M’Cheyne Bible Reading Plan

Davids segrar

18 ^(A) En tid härefter slog David filisteerna och kuvade dem, och han tog Gat med underlydande orter från filisteerna. ^2 (B) Han slog också moabiterna, och de blev Davids tjänare och betalade skatt till honom.

³ David slog också Hadadezer,^[a] kungen i Soba vid Hamat, när han hade dragit bort för att befästa sitt välde vid floden^[b] Eufrat. ^4 (C) David tog ifrån honom 1 000 vagnar och tog till fånga 7 000 ryttare och 20 000 man fotfolk. Han lät skära av hälsenorna på alla vagnshästarna utom på hundra hästar som han skonade.

⁵ När arameerna från Damaskus kom för att hjälpa Sobas kung Hadadezer, slog David 22 000 man av dem. ⁶ David placerade trupper bland arameerna i Damaskus, och arameerna blev Davids tjänare och betalade skatt till honom. Och Herren gav seger åt David var han än drog fram. ⁷ David tog de guldsköldar^[c] som tillhörde Hadadezers tjänare och förde dem till Jerusalem. ^8 (D) Från Hadadezers städer Tibhat och Kun tog David koppar i mycket stor mängd. Av den gjorde sedan Salomo kopparhavet, pelarna och kopparkärlen.

^9 (E) När Tou, kungen i Hamat,^[d] hörde att David hade slagit Sobas kung Hadadezers hela här, ¹⁰ sände han sin son Hadoram till kung David för att hälsa honom och hylla honom för att han hade gått i strid med Hadadezer och besegrat honom. Hadadezer hade nämligen legat i krig med Tou. Han hade med sig alla slags kärl av guld, silver och koppar. ¹¹ Även dessa helgade kung David åt Herren, liksom han hade gjort med det silver och guld han hade fört med sig hem från alla andra folk: från edomiterna, moabiterna, ammoniterna, filisteerna och amalekiterna.

^12 (F) Sedan Abshaj, Serujas son, hade slagit edomiterna i Saltdalen^[e], 18 000 man, ^13 (G) placerade han trupper i Edom, och alla edomiter blev Davids tjänare. Så gav Herren seger åt David var han än drog fram.

¹⁴ David regerade nu över hela Israel och skipade lag och rätt åt hela sitt folk. ^15 (H) Joab, Serujas son, hade befälet över krigshären, och Joshafat, Ahiluds son, var kansler.^{[f] 16} Sadok, Ahitubs son, och Ahimelek^[g], Ebjatars son, var präster, och Shavsha var statssekreterare.^{[h] 17 (I)} Benaja, Jojadas son, hade befälet över kereteerna^[i] och peleteerna. Och Davids söner var de främsta vid kungens sida.

5 ^(A) Lyssna nu, ni som är rika! Gråt och klaga över de olyckor som ska drabba er. ^2 (B) Er rikedom är rutten och era kläder är malätna. ³ Ert guld och silver rostar, och rosten ska vittna mot er och förtära ert kött som eld. Ni har samlat skatter under de sista dagarna. ^4 (C) Nu ropar den lön ni undanhållit arbetarna som skördat era åkrar, och skördefolkets rop har nått Herren Sebaots öron.^{[a] 5 (D)} Ni har levt i lyx och överflöd på jorden, ni har gött era hjärtan på slaktdagen. ^6 (E) Ni har dömt den rättfärdige^[b] och dödat honom, och han gjorde inget motstånd mot er.

I väntan på Herrens ankomst

^7 (F) Ha därför tålamod, bröder, tills Herren kommer. Se hur bonden tåligt väntar på jordens dyrbara skörd tills den fått höstregn och vårregn. ^8 (G) Ha också ni tålamod och styrk era hjärtan, för Herrens ankomst är nära. ^9 (H) Klaga inte på^[c] varandra, bröder, så blir ni inte dömda. Domaren står för dörren.

^10 (I) Bröder, ta profeterna som talade i Herrens namn till föredömen i att lida och vara tåliga. ^11 (J) Vi kallar dem saliga som håller ut. Ni har hört om Jobs uthållighet och sett hur Herren till slut gjorde med honom. Herren är rik på kärlek och barmhärtighet.

Trons bön

^12 (K) Framför allt, mina bröder: svär ingen ed, varken vid himlen eller vid jorden eller vid något annat. Låt ert ja vara ja och ert nej vara nej, så drabbas ni inte av domen.

^13 (L) Får någon av er lida, ska han be. Är någon glad, ska han sjunga lovsång. ^14 (M) Är någon bland er sjuk, ska han kalla på församlingens äldste, och de ska be över honom och smörja honom med olja i Herrens namn. ^15 (N) Trons bön ska bota^[d] den sjuke, och Herren ska resa upp honom. Och har han begått synder, ska han få förlåtelse för dem.

^16 (O) Bekänn därför era synder för varandra och be för varandra så att ni blir helade. Den rättfärdiges bön har stor kraft och verkan. ^17 (P) Elia var en människa med samma natur som vi^[e]. Han bad en bön att det inte skulle regna, och då regnade det inte över landet under tre år och sex månader. ^18 (Q) Sedan bad han igen, och då gav himlen regn och jorden bar sin gröda.

^19 (R) Mina bröder, om någon bland er kommer bort från sanningen och någon återför honom, ^20 (S) så ska han veta att den som återför en syndare från hans villoväg räddar hans själ från döden och överskyler många synder.

Jonas bön i fiskens buk

2 ^(A) Men Herren sände en stor fisk^[a] som slukade Jona, och han var i fiskens buk i tre dagar och tre nätter^[b]. ² Och Jona bad till Herren sin Gud i fiskens buk. ^3 (B) Han sade:

¹¹ Och Herren talade till fisken, och den kastade upp Jona på torra land.

En hednisk officers tro

7 När Jesus hade hållit hela sitt tal till folket som lyssnade, gick han in i Kapernaum. ^2 (A) En officer^[a] där hade en tjänare^[b] som var sjuk och döende. Han uppskattade tjänaren mycket, ³ och när han fick höra om Jesus sände han några av judarnas äldste till honom och bad honom komma och rädda hans tjänare. ⁴ De kom till Jesus och bad honom ivrigt: "Han är värd att du gör det för honom. ⁵ Han älskar vårt folk, och det är han som har byggt synagogan åt oss."

⁶ Jesus gick med dem. Han var nästan framme vid huset när officeren skickade några vänner och lät hälsa honom: "Herre, gör dig inte besvär. Jag är inte värd att du går in under mitt tak. ⁷ Därför tyckte jag mig inte heller värdig att komma till dig. Men säg ett ord, så blir min tjänare frisk. ⁸ Jag är själv en man som står under befäl, och jag har soldater under mig. Säger jag till en: Gå, så går han, och till en annan: Kom, så kommer han, och till min tjänare: Gör det här, så gör han det."

⁹ När Jesus hörde detta blev han förundrad över honom. Han vände sig till folket som följde honom och sade: "Jag säger er: Inte ens i Israel har jag funnit en så stark tro." ¹⁰ Och de som skickats ut återvände hem och fann tjänaren frisk.

Jesus uppväcker en änkas son

¹¹ Därefter gick Jesus till en stad som heter Nain, och hans lärjungar och mycket folk följde med honom. ^12 (B) Just som han närmade sig stadsporten bar man ut en död. Han var sin mors ende son, och hon var änka. En stor skara från staden gick med henne.

¹³ När Herren såg henne, förbarmade han sig över henne och sade till henne: "Gråt inte." ¹⁴ Sedan gick han fram och rörde vid båren. Bärarna stannade, och han sade: "Unge man, jag säger dig: Stå upp!" ¹⁵ Då satte sig den döde upp och började tala, och Jesus överlämnade honom åt hans mor.

^16 (C) Alla greps av fruktan och prisade Gud och sade: "En stor profet har uppstått bland oss", och: "Gud har besökt sitt folk." ¹⁷ Och detta ord om honom gick ut i hela Judeen och i hela landet däromkring.

Jesus svarar Johannes Döparen

^18 (D) Allt detta fick även Johannes höra genom sina lärjungar. Då kallade Johannes till sig två av sina lärjungar ¹⁹ och sände dem till Herren för att fråga: "Är du den som skulle komma^[c]? Eller ska vi vänta på någon annan?" ²⁰ Männen kom till Jesus och sade: "Johannes Döparen har sänt oss till dig för att fråga: Är du den som skulle komma? Eller ska vi vänta på någon annan?"

²¹ Just då botade Jesus många från sjukdomar, plågor och onda andar och gav många blinda synen tillbaka. ^22 (E) Han svarade dem: "Gå och berätta för Johannes vad ni sett och hört: Blinda ser, lama går^[d], spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och fattiga får höra glädjens budskap. ²³ Salig är den som inte tar anstöt av mig."

Jesus vittnar om Johannes

²⁴ När sändebuden från Johannes hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes: "Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå^[e] som vajar för vinden? ²⁵ Om inte, vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina kläder? Nej, de som har fina kläder och lever i lyx finns i kungapalatsen. ^26 (F) Så vad gick ni ut för att se? En profet? Ja, jag säger er: en som är mer än profet. ²⁷ Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han ska bereda vägen för dig.^{[f] 28 (G)} Jag säger er: Bland dem som fötts av kvinnor finns ingen större än Johannes. Men den minste i Guds rike är större än han."

^29 (H) Och allt folket som lyssnade, även tullindrivarna, gav Gud rätt och döptes med Johannes dop. ³⁰ Men fariseerna och de laglärda förkastade Guds plan för dem och lät sig inte döpas av honom.

³¹ "Vad ska jag då likna människorna i det här släktet vid? Vad liknar de? ³² De liknar barn som sitter på torget och ropar till varandra: Vi spelade flöjt^[g] för er men ni dansade inte, vi sjöng sorgesång men ni grät inte. ³³ Johannes Döparen kom, och han varken åt bröd eller drack vin, och då säger ni: Han har en ond ande. ³⁴ Människosonen kom, och han äter och dricker, och då säger ni: Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare! ^35 (I) Men Visheten har fått rätt av alla sina barn."

Synderskan som smorde Jesu fötter

³⁶ En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick hem till farisén och lade sig till bords. ³⁷ Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med balsam ³⁸ och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Hon började väta hans fötter med sina tårar och torkade dem sedan med sitt hår, och hon kysste hans fötter och smorde dem med sin balsam. ³⁹ Farisén som hade bjudit in honom såg det och sade för sig själv: "Hade han där varit en profet, så hade han vetat vad det är för en kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska."

⁴⁰ Då sade Jesus till honom: "Simon, jag har något att säga dig." Han svarade: "Mästare, säg det." – ⁴¹ "Två personer stod i skuld till en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer^[h], den andre femtio. ⁴² När de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vem av dem kommer nu att älska honom mest?" ⁴³ Simon svarade: "Den som fick mest efterskänkt, antar jag." Jesus sade: "Du har rätt."

^44 (J) Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till Simon: "Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus gav du mig inget vatten för mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. ⁴⁵ Du gav mig ingen hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon inte slutat kyssa mina fötter. ⁴⁶ Du smorde inte mitt huvud med olja^[i], men hon har smort mina fötter med balsam. ⁴⁷ Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som fått lite förlåtet älskar lite."

^48 (K) Sedan sade han till henne: "Dina synder är förlåtna." ⁴⁹ Då började de andra bordsgästerna fråga sig: "Vem är han som till och med förlåter synder?" ⁵⁰ Men Jesus sade till kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid."