M’Cheyne Bible Reading Plan
Selofhads döttrar
27 (A) Döttrarna till Selofhad trädde fram. Selofhad var son till Hefer, son till Gilead, son till Makir, son till Manasse, av Manasses, Josefs sons, släkter. Döttrarna hette Mahla, Noa, Hogla, Milka och Tirsa. 2 De stod inför Mose och prästen Eleasar, furstarna och hela församlingen vid ingången till uppenbarelsetältet och sade: 3 (B) ”Vår far dog i öknen, men han tillhörde inte Koras grupp som gaddade ihop sig mot Herren. Han dog genom egen synd, och han hade inga söner. 4 Varför skulle vår fars namn försvinna ur hans släkt bara för att han inte hade någon son? Ge oss nu en besittning bland vår fars bröder.”
5 Mose bar fram deras sak inför Herrens ansikte. 6 Och Herren sade till Mose: 7 ”Selofhads döttrar har rätt i vad de säger. Du ska ge dem en arvsbesittning bland deras fars bröder genom att låta deras fars arvedel gå över till dem.
8 Du ska säga till Israels barn: Om en man dör och han inte efterlämnar någon son, ska ni låta hans arvedel gå över till hans dotter. 9 Men om han inte har någon dotter, ska ni ge hans arvedel åt hans bröder. 10 Har han inte några bröder, ska ni ge hans arvedel åt hans fars bröder. 11 Men om hans far inte har några bröder, ska ni ge hans arvedel åt närmaste släkting som då ska ta den i besittning. Detta ska vara en laglig rätt för Israels barn, så som Herren har befallt Mose.”
Josua utses till Moses efterträdare
12 (C) Herren sade till Mose: ”Stig upp på Abarimberget och se det land som jag har gett åt Israels barn. 13 (D) Men när du har sett det ska också du samlas till ditt folk, liksom din bror Aron, 14 för ni var upproriska mot mitt ord i öknen Zin[a] när församlingen tvistade med mig. Ni höll mig inte helig inför deras ögon vid vattnet, Meribas vatten vid Kadesh i öknen Zin.”
15 Mose talade till Herren. Han sade: 16 ”Må Herren, den Gud som råder över anden i allt kött, sätta en man över församlingen 17 (E) som kan gå i spetsen för dem när de drar ut och kommer tillbaka, och som kan vara deras ledare och anförare så att Herrens församling inte blir som får utan herde.” 18 (F) Herren svarade Mose: ”Ta Josua, Nuns son, en man som har Anden[b], och lägg din hand på honom. 19 Du ska ställa honom inför prästen Eleasar och hela församlingen och insätta honom i hans tjänst inför deras ögon. 20 Ge honom något av din auktoritet så att hela Israels församling lyder honom. 21 (G) Han ska stå inför prästen Eleasar, som genom urims dom[c] ska hämta svar åt honom inför Herrens ansikte. Efter hans ord ska de dra ut och efter hans ord komma tillbaka, han själv och alla Israels barn med honom, hela församlingen.”
22 Mose gjorde som Herren hade befallt honom. Han tog Josua och förde fram honom inför prästen Eleasar och hela församlingen. 23 Och Eleasar lade sina händer på honom och insatte honom i hans tjänst, så som Herren hade sagt genom Mose.
Bön om snar hjälp
70 För körledaren. Av David, till åminnelse.
2 (A) Gud, kom till min räddning!
Herre, skynda till min hjälp!
3 (B) Låt dem som vill ta mitt liv
få skam och vanära,
låt dem som önskar mig olycka
vika tillbaka och blygas.
4 Låt dem vända om i sin skam,
de som säger: "Haha!"
5 Låt alla som söker dig
få jubla och glädjas i dig,
låt dem som älskar din frälsning
alltid få säga: "Gud är stor!"
6 (C) Men jag är svag och fattig.
Gud, skynda till mig!
Du är min hjälp och min befriare.
Herre, dröj inte!
Bön om hjälp i ålderdomen
71 (D) Till dig, Herre,
tar jag min tillflykt.
Låt mig aldrig behöva skämmas.
2 Rädda mig och befria mig
i din rättfärdighet,
vänd ditt öra till mig och fräls mig.
3 (E) Var min klippa där jag kan bo,
dit jag alltid kan komma,
du som gett befallning
om min frälsning.
Du är mitt bergfäste
och min borg.
4 Min Gud, befria mig
ur den gudlöses hand,
ur förbrytarens
och förtryckarens grepp,
5 för du är mitt hopp, Herre,
Herre, min trygghet
ända från min ungdom.
6 (F) Du har varit mitt stöd
ända från moderlivet,
du har förlöst mig
ur min mors inre.
Dig lovar jag alltid.
7 Jag har blivit som ett tecken
för många,
och du är min starka tillflykt.
8 Min mun ska fyllas av ditt lov,
av din ära dagen lång.
9 Förkasta mig inte
när jag blir gammal,
överge mig inte
när min kraft tar slut,
10 (G) för mina fiender talar om mig,
de som vaktar på min själ
rådslår med varandra:
11 "Gud har övergett honom.
Jaga och grip honom,
det finns ingen
som räddar honom!"
12 (H) Gud, var inte långt ifrån mig!
Min Gud, skynda till min hjälp!
13 (I) Låt min själs fiender
få skämmas och gå under,
låt dem som vill mig ont
höljas i hån och vanära.
14 Men jag ska alltid hoppas
och prisa dig om och om igen.
15 (J) Min mun ska förkunna
din rättfärdighet,
din frälsning dagen lång,
fast jag inte förstår dess vidd[a].
16 Jag ska komma i Herrens,
Guds väldiga kraft,
jag ska prisa din rättfärdighet,
din och ingen annans.
17 (K) Gud, du har undervisat mig
ända från min ungdom,
och än i dag förkunnar jag
dina under.
18 (L) Överge mig inte, Gud,
när jag blir gammal och grå,
innan jag fått förkunna
din makt för nya släkten,
din kraft[b] för alla som ska komma.
19 (M) Din rättfärdighet
når upp till himlen, Gud,
du har gjort stora ting.
Gud, vem är som du?
20 (N) Du har låtit oss se
mycket nöd och olycka,
men du ska åter ge oss liv,
åter lyfta oss ur jordens djup.
21 (O) Föröka min storhet
och trösta mig igen,
22 (P) så vill jag tacka dig till lyra
för din trofasthet, min Gud,
jag vill lovsjunga dig till harpa,
du Israels Helige.
23 (Q) Mina läppar ska jubla
när jag lovsjunger dig,
så även min själ som du har friköpt.
24 Min tunga ska tala
om din rättfärdighet dagen lång,
för de som ville mig ont
måste skämmas och blygas.
Damaskus och Israel ska straffas
17 (A) Profetia om Damaskus.
Se, Damaskus ska upphöra
att vara en stad,
det ska bli en ruinhög[a].
2 Aroers städer blir övergivna.
De blir ett tillhåll för hjordar
som lägger sig där
utan att någon skrämmer dem.
3 (B) Och Efraims borg ska försvinna,
likaså Damaskus kungadöme
och resten av Aram.
Det ska gå med dem som med
Israels barns härlighet,
säger Herren Sebaot.
4 När den dagen kommer,
ska Jakobs härlighet förblekna
och hans feta kropp magra.
5 (C) Det ska vara som när skördemannen
samlar ihop säd
och skördar axen med sin arm.
Han ska då vara som en
som plockar ax i Refaimdalen[b].
6 Bara en efterskörd lämnas kvar,
som när man skakar ett olivträd.
Två eller tre mogna oliver blir kvar
högst uppe i toppen,
fyra eller fem på trädets kvistar,
säger Herren, Israels Gud.
7 På den dagen ska människorna
blicka upp till sin Skapare,
deras ögon ska se till Israels Helige.
8 (D) Människorna ska inte vända sin blick
till de altaren
som deras händer har gjort.
De ska inte se till sina fingrars verk,
inte till asherapålarna
eller till solstoderna.
9 På den dagen ska deras befästa städer
vara som de övergivna fästen
i skogen och på bergstopparna
som övergavs när Israels barn
drog in.
Allt ska bli ödelagt,
10 (E) för du hade glömt
din frälsnings Gud,
du kom inte ihåg
din styrkas klippa.
Därför planterade du
ljuvliga planteringar
och satte främmande skott i dem.
11 Den dag du planterade dem
inhägnade du dem,
och tidigt kom dina plantor
att blomma,
men skörden uteblev
på skördedagen,
då plågan blev mycket svår.
12 (F) Hör larmet av många folk,
det brusar som havet brusar.
Det dånar av folkslag,
det dånar
som väldiga vatten dånar.
13 (G) Folkslag dånar,
som stora vatten dånar.
Men han tillrättavisar dem
och de flyr bort i fjärran.
De jagas som agnar
för vinden på bergen,
som virvlande löv för stormen.
14 (H) När kvällen är inne, se,
då kommer plötslig skräck,
och innan morgonen gryr
är de borta.
Detta är våra rövares del
och våra plundrares lott.
Svar till budbärarna från Nubien
18 Ve dig,
du land där vingar surrar,
du land bortom Nubiens strömmar,
2 (I) du som har sänt budbärare[c]
över havet,
i papyrusbåtar över vattnet.
Ge er av, ni snabba sändebud,
till det resliga folket
med glänsande hy,[d]
till det folk som är fruktat
vida omkring,
det starka och segerrika folket
i landet som delas av floder.
3 Alla ni världens invånare,
ni som bor på jorden,
se upp när man reser baner
på bergen,
lyssna när man blåser i basun!
4 För så har Herren sagt till mig:
"Stilla ska jag se ner
från min boning,
som glödande sol
från klar himmel,
som dagg från moln
under skördetidens hetta."
5 För innan skördetiden är inne,
när blomningen är över
och blomman blir
en mognande druva,
ska han skära av[e] rankorna
med vingårdskniv
och hugga bort grenarna.
6 Allt ska lämnas
åt rovfåglarna i bergen
och markens djur.
På dem ska rovfåglarna
tillbringa sommaren,
på dem ska markens alla djur
övervintra.
Förmaningar
5 (A) Nu uppmanar jag de äldste bland er, jag som själv är en äldste och ett vittne till Kristi lidanden och som också har del i den härlighet som ska uppenbaras: 2 (B) var herdar för Guds hjord hos er och vaka över den, inte av tvång utan frivilligt, så som Gud vill[a], inte för egen vinning utan med hängivet hjärta. 3 (C) Uppträd inte som herrar över dem som anförtrotts er, utan var föredömen för hjorden. 4 (D) När den högste herden sedan uppenbarar sig, ska ni få härlighetens segerkrans som aldrig vissnar.
5 (E) Likaså ni yngre, underordna er de äldre[b]. Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra, för Gud står emot de högmodiga men ger nåd åt de ödmjuka.[c] 6 (F) Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så ska han upphöja er när tiden är inne. 7 (G) Och kasta alla era bekymmer på honom, för han har omsorg om er.
Var vakna
8 (H) Var nyktra och vakna. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka. 9 (I) Stå emot honom, orubbliga i tron, och tänk på att era bröder här i världen går igenom samma lidanden. 10 (J) Efter en liten tids lidande ska all nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, upprätta, stödja, styrka och befästa er. 11 Hans är makten i evighet. Amen.
Avslutning
12 (K) Med hjälp av Silvanus[d], som jag anser vara en trofast broder, har jag skrivit kort till er för att förmana[e] er och bekräfta att detta är Guds sanna nåd. Stå fasta i den.[f]
13 (L) Församlingen i Babylon[g], utvald liksom ni, hälsar till er. Det gör även min son Markus[h]. 14 (M) Hälsa varandra med kärlekens kyss[i]. Frid vare med er alla i Kristus.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation