Previous Prev Day Next DayNext

M’Cheyne Bible Reading Plan

The classic M'Cheyne plan--read the Old Testament, New Testament, and Psalms or Gospels every day.
Duration: 365 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
1 Samuelsboken 28

David i filisteernas här

28 Vid den tiden samlade filisteerna sina krigshärar för att strida mot Israel. Akish sade till David: ”Du vet väl att du och dina män måste dra ut i kriget med mig?” David svarade Akish: ”Då ska du själv få se vad din tjänare kan göra.” ”Då så”, svarade Akish, ”du ska bli min livvakt[a] för alltid.”

Andebesvärjerskan i En-Dor

(A) Samuel var nu död, och hela Israel hade hållit dödsklagan över honom. De hade begravt honom i hans egen stad Rama. Och Saul hade drivit ut andebesvärjare och spåmän ur landet.

Filisteerna samlades och kom och slog läger vid Shunem. Då samlade också Saul hela Israel och de slog läger på Gilboa.[b] Men när Saul såg filisteernas läger blev han rädd och greps av stor fruktan. (B) Saul bad Herren om råd, men Herren svarade honom inte, varken genom drömmar eller genom urim[c] eller genom profeter. Då sade Saul till sina tjänare: ”Sök upp en andebesvärjerska åt mig, så ska jag gå till henne och fråga henne.” Hans tjänare svarade: ”Det finns en andebesvärjerska i En-Dor[d].”

Saul gjorde sig oigenkännlig och tog på sig andra kläder och gav sig i väg med två av sina män. De kom till kvinnan om natten. ”Spå mig genom anden[e]”, sade han, ”och mana fram åt mig den jag säger dig.” Men kvinnan sade till honom: ”Du vet ju vad Saul har gjort, han har utrotat andebesvärjare och spåmän ur landet. Varför lägger du en snara för mitt liv för att döda mig?” 10 Då gav Saul henne sin ed vid Herren och sade: ”Så sant Herren lever, ingen skuld ska drabba dig i denna sak.”

11 Kvinnan frågade: ”Vem ska jag mana fram åt dig?” Han svarade: ”Mana fram Samuel åt mig.” 12 Men när kvinnan fick se Samuel, skrek hon med hög röst och sade till Saul: ”Varför har du lurat mig? Du är ju Saul!” 13 Kungen sade till henne: ”Var inte rädd. Vad är det du ser?” Kvinnan svarade Saul: ”Jag ser ett gudaväsen komma upp ur jorden.” 14 Han frågade henne: ”Hur ser han ut?” Hon svarade: ”Det är en gammal man som kommer upp, insvept i en mantel.” Då förstod Saul att det var Samuel, och han böjde sig ner med ansiktet mot jorden och bugade sig.

15 (C) Samuel sade till Saul: ”Varför har du stört mig och manat fram mig?” Saul svarade: ”Jag är i stor nöd. Filisteerna har börjat krig mot mig, och Gud har lämnat mig och svarar mig inte mer, varken genom profeter eller genom drömmar. Därför har jag kallat på dig, för att du ska låta mig veta vad jag ska göra.” 16 (D) Samuel svarade: ”Varför frågar du mig, när Herren har lämnat dig och blivit din fiende? 17 (E) Herren har gjort vad han sade genom mig: Herren har ryckt riket ur din hand och gett det till en annan, till David. 18 (F) Eftersom du inte lydde Herrens röst och inte utförde hans brinnande vredesdom över Amalek, har Herren i dag gjort dig detta. 19 (G) Herren ska ge både dig och Israel i filisteernas hand, och i morgon ska du och dina söner vara hos mig. Även Israels läger ska Herren ge i filisteernas hand.”

20 Då föll Saul genast raklång till jorden, förfärad över Samuels ord. Han var också helt kraftlös, för han hade inte ätit något på ett helt dygn. 21 (H) Kvinnan gick fram till Saul, och när hon såg hur skräckslagen han var sade hon till honom: ”Se, din tjänarinna gjorde som du sade. Jag riskerade mitt liv och gjorde vad du bad mig om. 22 Så nu får också du lyssna till vad din tjänarinna har att säga: Låt mig sätta fram lite mat åt dig, så att du kan äta och hämta krafter innan du går din väg.” 23 Men han vägrade och sade: ”Jag vill inte äta.”

Då bad både hans tjänare och kvinnan honom så enträget att han lyssnade till dem. Han reste sig upp från marken och satte sig på bädden. 24 Kvinnan hade en gödkalv i huset, och den slaktade hon nu i all hast. Därefter tog hon mjöl och knådade det och bakade osyrat bröd av det. 25 Sedan satte hon fram det åt Saul och hans tjänare, och de åt. Därefter reste de sig och gick samma natt sin väg.

1 Korintierbrevet 9

Apostelns frihet

(A) Är jag inte fri? Är jag inte apostel? Har jag inte sett vår Herre Jesus? Är inte ni mitt verk i Herren? (B) Om jag inte är apostel för andra, så är jag det i alla fall för er. Ni är sigillet på mitt apostlaämbete i Herren.

Mitt försvar inför dem som anklagar mig är detta: (C) Har inte vi rätt till mat och dryck? (D) Har inte vi rätt att föra med oss en troende hustru, som de andra apostlarna och Herrens bröder[a] och Kefas? (E) Eller är det bara jag och Barnabas[b] som inte har rätt att vara fria från arbete? (F) Vem gör soldattjänst på egen bekostnad? Vem planterar en vingård utan att äta av dess frukt? Eller vem vallar en hjord utan att dricka av dess mjölk?

Säger jag det här som en rent mänsklig åsikt? Säger inte lagen samma sak? Det står skrivet i Mose lag: Du ska inte binda för munnen på oxen som tröskar. Är det oxarna Gud bekymrar sig om?[c] 10 Säger han det inte snarare för vår skull? Jo, för vår skull blev det skrivet att den som plöjer och den som tröskar ska göra det i hopp om att få sin del. 11 (G) När vi har sått andliga ting hos er, är det då för mycket begärt om vi skördar materiella ting från er? 12 (H) Om andra har rätt att få del av det som är ert, har inte vi det ännu mer? Men vi har inte utnyttjat den rättigheten, utan finner oss i allt för att inte skapa hinder för Kristi evangelium.

13 (I) Vet ni inte att de som tjänstgör i templet äter av det som kommer från templet[d], och att de som tjänar vid altaret får sin del från altaret? 14 Så har också Herren befallt[e] att de som predikar evangeliet ska leva av evangeliet. 15 (J) Men jag har inte utnyttjat någon sådan förmån. Och jag skriver inte det här för att få det. Hellre dör jag. Ingen ska ta ifrån mig min berömmelse. 16 (K) Att jag predikar evangeliet är inget jag ska ha beröm för, det är ett måste för mig. Ve mig om jag inte predikar evangeliet! 17 Gör jag det frivilligt har jag lön, men gör jag det för att jag måste är det ett förvaltarskap som anförtrotts mig. 18 Vad är då min lön? Jo, att som förkunnare få lägga fram evangeliet utan ersättning och inte utnyttja den rättighet som evangeliet ger mig.

19 (L) Fri och oberoende av alla har jag gjort mig till allas tjänare för att vinna desto fler. 20 (M) För judarna har jag blivit som en jude för att vinna judar. För dem som är under lagen har jag blivit som de som är under lagen, fast jag själv inte är under lagen, för att vinna dem som är under lagen. 21 (N) För dem som är utan lag har jag blivit som en utan lag för att vinna dem som är utan lag, fast jag själv inte är utan Guds lag utan lyder under Kristi lag. 22 (O) För de svaga har jag blivit svag för att vinna de svaga. För alla har jag blivit allt, för att i alla fall frälsa några. 23 Allt gör jag för evangeliet, för att även själv få del av det.

24 (P) Vet ni inte att av alla löparna som springer på arenan är det bara en som får priset? Spring så att ni vinner det. 25 (Q) Alla som tävlar måste ha disciplin i allt – de gör det för att vinna en segerkrans som vissnar,[f] vi för att vinna en som aldrig vissnar. 26 Jag springer alltså inte utan att ha målet i sikte, jag boxas inte likt en som slår i tomma luften. 27 I stället är jag hård mot min kropp och tvingar den till lydnad, för att inte själv komma till korta när jag predikar för andra.

Hesekiel 7

Slutet kommer

Herrens ord kom till mig:

(A) ”Män­niskobarn, så säger Her­ren Gud till Israels land: Slutet kommer! Ja, slutet kommer över landets fyra hörn. Nu kommer slutet över dig, för jag ska sända min vrede mot dig och döma dig efter dina gärningar och låta alla dina vidrigheter drabba dig. Jag ska inte skona dig och inte ha något förbarmande. Jag ska låta dina gärningar drabba dig och dina vidrigheter vara mitt ibland dig. Och ni ska inse att jag är Herren.

Så säger Herren Gud: Se, en olycka kommer, en olycka ensam i sitt slag! Slutet kommer, ja, slutet kommer! Det vaknar och kommer över dig. Se, det kommer! Nu är det din tur att dömas, du som bor här i landet. Din stund kommer, förvirringens dag är nära, då inget skörderop mer ska höras på bergen. Jag ska snart ösa min harm över dig och släcka min vrede på dig och döma dig efter dina gärningar och låta alla dina vidrigheter drabba dig. (B) Jag ska inte skona dig och inte ha något förbarmande. Jag ska ge dig efter dina gärningar och de avskyvärda ting som finns hos dig. Och ni ska inse att det är jag, Herren, som slår.

10 (C) Se, dagen är inne! Den har kommit! Fristen har löpt ut. Riset blomstrar, övermodet grönskar. 11 (D) Våldet har växt till ett ondskans ris. Det blir inget kvar av dem, ingen från deras hop, inget av deras rikedom, deras härlighet försvinner. 12 Stunden kommer, dagen närmar sig. Köparen ska inte glädja sig och säljaren inte sörja, för brinnande vrede drabbar hela deras hop. 13 (E) Säljaren får inte vända tillbaka[a] till det han har sålt, även om de skulle förbli bland de levande. För profetian om hela deras hop ska inte tas tillbaka, och ingen som lever i synd kommer att rädda sitt liv.

14 Man blåser i hornet och gör sig redo, men ingen drar ut till strid, för min brinnande vrede drabbar hela hopen.

15 Ute härjar svärdet och inne pest och svält. Den som är ute på marken dör genom svärdet, den som är i staden dukar under av svält och pest. 16 (F) Men de som kommer undan ska fly till bergen och vara som bergklyftornas duvor, som alla jämrar sig, var och en för sin missgärnings skull. 17 (G) Alla händer ska sjunka ner och alla knän bli som vatten. 18 (H) Människorna ska klä sig i säcktyg[b], och förfäran ska drabba dem. I allas ansikten ska skam synas, och alla huvuden ska rakas.

19 (I) De ska kasta ut sitt silver på gatorna och betrakta sitt guld som orent. Silvret och guldet ska inte kunna rädda dem på Herrens vredes dag. De ska inte kunna mätta sig med det eller fylla sin buk med det, för det har varit en orsak till synd för dem. 20 (J) Dess vackra glans använde de till högfärd, och de gjorde sina avskyvärda bilder och avgudar av det. Därför ska jag göra det till orenhet för dem. 21 Jag ska ge det som byte i främlingars hand och som rov åt de ogudaktiga på jorden, för att de ska vanhelga det. 22 Jag ska vända mitt ansikte från dem, så att man får vanhelga min dyrbara boning. Våldsmän ska dra in där och vanhelga den.

23 Gör i ordning kedjorna, för landet är fullt av blodsutgjutelse och staden är full av våld. 24 Jag ska låta de ogudaktigaste hednafolk komma och ta över deras hus. Så ska jag göra slut på de fräckas övermod, och deras helgedomar ska bli vanhelgade. 25 Ångest kommer, och när de söker frid ska de inte finna någon. 26 (K) Den ena olyckan ska komma efter den andra, det ena sorgebudet ska följa det andra. Man ska tigga profeterna om syner, prästerna ska komma till korta med sin undervisning och de äldste med sina råd. 27 Kungen ska sörja, furstarna ska klä sig i skräck och folket i landet ska stå med darrande händer. Jag ska ge dem efter deras gärningar och döma dem efter deras egna domar. Då ska de inse att jag är Herren.”

Psaltaren 45

Messiaskungen och hans brud

45 För körledaren, till "Liljorna". En vishetspsalm, en kärlekssång av Koras söner.

(A) Mitt hjärta flödar över av sköna ord,
        jag säger: Min sång gäller en kung[a].
    Min tunga är en snabb skrivares
        penna.
(B) Skönast är du bland människors barn,
        nåd är utgjuten över dina läppar.
    Därför har Gud välsignat dig
        för evigt.

Fäst ditt svärd vid din sida, du hjälte,
    i din höghet och härlighet.
(C) Dra så segerrik ut i din härlighet
    för sanning, ödmjukhet
        och rättfärdighet.
    Din högra hand ska visa dig
        underbara ting.
Dina pilar är skarpa,
    folken ska falla för dig,
        kungens fiender ska träffas
            i hjärtat.

(D) Gud, din tron består
        i evigheters evighet,
    ditt rikes spira är rättens spira.
(E) Du älskar rättfärdighet
        och hatar orättfärdighet.
    Därför, Gud, har din Gud
        smort dig[b] med glädjens olja
            mer än dina medbröder.
Av myrra, aloe och kassia
        doftar alla dina kläder,
    från elfenbenspalats
        gläder dig strängars klang.
10 (F) Kungadöttrar är bland dina utvalda[c],
    drottningen står vid din högra sida
        i guld från Ofir.

11 (G) Hör, dotter, se och lyssna!
    Glöm ditt folk och din fars hus
12 och låt kungen åtrå din skönhet,
        för han är din herre.
    Böj dig och tillbe honom!
13 (H) Dottern Tyrus kommer med gåvor,
    de rika bland folket
        söker din gunst.

14 (I) Full av härlighet
        är kungadottern där inne,
    av guldbrokad är hennes dräkt.
15 I färggranna[d] kläder
        förs hon till kungen,
    åtföljd av jungfrur,
        hennes väninnor
            som leds in till dig.
16 Med glädje och jubel förs de fram,
    de tågar in i kungens palats.

17 (J) I dina fäders ställe
        ska dina söner komma,
    du[e] ska sätta dem till furstar
        över hela jorden[f].
18 (K) Ditt namn vill jag göra känt
        genom alla släkten.
    Därför ska folken lova dig
        i evigheters evighet.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation