M’Cheyne Bible Reading Plan

Tempelbyggnaden

6 I det fyrahundraåttionde året^[a] efter det att Israels barn hade dragit ut ur Egypten, i det fjärde året av Salomos regering över Israel, i månaden Siv som är den andra månaden, började han bygga huset åt Herren. ² Huset som kung Salomo byggde åt Herren var sextio alnar långt, tjugo alnar brett och trettio alnar högt. ³ Förhuset framför tempelsalen var tjugo alnar långt framför husets kortsida och tio alnar brett, där det låg framför huset. ⁴ Han gjorde fönster på huset, slutna fönster med bjälkramar. ⁵ Runt huset uppförde han en ytterbyggnad, som gick runt om husets väggar, både utmed tempelsalen och utmed koret, och i den gjorde han sidokamrar runt om. ⁶ Den nedersta våningen i ytterbyggnaden var fem alnar bred, den mellersta sex alnar och den tredje sju alnar bred. Han hade nämligen gjort avsatser utvändigt på huset, runt omkring, för att inte behöva göra bjälkhål i husets väggar.

⁷ När huset uppfördes, byggdes det av redan färdighuggen sten från stenbrottet. Alltså hördes varken hammare eller yxa eller andra järnverktyg vid huset när det byggdes.

⁸ Dörren till den mellersta sidokammaren fanns på husets högra sida, och via en vindeltrappa kom man upp till den mellersta våningen och från den mellersta våningen upp till den tredje. ⁹ Så byggde han huset och gjorde det färdigt. Och han täckte det med bjälkar och cederplankor i rader. ¹⁰ I ytterbyggnaden utmed hela huset byggde han våningarna fem alnar höga. Den var fäst vid huset med cederbjälkar.

¹¹ Och Herrens ord kom till Salomo. Han sade: ¹² "Med detta hus som du bygger skall så ske: Om du vandrar efter mina stadgar och följer mina föreskrifter och håller fast vid alla mina bud och gör efter dem, skall jag på dig uppfylla mitt ord som jag talade till din fader David: ¹³ Jag skall bo mitt ibland Israels barn och skall inte överge mitt folk Israel."

¹⁴ Så byggde Salomo huset och gjorde det färdigt. ¹⁵ Han täckte husets väggar invändigt med brädor av cederträ. Från golvet ända upp till takbjälkarna klädde han det med trä invändigt. Husets golv klädde han med brädor av cypressträ. ¹⁶ Han täckte de tjugo alnarna i det innersta av huset, från golvet ända upp till bjälkarna, med brädor av cederträ. Så inredde han rummet därinne till ett kor: det allra heligaste. ¹⁷ Fyrtio alnar mätte den del av huset som utgjorde tempelsalen framför det. ¹⁸ Inuti var huset av cederträ med utsirningar i form av gurkfrukter och blomsterband. Allt var av cederträ, ingen sten syntes.

¹⁹ I det inre av huset inredde han ett kor där han skulle ställa Herrens förbundsark. ²⁰ Framför koret, som var tjugo alnar långt, tjugo alnar brett och tjugo alnar högt och som han överdrog med fint guld, satte han ett altare, klätt med cederträ. ²¹ Och det inre av huset överdrog Salomo med fint guld. Med kedjor av guld stängde han för koret, och även detta överdrog han med guld. ²² Alltså överdrog han hela huset med guld, helt och hållet. Han överdrog också med guld hela det altare som hörde till koret.

²³ Till koret gjorde han två keruber av olivträ. De var tio alnar höga. ²⁴ Den ena kerubens vinge mätte fem alnar, och kerubens andra vinge var också fem alnar. Det var alltså tio alnar från den ena vingspetsen till den andra. ²⁵ Den andra keruben var också tio alnar. Båda keruberna hade samma mått och samma form: ²⁶ Den ena keruben var tio alnar hög och så var även den andra keruben. ²⁷ Och han ställde keruberna mitt i det inre av huset, och keruberna bredde ut sina vingar, så att den enes vinge rörde vid den ena väggen, och den andra kerubens vinge rörde vid den andra väggen. Mitt i huset rörde deras båda andra vingar vid varandra. ²⁸ Salomo överdrog keruberna med guld.

²⁹ Och alla husets väggar runt om prydde han med utskurna bilder i form av keruber, palmer och blomsterband. Så gjorde han både i det inre rummet och i det yttre. ³⁰ Husets golv, både i det inre rummet och i det yttre, överdrog han med guld.

³¹ För ingången till koret gjorde han dörrar av olivträ. Dörrinfattningen hade formen av en femkant. ³² De båda dörrarna av olivträ prydde han med utsirningar i form av keruber, palmer och blomsterband och överdrog dem med guld. Han spred ut guldet över keruberna och palmerna. ³³ Likaså gjorde han för ingången till tempelsalen dörrposter av olivträ, i fyrkant. ³⁴ De båda dörrarna var av cypressträ. Varje dörr bestod av två dörrhalvor som kunde vridas. ³⁵ Han prydde dem med utsirningar: keruber, palmer och blomsterband och överdrog dem med guld, som spreds ut jämnt över utskärningarna. ³⁶ Han byggde även den inre förgårdsmuren av tre varv huggna stenar och ett varv huggna bjälkar av cederträ.

³⁷ Det fjärde året, i månaden Siv, blev grunden till Herrens hus lagd. ³⁸ I det elfte året,^[b] i månaden Bul, som är den åttonde månaden, var huset färdigt till alla delar, alldeles som det skulle vara. Salomo byggde alltså på huset i sju år.

Hedningarna är medarvingar

3 Därför böjer jag, Paulus, mina knän,^[a] jag som är Kristi Jesu fånge för er skull, ni hedningar. ² Ni har ju hört om det uppdrag som Gud i sin nåd gav mig med tanke på er, ³ hur jag genom en uppenbarelse lärde känna hemligheten så som jag redan i korthet har skrivit. ⁴ När ni läser detta, kan ni förstå vilken insikt jag har i Kristi hemlighet. ⁵ I tidigare släktled har den inte avslöjats för människor så som den nu genom Anden har uppenbarats för hans heliga apostlar och profeter. ⁶ Den innebär att hedningarna i Kristus Jesus och genom hans evangelium är våra medarvingar och tillhör samma kropp som vi och har del i samma löfte. ⁷ Och detta evangelium har jag blivit satt till att tjäna i kraft av den gåva och nåd som Gud har gett mig genom sin mäktiga kraft.

⁸ Jag, den ringaste av alla heliga, har fått denna nåd att bland hedningarna predika evangeliet om Kristi outgrundliga rikedom ⁹ och att upplysa alla om hur den hemlighet^[b] förvaltas, som från evighet har varit dold i Gud, alltings Skapare. ¹⁰ Så skulle Guds vishet i sin mångfald nu genom församlingen göras känd för härskarna och väldigheterna i den himmelska världen. ¹¹ Detta var det eviga beslut som han utförde i Kristus Jesus, vår Herre. ¹² I honom och genom tron på honom kan vi frimodigt och med tillförsikt träda fram inför Gud. ¹³ Därför ber jag er att inte tappa modet när jag lider för er skull. Att jag lider är ju en ära för er.

Bön och lovprisning

¹⁴ Därför böjer jag mina knän för Fadern, ¹⁵ han från vilken allt vad Fader heter i himlen och på jorden har sitt namn. ¹⁶ Jag ber att han i sin härlighets rikedom skall ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, ¹⁷ och att Kristus genom tron skall bo i era hjärtan och ni skall bli rotade och grundade i kärleken. ¹⁸ Ni skall då tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet^{[c] 19} och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå. Så skall ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet. ²⁰ Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss, ²¹ honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla släktled i evigheternas evighet, amen.

Israels återupprättelse

36 Du människobarn, profetera för Israels berg och säg: Ni Israels berg, hör Herrens ord. ² Så säger Herren, Herren: Eftersom fienden säger om er: "Ha, ha, de urgamla offerhöjderna har nu blivit vår egendom", ³ därför måste du profetera och säga: Så säger Herren, Herren: Eftersom man har ödelagt er och från alla sidor längtar efter att få sluka er, för att ni skall tillfalla de övriga folken som deras egendom, och eftersom ni hånas och förtalas av onda människor, ⁴ därför, ni Israels berg, lyssna nu till Herrens, Herrens ord! Så säger Herren, Herren till bergen och höjderna, till bäckarna och dalarna, till de öde ruinerna och de övergivna städerna, som har lämnats till rov och hån åt de övriga folken runt omkring. ⁵ Ja, så säger Herren, Herren: Sannerligen, i brinnande nitälskan har jag talat mot de övriga folken och mot hela Edom. De har med glädje i hjärtat och med förakt i själen tagit mitt land i besittning för att tömma det och göra det till sitt byte. ⁶ Profetera därför om Israels land och säg till bergen och höjderna, till bäckarna och dalarna: Så säger Herren, Herren: Se, i nitälskan och i vrede har jag talat, eftersom ni hånas av folken. ⁷ Därför säger Herren, Herren så: Jag lyfter min hand och försäkrar: Sannerligen, folken runt omkring er skall själva bli förödmjukade.

⁸ Men ni, Israels berg, skall åter grönska och bära frukt åt mitt folk Israel, och de skall snart komma tillbaka. ⁹ Ty jag skall komma till er och jag skall vända mig till er, och ni skall brukas och besås. ¹⁰ Jag skall föra samman på er många människor, hela Israels hus. I städerna skall det på nytt bo människor och ruinerna skall byggas upp. ¹¹ Jag skall föra samman på er mängder av människor och boskap, och de skall bli fruktsamma och föröka sig. Jag skall låta er bli bebodda, alldeles som ni förr var. Jag skall göra er ännu mer gott än tidigare. Och ni skall inse att jag är Herren. ¹² Jag skall åter låta människor vandra fram över er, nämligen mitt folk Israel. De skall ha er till besittning, och ni skall vara deras arvedel, och ni skall inte mer döda deras barn.

¹³ Så säger Herren, Herren: Eftersom man säger till dig: Du äter människor, och du har gjort ditt folk barnlöst, ¹⁴ därför skall du inte mer få äta människor och inte mer göra ditt folk barnlöst, säger Herren, Herren. ¹⁵ Jag skall inte mer låta dig höra hån från hednafolken, och du skall inte mer behöva uthärda folkens förakt. Inte heller skall du mer komma ditt folk på fall, säger Herren, Herren."

¹⁶ Herrens ord kom till mig. Han sade: ¹⁷ "Du människobarn, när Israels folk ännu bodde i sitt land, orenade de det genom sitt sätt att vara och sina gärningar. Som en kvinnas orenhet var deras sätt att vara för mig. ¹⁸ Då utgöt jag min vrede över dem för det blods skull som de hade utgjutit över landet, och därför att de hade orenat det med sina avgudar. ¹⁹ Jag spred ut dem bland hednafolken, och de skingrades i länderna. Efter deras sätt att vara och deras gärningar dömde jag dem. ²⁰ Men vart de än kom till hednafolken vanärade de mitt heliga namn. Man sade om dem: Detta är Herrens folk, och ändå måste de lämna sitt land. ²¹ Då ville jag skona mitt heliga namn, som Israels folk vanärade bland de folk de kom till.

²² Säg därför till Israels hus: Så säger Herren, Herren: Inte för er skull gör jag detta, ni av Israels hus, utan för mitt heliga namns skull, det som ni har vanärat bland de folk ni har kommit till. ²³ Jag vill helga mitt stora namn, som har blivit vanärat bland folken, därför att ni har van-ärat det bland dem, och de skall inse att jag är Herren, säger Herren, Herren, när jag bevisar mig helig bland er inför deras ögon.

²⁴ Ty jag skall hämta er från folken och samla er från alla länder och föra er till ert land. ²⁵ Jag skall stänka rent vatten på er, så att ni blir rena. Jag skall rena er från all er orenhet och från alla era avgudar. ²⁶ Jag skall ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. ²⁷ Jag skall låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem. ²⁸ Så skall ni få bo i det land som jag gav åt era fäder, och ni skall vara mitt folk och jag skall vara er Gud. ²⁹ Jag skall frälsa er från all er orenhet. Jag skall kalla fram säden och låta den bli riklig och skall inte mer låta er drabbas av hungersnöd. ³⁰ Jag skall låta trädens frukt och markens gröda bli riklig, för att ni inte mer skall förödmjukas bland folken genom hungersnöd. ³¹ Då skall ni tänka på era onda vägar och på era gärningar, som inte var goda, och ni skall känna avsky för er själva på grund av era missgärningar och era vidrigheter. ³² Men ni skall veta att det inte är för er skull jag gör detta, säger Herren, Herren. Ni skall skämmas och blygas för vad ni har gjort, ni av Israels hus.

³³ Så säger Herren, Herren: När jag har renat er från alla era missgärningar, då skall jag låta städerna på nytt bli bebodda, och då skall ruinerna på nytt byggas upp. ³⁴ Det ödelagda landet skall åter bli brukat i stället för att ha legat som en ödemark inför var och en som gått fram där. ³⁵ Då skall man säga: Det landet som var så ödelagt har nu blivit som Edens lustgård, och städerna som var så ödelagda, skövlade och förstörda, de är nu bebodda och befästa. ³⁶ Då skall de folk som är kvar runt omkring er inse att jag, Herren, åter har byggt upp det som var förstört och på nytt planterat det som var ödelagt. Jag, Herren, har talat det, och jag skall göra det.

³⁷ Så säger Herren, Herren: Också detta skall jag låta Israels hus be mig om och göra för dem: Jag skall föröka människorna så att de blir som en fårhjord. ³⁸ Som de heliga fåren, Jerusalems får, vid högtiderna, så skall de hjordar av människor vara som skall fylla de ödelagda städerna. Och de skall inse att jag är Herren."

Psalm 86

Davids förtröstan på Herren i svår nöd

¹ En bön av David.