför templet. Det regnade häftigt, och både vädret och den allvarsamma situationen gjorde att alla skälvde.
10 Då reste Esra sig upp och talade till dem:Ni har syndat genom att gifta er med hedniska kvinnor och därmed ökat på Israels skuld inför Herren.
11 Bekänn er synd inför Herren, era fäders Gud, och skilj er från det hedniska folket runt omkring er och från dessa kvinnor!
12 Då samtyckte alla männen på en gång och svarade högt: Vi ska göra som du har sagt.
13 Men detta är inte något som kan klaras av på en eller två dagar, för det är många av oss som är inblandade. Dessutom regnar det så kraftigt att vi inte kan stanna kvar här ute mycket längre.
14 Låt i stället våra ledare ordna rättegångar åt oss på vår hemort, så att var och en som har en hednisk hustru kan sammanträffa med de äldste och domarna i staden. Sedan kan det fattas beslut i varje enskilt fall och situationen klaras upp, så att vår Guds fruktansvärda vrede kommer att vändas bort ifrån oss.
15 Endast Jonatan, Asaels son, Jaseja, Tikvas son, Mesullam och leviten Sabbetai, opponerade sig mot detta.
16-19 Man gjorde som det föreslagits. Esra valde ut män som var betrodda i sina respektive familjer. Den första dagen i nionde månaden började de genomgången av alla som gift sig med kvinnor från andra folk, och tre månader senare hade de avslutat sitt uppdrag.Här följer en förteckning över de präster som hade tagit sig hustrur utanför Israel. De lovade att skilja sig från dem och att offra en bagge för att sona sin skuld till Herren:Jesuas släkt:Maaseja, Elieser, Jarib och Gedalja.
20 Immers släkt:Hanani och Sebadja.
21 Harims släkt:Maaseja, Elia, Semaja, Jehiel och Ussia.
22 Pashurs släkt:Eljoenai, Maaseja, Ismael, Netanel, Josabad och Eleasa.
23 Bland leviterna:Josabad, Simei, Kelaja (som också kallades Kelita), Petaja, Juda och Elieser.
24 Bland sångarna endast Eljasib.Bland dörrvaktarna:Sallum, Telem och Uri.
25 Bland israeliterna i övrigt:Pareos släkt:Ramja, Issia, Malkia, Mijamin, Eleasar, Malkia, Benaja.
26 Elams släkt:Mattanja, Sakarja, Jehiel, Abdi, Jeremot och Elia.
27 Sattus släkt:Eljoenai, Eljasib, Mattanja, Jeremot, Sabad och Asisa.
28 Bebais släkt:Johanan, Hananja, Sabbai och Atlai.
29 Banis släkt:Mesullam, Malluk, Adaja, Jasub, Seal och Jeremot.
30 Pahat-Moabs släkt:Adna, Ketal, Benaja, Maaseja, Mattanja, Besalel, Binnui och Manasse.
31-32 Harims släkt:Elieser, Issia, Malkia, Semaja, Simeon, Benjamin, Malluk och Semarja.
33 Hasums släkt:Mattenai, Mattatta, Sabad, Elifelet, Jeremai, Manasse och Simei.
34-37 Banis släkt:Maadai, Amram, Uel, Benaja, Bedeja, Keluhi, Vanja, Meremot, Eljasib, Mattanja, Mattenai, Jaasu.
38-42 Binnuis släkt:Simei, Selemja, Natan, Adaja, Maknaddebai, Sasai, Sarai, Asarel, Selemja, Semarja, Sallum, Amarja och Josef.
43 Nebos släkt:Jegiel, Mattitja, Sabad, Sebina, Jaddu, Joel och Benaja.
44 Alla dessa män hade gift sig med kvinnor från andra folk och vissa av dem hade även barn tillsammans med dem.
Petrus och Cornelius
10 I Caesarea bodde en romersk arméofficer som hette Cornelius. Han var befälhavare vid det italienska regementet.
2 Han och hela hans familj ärade Gud och var mycket fromma. Han gav generöst pengar till välgörenhet och var en flitig bedjare.
3 En eftermiddag när han var helt vaken, ungefär klockan tre, fick han i en syn se en Guds ängel som kom emot honom.Cornelius, sa ängeln.
4 Cornelius stirrade skräckslagen på ängeln. Vad vill du, Herre? frågade han.Och ängeln svarade: Gud har hört dina böner och märkt din stora generositet.
5-6 Skicka nu några män till Joppe för att hämta en man som heter Simon Petrus och som bor hos garvaren Simon nere vid stranden.
7 Så snart ängeln hade försvunnit, kallade Cornelius på två av sina tjänare och en from soldat, som var en av hans personliga livvakter.
8 Han berättade för dem vad som hänt och skickade iväg dem till Joppe.
9-10 Nästa dag när de närmade sig staden, gick Petrus upp på husets takterrass för att be. Det var mitt på dagen och han var hungrig och väntade på att få något att äta, men plötsligt fick han se en syn och blev helt tagen av den.
11 Han såg himlen öppnas, och något som såg ut som en stor segelduk upphängd i sina fyra hörn och som sänktes ner till marken.
12 I duken fanns alla sorters djur, ormar och fåglar som alla var förbjudna för judarna att äta.
13 Sedan sa en röst till honom: Slakta djuren och ät!
14 Aldrig Herre, svarade Petrus, jag har aldrig i hela mitt liv ätit sådana djur, för de är förbjudna i vår judiska lag.
15 Rösten talade igen: Säg inte emot Gud. Om han säger att något är rent, så är det rent.
16 Samma syn upprepades tre gånger. Sedan drogs duken upp till himlen.
17 Petrus blev mycket förvirrad. Vad kunde synen betyda? Vad skulle han göra? Just då hade männen som sänts ut av Cornelius hittat huset och stod utanför porten,
18 och de frågade om det var där som Simon Petrus bodde.
19 Under tiden, medan Petrus ännu var omtumlad av synen, sa den helige Ande till honom: Tre män har kommit för att träffa dig.
20 Gå ner och ta emot dem och följ med dem. Var inte orolig, för jag har sänt dem.
21 Då gick Petrus ner. Jag är mannen ni söker, sa han. Vad är det ni vill?
22 Då berättade de för honom om den romerske officeren Cornelius: Han är en god och from man och mycket omtyckt av judarna. Nu har en ängel sagt till honom att skicka efter dig för att du ska låta honom veta vad Gud vill att han ska göra.
23 Petrus bjöd in dem och gav dem logi över natten. Dagen därpå följde han med dem, och även några andra troende från Joppe följde med.
24 Nästa dag kom de fram till Caesarea, där Cornelius väntade på honom. Han hade samlat alla sina släktingar och närmaste vänner för att de skulle få träffa Petrus.
25 När Petrus steg in i huset föll Cornelius bävande på knä framför honom och tillbad honom.
26 Men Petrus sa: Res dig upp! Jag är inte någon gud!
27 Då reste han sig och de samtalade med varandra en stund, och sedan gick de in i rummet där de andra hade samlats.
28 Petrus sa till dem: Ni vet att det är emot den judiska lagen att jag går in i ett icke-judiskt hem på det här viset. Men Gud har genom en uppenbarelse lärt mig att jag aldrig ska nedvärdera någon människa.
29 Därför kom jag så snart ni skickade efter mig. Säg mig nu vad det är ni vill.
30 Cornelius svarade: För fyra dagar sedan bad jag som vanligt just så här dags på eftermiddagen då plötsligt en man klädd i skinande kläder stod framför mig.
31 Han sa till mig: 'Cornelius, dina böner har blivit hörda och Gud kommer ihåg hur generös du varit.
32 Skicka nu några män till Joppe och kalla hit Simon Petrus, som bor i garvaren Simons hus nere vid stranden.'
33 Därför skickade jag omedelbart efter dig, och jag är glad att du kom så snart. Nu är vi alla här inför Herren och väntar ivrigt på att få höra vad han har sagt till dig att du ska berätta för oss!
Petrus tal hos Cornelius
34 Då svarade Petrus: Jag ser nu mycket tydligt att Gud inte bara är intresserad av judarna.
35 Hos varje folk finns sådana som tillber honom och gör sådant som behagar honom.
36-37 Jag är säker på att ni har hört om de goda nyheterna för Israels folk - att man kan få frid med Gud genom Jesus, Messias, som är skapelsens Herre.
38 Detta budskap har spridits i hela Judeen. Det började med Johannes döparen i Galileen. Och utan tvivel vet ni att Gud gav sin makt och sin helige Ande till Jesus från Nasaret, och att han gick omkring och gjorde gott och botade alla som var besatta av onda andar, för Gud var med honom.
39 Vi apostlar är vittnen till allt han gjorde både i Israel och i Jerusalem, där han också blev avrättad på ett kors.
40-41 Men tre dagar senare förde Gud honom tillbaka till livet och lät honom visa sig, inte för hela folket, utan för vissa vittnen som Gud tidigare valt ut, nämligen för oss, vi som åt och drack med honom efter det att han uppstått från de döda.
42 Och han skickade iväg oss för att predika de goda nyheterna överallt och för att vittna om att Jesus har fått i uppdrag av Gud att vara domare över alla - både levande och döda.
43 Och alla profeterna har skrivit om honom och sagt att var och en som tror på honom ska få sina synder förlåtna genom hans namn.
44 Medan Petrus fortfarande talade blev de som lyssnade fyllda av den helige Ande.
45 Judarna som hade kommit tillsammans med Petrus blev förvånade över att den helige Ande gavs också åt dem som inte var judar.
46-47 Men det rådde inget tvivel om det, för de hörde att de talade i tungor och lovprisade Gud.Då frågade Petrus: Har någon något emot att jag döper dem när de nu har tagit emot den helige Ande precis som vi har gjort?
48 Därefter döpte han dem i Jesu Kristi namn. Cornelius bad honom sedan att stanna hos dem några dagar.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®