M’Cheyne Bible Reading Plan
Återlösning av det som tillhör Herren
27 Herren talade till Mose. Han sade: 2 Säg till Israels barn: Om någon ger ett heligt löfte, ska du bestämma lösensumman[a] åt Herren för personerna. 3 Gäller det en man mellan tjugo och sextio år gammal ska du bestämma det till femtio siklar silver efter helgedomssikelns vikt. 4 Gäller det en kvinna ska du fastställa värdet till trettio siklar.
5 Gäller det någon som är mellan fem och tjugo år gammal, ska värdet du fastställer vara tjugo siklar för en pojke och tio siklar för en flicka. 6 Gäller det någon som är mellan en månad och fem år gammal, ska värdet du bestämmer vara fem siklar silver för en pojke och tre siklar silver för en flicka. 7 Gäller det någon som är sextio år gammal eller över, ska värdet du bestämmer vara femton siklar för en man och tio siklar för en kvinna.
8 Om någon är så fattig att han inte kan betala det värde du bestämmer ska han ställas fram inför prästen, som ska fastställa ett värde för honom. Efter vad den som gjort löftet kan betala ska prästen fastställa värdet för honom.
9 Om det gäller boskap av de slag man får bära fram som offer åt Herren, ska allt sådant vara heligt sedan man gett det åt Herren. 10 Man får inte utväxla eller byta ut det, varken ett bättre mot ett sämre eller ett sämre mot ett bättre. Om någon ändå byter ut ett djur mot ett annat, ska både det förra och det som lämnats i utbyte vara heligt. 11 Men om det gäller ett orent djur som man inte får bära fram som offer åt Herren, ska djuret ställas fram inför prästen. 12 Han ska fastställa dess värde med hänsyn till om det är bättre eller sämre. Som du, prästen, fastställer det, så ska det vara. 13 Om ägaren vill lösa djuret, ska han till värdet du har bestämt lägga en femtedel av värdet.
14 Om någon helgar sitt hus som något heligt åt Herren, ska prästen fastställa dess värde med hänsyn till om det är bättre eller sämre. Som han fastställer dess värde, så ska det vara. 15 Om den som har helgat sitt hus vill lösa det, ska han till det värde i pengar som du har bestämt lägga en femtedel. Då blir det hans.
16 Om någon helgar åt Herren en åkermark av den egendom han ärvt, ska du bestämma dess värde efter utsädet på den. Varje homer utsäde ska motsvara femtio siklar silver[b]. 17 Om han helgar sin åker ända från jubelåret, ska det förbli vid det värde du bestämmer. 18 Men om han helgar sin åker efter jubelåret, ska prästen beräkna pengavärdet åt honom efter det antal år som återstår till nästa jubelår. Ett motsvarande avdrag ska göras på det värde du förut har bestämt. 19 Om den som har helgat åkern vill lösa den, ska han lägga till en femtedel till det pris du har bestämt. Då förblir den hans. 20 Om han inte löser åkern utan säljer den till någon annan får åkern sedan inte lösas, 21 utan när den frånträds på jubelåret ska den vara helgad åt Herren som vigd mark. Hans egendom tillfaller då prästen.
22 Om någon helgar åt Herren en åker som han har köpt och som inte hör till den egendom han ärvt, 23 ska prästen räkna ut det bestämda värdet åt honom fram till jubelåret, och samma dag ska han erlägga den summa som du har bestämt. Den ska vara helgad åt Herren. 24 (A) Men på jubelåret ska åkern gå tillbaka till den som den köpts ifrån, till den som ägde den som sin egendom. 25 När du bestämmer ett värde ska det alltid bestämmas i helgedomssiklar, sikeln räknad till tjugo gera.
26 (B) Det som är förstfött bland boskap och som tillhör Herren redan som förstfött ska ingen helga. Vare sig det är en oxe eller ett får tillhör det redan Herren. 27 Men om det är fråga om något orent djur, ska man lösa det efter det värde du bestämmer och lägga till femtedelen av värdet. Om det inte blir löst, ska det säljas efter det värde du bestämmer.
28 (C) Gäller det något vigt[c] som någon har avskilt åt Herren från det han äger, antingen en människa eller ett boskapsdjur eller den åker som han har fått i arv, får det varken säljas eller lösas. Allt som är vigt är högheligt och tillhör Herren.
29 (D) En människa som är vigd åt förintelse får aldrig lösas. Hon måste dödas.
30 (E) Allt tionde av jorden tillhör Herren, både av markens säd och av trädens frukt. Den är helgad åt Herren. 31 Om någon vill lösa något av sitt tionde ska han lägga till femtedelen av värdet.
32 För tionde av nöt eller småboskap gäller följande: Av allt som går under herdestaven ska vart tionde djur vara helgat åt Herren. 33 Man ska inte undersöka om det är bättre eller sämre, och man får inte byta ut det. Om någon ändå byter ut djuret, ska både detta och det som har lämnats i utbyte vara helgat åt Herren. Det får inte lösas.
34 Dessa är de bud som Herren genom Mose gav Israels barn på Sinai berg.
Herrens godhet och hjälp
34 [a](A) Av David, när han spelade galen inför Abimelek[b], som drev bort honom så att han kom undan.
2 (B) Jag vill alltid prisa Herren,
hans lov ska ständigt
vara i min mun.
3 (C) Min själ ska vara stolt i Herren,
de ödmjuka ska höra det
och glädjas.
4 Lova Herren med mig,
låt oss upphöja hans namn
tillsammans!
5 (D) Jag sökte Herren
och han svarade mig,
han räddade mig
från allt som skrämde mig.
6 De som ser upp till honom
strålar av fröjd,
deras ansikten[c] behöver inte
rodna av skam.
7 Här är en plågad som ropade,
och Herren hörde honom
och frälste honom
ur all hans nöd.
8 (E) Herrens ängel vakar
runt dem som vördar honom,
och han befriar dem.
9 (F) Smaka och se att Herren är god!
Salig är den som flyr till honom.
10 (G) Vörda Herren, ni hans heliga,
för de som vördar honom
saknar ingenting.
11 (H) Unga lejon lider nöd och hungrar,
men de som söker Herren
saknar inget gott.
12 Kom, barn, lyssna till mig!
Jag ska lära er att vörda Herren.
13 (I) Är du en människa
som älskar livet
och vill se goda dagar?
14 (J) Vakta då din tunga
från det som är ont,
dina läppar från att tala svek.
15 (K) Undvik det onda och gör det goda,
sök friden och följ den.
16 (L) Herrens ögon är vända
till de rättfärdiga
och hans öron till deras rop.
17 (M) Men Herrens ansikte
är emot dem som gör det onda,
för att utplåna minnet av dem
från jorden.
18 (N) De rättfärdiga ropar
och Herren hör,
han räddar dem ur all deras nöd.
19 (O) Herren är nära dem
som har ett förkrossat hjärta
och frälser dem
som har en bedrövad ande.
20 (P) Mycket får den rättfärdige lida,
men Herren räddar honom ur allt.
21 (Q) Han bevarar alla hans ben,
inte ett enda av dem ska krossas.[d]
22 Ondskan blir den gudlöses död,
och de som hatar den rättfärdige
ska stå med skuld.
23 (R) Men Herren friköper
sina tjänares själar,
och ingen som flyr till honom
ska stå med skuld.
10 Döda flugor får
parfymerarens olja
att stinka och jäsa.
Så uppväger liten dårskap
både vishet och ära.
2 Den vise har sitt hjärta åt höger[a],
men dåren har sitt hjärta åt vänster.
3 (A) På alla sina vägar är dåren utan vett,
och han säger till alla
att han är en dåre.
4 (B) Om en furste blir vred på dig,
så lämna inte din plats,
för saktmod förhindrar stora synder.
5 Det finns ett ont
som jag har sett under solen,
ett misstag som kommer
från den som har makten:
6 (C) Att dårskap sätts på höga poster
och framstående män
på obetydlig plats.
7 Jag har sett slavar till häst
och furstar till fots som slavar.
8 (D) Den som gräver en grop
faller själv däri,
och den som river en mur
blir biten av en orm.
9 Den som flyttar på sten
blir skadad av sten,
och den som klyver ved
blir skadad av trä.
10 Den som inte slipar eggen
när järnet blir slött
måste använda mer kraft.
Men vishet leder till framgång.
11 (E) Om ormen hugger
innan den blivit tjusad
har ormtjusaren ingen nytta
av sin konst.
12 (F) Ord från den vises mun
är välgörande[b],
men dåren förtärs
av sina egna läppar.
13 Början på hans tal är dårskap
och slutet svår galenskap.
14 (G) Dåren är rik på ord,
men ingen människa
vet vad som ska ske.
Vem kan säga en människa
vad som kommer efter henne?
15 Dårarnas möda tröttar ut dem.
Inte ens till staden hittar de vägen.
16 (H) Ve dig, du land
vars kung är ett barn[c]
och där furstarna festar
redan på morgonen!
17 Lyckliga land
vars kung är son till ädla män
och där furstarna har fest
vid rätt tid,
för att få styrka[d]
och inte för att dricka.
18 Av lättja förfaller husets bjälkar,
och av försumlighet
regnar det in genom taket.
19 (I) Fest ordnar man för att roa sig
och vin ger glädje åt livet,
och pengar kan ge allt detta.
20 (J) Inte ens i din tanke
ska du förbanna en kung,
och inte ens i ditt sovrum
ska du förbanna den rike,
för himlens fåglar bär ditt tal
och de bevingade för vidare
vad du har sagt.
Förmaningar till olika grupper
2 (A) Men du ska predika det som stämmer med den sunda läran. 2 (B) Äldre män ska vara nyktra, värdiga och förståndiga, sunda i tro, kärlek och tålamod. 3 (C) Äldre kvinnor ska på samma sätt bete sig som det anstår de heliga, inte sprida skvaller eller missbruka vin. De ska vara lärare i det som är gott, 4 så att de fostrar de unga kvinnorna till att älska man och barn, 5 (D) att leva anständigt och rent, att vara husliga och goda och underordna sig sina män så att Guds ord inte blir hånat.
6 Förmana på samma sätt de yngre männen att visa gott omdöme i allt,[a] 7 (E) och var själv ett föredöme i goda gärningar. Din undervisning ska förmedla oförfalskad sanning och värdighet. 8 (F) Den ska vara sund och oklanderlig, så att din motståndare måste skämmas när han inte har något ont att säga om oss.
9 (G) Förmana tjänarna att underordna sig sina herrar i allt, att tjäna dem helhjärtat och inte säga emot, 10 att inte smussla undan något utan alltid visa sann trohet så att de i allt är en heder för Guds, vår Frälsares, lära.
Guds nåd har uppenbarats
11 (H) Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 (I) Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och i stället leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, 13 (J) medan vi väntar på det saliga hoppet: att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus ska träda fram i härlighet. 14 (K) Han har offrat sig för oss för att friköpa oss från all laglöshet och rena åt sig ett eget folk, som är uppfyllt av iver att göra goda gärningar.
15 (L) Så ska du tala, förmana och tillrättavisa med allt eftertryck. Låt ingen se ner på dig.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation