M’Cheyne Bible Reading Plan

Hiskias påskhögtid

30 Hiskia sände ut bud till hela Israel och Juda och skrev också brev till Efraim och Manasse att de skulle komma till Herrens hus i Jerusalem för att fira Herrens, Israels Guds, påsk. ² Kungen och hans furstar och hela församlingen i Jerusalem enades om att hålla påskhögtiden i andra månaden. ³ De kunde nämligen inte fira den genast, eftersom prästerna ännu inte hade helgat sig i tillräckligt antal och folket inte var samlat i Jerusalem. ⁴ Därför tycktes det kungen och hela församlingen rätt att göra på detta sätt. ⁵ Och de beslöt att ropa ut i hela Israel, från Beer-Sheba ända till Dan, att man skulle komma och fira Herrens, Israels Guds, påsk i Jerusalem. Ty de flesta hade inte firat den, så som det var skrivet.

⁶ Ilbuden begav sig av med breven från kungen och hans furstar, och de drog genom hela Israel och Juda enligt kungens befallning. De sade: "Ni Israels barn, vänd om till Herren, Abrahams, Isaks och Israels Gud. Då skall han vända om till den kvarleva av er som har räddats undan de assyriska kungarnas hand. ⁷ Och var inte som era fäder och bröder, som var trolösa mot Herren, sina fäders Gud, så att han utlämnade dem åt ödeläggelse, som ni själva har sett. ⁸ Var alltså nu inte hårdnackade som era fäder, utan räck Herren er hand och kom till hans helgedom, som han har helgat för evig tid, och tjäna Herren, er Gud, så skall hans brinnande vrede vändas från er. ⁹ Ty om ni vänder om till Herren, skall era bröder och era barn finna barmhärtighet hos dem som håller dem fångna, så att de får vända tillbaka till detta land. Ty Herren, er Gud, är nådig och barmhärtig, och han skall inte vända sitt ansikte från er, när ni vänder om till honom."

¹⁰ Ilbuden for från stad till stad i Efraims och Manasses land och ända till Sebulon. Men man skrattade åt dem och hånade dem. ¹¹ Dock fanns det några i Aser, Manasse och Sebulon som ödmjukade sig och kom till Jerusalem. ¹² Också i Juda verkade Guds hand, så att han gav dem alla ett endräktigt hjärta till att göra vad kungen och furstarna hade befallt i kraft av Herrens ord.

¹³ Mycket folk, en stor församling, kom samman i Jerusalem för att fira det osyrade brödets högtid i andra månaden. ¹⁴ De stod upp och avlägsnade de altaren som fanns i Jerusalem. De tog också bort alla rökelsealtaren och kastade dem i Kidrons dal. ¹⁵ Och på fjortonde dagen i andra månaden slaktade de påskalammet. Prästerna och leviterna, som nu skämdes och därför hade helgat sig, förde vid högtiden fram brännoffer till Herrens hus. ¹⁶ De inställde sig till tjänstgöring på sina platser, så som det var föreskrivet för dem i gudsmannen Moses lag. Prästerna stänkte med blodet, som de hade tagit emot av leviterna. ¹⁷ Det fanns nämligen många i församlingen som inte hade helgat sig. Därför måste leviterna slakta påskalammen för alla som inte var rena så att de kunde helga dem åt Herren. ¹⁸ Det var en stor del av folket, många från Efraim och Manasse, Isaskar och Sebulon, som inte hade renat sig utan åt påskalammet på annat sätt än som var föreskrivet. Men Hiskia hade bett för dem och sagt: " Herren, den gode, må förlåta var och en ¹⁹ som har vänt sitt hjärta till att söka Gud, Herren, sina fäders Gud, även om han inte är ren efter helgedomens ordning." ²⁰ Och Herren hörde Hiskia och helade folket.

²¹ De av Israels barn som befann sig i Jerusalem firade så det osyrade brödets högtid med stor glädje i sju dagar. Varje dag prisade leviterna och prästerna Herren med mäktigt ljudande instrument, Herren till ära. ²² Hiskia talade vänligt till alla de leviter som hade god insikt i Herrens tjänst. Och de åt av högtidsoffren under de sju dagarna, samtidigt som de offrade gemenskapsoffer och tackade Herren, sina fäders Gud. ²³ Hela församlingen enades om att fira högtid i ytterligare sju dagar, och man firade högtid med glädje också under de sju dagarna.

²⁴ Hiskia, Juda kung, hade som offergåva givit församlingen 1 000 tjurar och 7 000 djur av småboskapen, och furstarna hade som offergåva givit 1 000 tjurar och 10 000 djur av småboskapen. Och ett stort antal präster helgade sig. ²⁵ Hela Juda församling gladde sig med prästerna och leviterna, och det gjorde också hela den församling som hade kommit från Israel, liksom de främlingar som hade kommit från Israels land eller som bodde i Juda. ²⁶ Glädjen var stor i Jerusalem, ty alltsedan Israels kung Salomos, Davids sons, tid hade inte något sådant som detta skett i Jerusalem. ²⁷ Prästerna och leviterna stod upp och välsignade folket, och deras röst blev hörd, och deras bön kom till hans heliga boning, till himlen.

16 Och jag hörde en stark röst från templet säga till de sju änglarna: "Gå ut och töm Guds sju vredesskålar över jorden."

² Och den förste gick bort och tömde sin skål över jorden, och onda och svåra bölder slog upp på de människor som hade vilddjurets märke och som tillbad dess bild.

³ Den andre ängeln tömde sin skål över havet, och havet förvandlades till blod som från en död, och allt liv i havet dog.

⁴ Den tredje ängeln tömde sin skål över floderna och vattenkällorna, och de förvandlades till blod. ⁵ Och jag hörde vattnens ängel säga: "Rättfärdig är du som är och som var, du Helige, ty du har fällt denna dom. ⁶ De har utgjutit heligas och profeters blod och därför har du gett dem blod att dricka, och de har förtjänat det." ⁷ Och jag hörde altaret säga: "Ja, Herre Gud, du Allsmäktige, sanna och rättfärdiga är dina domar."

⁸ Den fjärde tömde sin skål över solen, och den fick makt att bränna människorna med eld. ⁹ De brändes av stark hetta och hädade Guds namn, han som har makt över dessa plågor. Men de vägrade omvända sig och ge honom äran.

¹⁰ Den femte tömde sin skål över vilddjurets tron, och dess rike lades i mörker. Människorna bet sig i tungan av smärtan ¹¹ och hädade himlens Gud för sina plågor och sina bölder, men de omvände sig inte från sina gärningar.

¹² Den sjätte tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut så att vägen bereddes för kungarna från Östern. ¹³ Och jag såg att det ur drakens gap och ur vilddjurets gap och ur den falske profetens mun kom ut tre orena andar som liknade paddor. ¹⁴ De är ondskefulla andar som gör tecken, och de beger sig ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag. - ¹⁵ "Se, jag kommer som en tjuv. Salig är den som vakar och bevarar sina kläder, så att han inte går naken och man ser hans kön." - ¹⁶ Och de samlade dem på den plats som på hebreiska heter Harmagedon.

Världens slut

¹⁷ Den sjunde tömde sin skål över luften. Och en stark röst gick ut från tronen i templet, och den sade: "Det har skett." ¹⁸ Och det kom blixtar, dån och åska och en stor jordbävning, en sådan som inte har förekommit så länge det funnits människor på jorden, så väldig var den. ¹⁹ Den stora staden rämnade i tre delar, och folkens städer störtade samman. Gud kom ihåg det stora Babylon och räckte det bägaren med sin stränga vredes vin. ²⁰ Alla öar flydde och bergen fanns inte mer. ²¹ Stora hagel, tunga som talenter, föll ner från himlen över människorna, och de hädade Gud för hagelplågan, eftersom den var mycket svår.

Jerusalems räddning och fiendernas undergång

12 En profetia, Herrens ord om Israel. Så säger Herren, han som har utspänt himlen och lagt jordens grund och som har format människans ande i henne: ² Se, jag skall göra Jerusalem till en berusningens kalk för alla folk runt omkring. Också Juda skall drabbas, när Jerusalem blir belägrat. ³ Det skall ske på den dagen att jag skall göra Jerusalem till en tung sten för alla folk. Var och en som lyfter den skall göra sig illa på den. Och alla jordens folk skall församla sig mot henne. ⁴ På den dagen, säger Herren, skall jag slå alla hästar med förvirring och deras ryttare med vanvett. Men över Juda hus skall jag öppna mina ögon, när jag bland folken slår alla hästar med blindhet. ⁵ Då skall Juda stamfurstar säga i sina hjärtan: "Jerusalems invånare är vår styrka, genom Herren Sebaot som är deras Gud."

⁶ På den dagen skall jag låta Juda stamfurstar bli som brinnande fyrfat bland ved och som flammande facklor bland halmkärvar, så att de förtär alla folk runt omkring, både åt höger och åt vänster. Men Jerusalem skall fortfarande trona på sin plats, där det nu ligger. ⁷ Herren skall frälsa Juda hyddor först, för att inte härligheten hos Davids hus och Jerusalems invånare skall överträffa Juda härlighet. ⁸ På den dagen skall Herren beskydda Jerusalems invånare. På den dagen skall den svagaste^[a] bland dem vara som David, och Davids hus skall vara som Gud, såsom Herrens ängel framför dem.

Veklagan över den genomstungne

⁹ På den dagen skall jag bestämma mig för att utrota alla hednafolk som kommer mot Jerusalem. ¹⁰ Men över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till mig som de har genomborrat. De skall sörja honom så som man sörjer ende sonen, och de skall gråta bittert över honom, så som man gråter över sin förstfödde. ¹¹ På den dagen skall sorgen bli stor i Jerusalem, som sorgen vid Hadadrimmon i Megiddopasset.^{[b] 12} Landet skall sörja, var släkt för sig:

Rening från synden

13 På den dagen skall Davids hus och Jerusalems invånare ha en öppen källa till rening från synd och orenhet.

Jesus är den sanna vinstocken

15 Jag är den sanna vinstocken, och min Fader är vingårdsmannen. ² Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt rensar han, för att den skall bära mer frukt. ³ Ni är redan nu rena i kraft av det ord som jag har talat till er. ⁴ Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig. ⁵ Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra. ⁶ Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp. ⁷ Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det. ⁸ Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.

⁹ Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek. ¹⁰ Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek. ¹¹ Detta har jag talat till er, för att min glädje skall vara i er och för att er glädje skall bli fullkomlig. ¹² Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag har älskat er. ¹³ Ingen har större kärlek än att han ger sitt liv för sina vänner. ¹⁴ Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er. ¹⁵ Jag kallar er inte längre tjänare, eftersom tjänaren inte vet vad hans herre gör. Vänner kallar jag er, ty allt vad jag har hört av min Fader har jag låtit er veta. ¹⁶ Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt, sådan frukt som består, för att Fadern må ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. ¹⁷ Och det befaller jag er att ni skall älska varandra.

Jesu lärjungar blir hatade av världen

¹⁸ Om världen hatar er, skall ni veta att den har hatat mig innan den hatat er. ¹⁹ Om ni vore av världen, skulle världen älska er som sina egna. Men ni är inte av världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er. ²⁰ Kom ihåg vad jag har sagt: tjänaren är inte förmer än sin herre. Har de förföljt mig, skall de också förfölja er. Har de bevarat mitt ord, skall de också bevara ert ord. ²¹ Men allt detta kommer de att göra mot er för mitt namns skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig. ²² Om jag inte hade kommit och talat till dem, skulle de inte ha synd, men nu har de ingen ursäkt för sin synd. ²³ Den som hatar mig hatar också min Fader. ²⁴ Om jag inte bland dem hade gjort sådana gärningar som ingen annan har gjort, så skulle de inte ha synd. Men nu har de sett dem och har hatat både mig och min Fader. ²⁵ Så skulle det ord uppfyllas som står skrivet i deras lag: De har hatat mig utan anledning. ^{[a] 26} När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens Ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig. ²⁷ Också ni skall vittna, eftersom ni har varit med mig ända från början.