M’Cheyne Bible Reading Plan
David besegrar många fiender
18 Med tiden besegrade David filisteerna slutgiltigt och intog Gat med dess kringliggande städer.
2 Han besegrade också Moab och tvingade folket att underordna sig och betala skatt.
3 Han bekämpade också kung Hadadeser i Soba ända bort till Hamat, just som denne stod i begrepp att stärka sin kontroll över floden Eufrat.
4 David tog 1.000 av hans vagnar med 7.000 soldater och dessutom 20.000 fotsoldater. Han skar av hälsenorna på alla vagnshästar utom på ett hundratal.
5 När arameerna kom från Damaskus till kung Hadadesers hjälp, slog Davids här ner 22.000 av dem.
6 Sedan förlade han en garnison bland arameerna i Damaskus och tvingade dem att underordna sig och betala skatt. Herren lät David vinna seger vart han än drog ut i strid.
7 De guldsköldar som tillhörde kung Hadadesers officerare tog han med sig till Jerusalem
8 tillsammans med stora mängder koppar från kungens städer Tibhat och Kun. Salomo använde så småningom kopparen till att gjuta den stora vattenbehållaren, templets två stora pelare och olika tillbehör i templet.
9 När kung Toi från Hamat fick höra att kung David hade besegrat Hadadesers armé,
10 skickade han sin son Hadoram för att gratulera till framgången. Hadadeser och Toi hade nämligen varit fiender. Hadoram förde med sig gåvor av guld, silver och koppar.
11 David överlämnade gåvorna till Herren, precis som han gjort med det silver och guld han tagit från Edom, Moab, ammoniterna, filisteerna och amalekiterna.
12 Abisai, Serujas son, dödade 18.000 edomiter vid en drabbning i Saltdalen.
13 Han förlade trupper i Edom, och alla edomiter gav sig under David. Herren gav David den ena segern efter den andra.
14 David regerade över hela Israel och gjorde sådant som gagnade folket.
15 Joab, Serujas son, var överbefälhavare för armén. Josafat, Ahiluds son, var kansler.
16 Sadok, Ahitubs son, och Abimelek, Ebjatars son, var präster, och Sausa var kungens sekreterare.
17 Benaja, Jojadas son, var chef för livvakten, kereteerna och peleteerna, och Davids söner var de främsta männen vid kungens sida.
Varning till de rika
5 Så ett särskilt ord till er som är rika! Det är dags för er att gråta och klaga i djup sorg över alla de fruktansvärda olyckor som väntar er.
2 Er rikedom ska ruttna bort och era fina kläder bli malätna.
3 Ert guld och silver ska minska i värde, men kommer ändå att vara ett bevis mot er. Förlusten av det kommer att förtära er som eld. Detta är vad ni har samlat åt er själva inför domens dag.
4 Lyssna! Hör ropen från de arbetare som ni har lurat på lön. Deras rop har nått Herren, den Allsmäktige.
5 Ni har tillbringat era år här på jorden i lyx och överflöd och kunnat tillfredsställa varje självisk nyck, och ni har gött er på själva slaktdagen.
6 Ni har fördömt och dödat goda människor, som inte ens har gjort motstånd mot er.
Herren kommer snart
7 Och när det gäller er, kära bröder som väntar på Herrens återkomst, så ber jag er att ha tålamod. Bonden väntar under både höstregn och vårregn på att hans värdefulla skörd ska mogna.
8 Ja, ha tålamod och ge inte upp, för Herrens ankomst är nära.
9 Gräla inte på varandra, bröder. Är ni själva höjda över all kritik? Den store Domaren är snart här. Låt honom ge den kritik som är befogad.
10 Herrens profeter är ett gott föredöme när det gäller tålamod i lidandet.
11 Vi vet hur glada de är nu, eftersom de var trogna mot honom då - även om de fick lida mycket. Job är ett exempel på en människa som fortsatte att tro på Herren mitt i sorgen. Ni har ju hört om Jobs tålamod, och vad som hände med honom till sist. Herren är full av kärlek och omsorg.
12 Framför allt, mina bröder, bör ni inte svära, vare sig vid himlen eller jorden eller vid något annat. Säg bara ett enkelt ja eller nej, så att ni inte syndar och drabbas av Guds dom.
Bönens kraft
13 Är det någon av er som lider? Då ska han fortsätta att be. Är det någon som är glad? Då ska han sjunga lovsånger till Herren.
14 Är någon sjuk? Då ska han kalla på församlingens ledare, och de ska be för honom och smörja honom med olja i Herrens namn.
15 Deras bön ska bota honom, om man ber i tro. Herren ska göra honom frisk. Och om han har begått någon synd ska Herren förlåta honom.
16 Erkänn era fel för varandra och be för varandra, så att ni kan bli botade. En rättfärdig mans uppriktiga bön har stor kraft och ger verkligen resultat.
17 Elia var en människa precis som vi. Han bad ivrigt att det inte skulle regna, och det föll inget regn under de följande tre och ett halvt åren.
18 Sedan bad han igen att det skulle regna, och regnet kom så att jorden kunde ge skördar igen.
Rädda den som har gått vilse
19 Kära bröder, om någon av er har kommit bort från Gud och inte längre tror på Herren, och en annan hjälper honom att förstå sanningen igen,
20 så har denne räddat honom från döden och många synder har blivit förlåtna.HälsningarJakob
Jona ber
2 Men nu hade Herren förberett det så, att en stor fisk kom och svalde Jona. Han blev kvar inne i fisken tre dagar och tre nätter.
2 Jona bad till Herren, sin Gud, där han låg inne i fiskens mage:
3 I min stora nöd ropade jag till Herren, och du svarade mig. Från dödens djup bad jag till Herren, och du hörde mig!
4 Du kastade mig i havets djup. Jag sjönk i djupet, ner under de vilda vågorna.
5 Då tänkte jag: 'Herre, du har förkastat mig. Får jag någonsin mer se dig i ditt heliga tempel?'
6 Jag sjönk allt djupare i vågorna, och döden var mycket nära. Jag var helt omgiven av vatten, och sjögräs snodde sig runt mitt huvud.
7 Jag sjönk ända till foten av de berg som har sin början i havsdjupen. Jag var utestängd från livet och fånge i dödsriket. Men, Herre, min Gud, du ryckte mig ut ur dödens käftar!
8 När jag förlorat allt hopp tänkte jag än en gång på Herren, och min uppriktiga bön gick till dig i ditt heliga tempel.
9 Den som offrar till avgudar kan inte förvänta sig någon barmhärtighet från Herren!
10 Men jag vill offra min tacksamhet till dig. Jag ska hålla mina löften till dig, för min befrielse och räddning kommer enbart från Herren.
11 Då gav Herren fisken befallning att spotta upp Jona på land, och Jona for ut ur fisken och var räddad.
En romersk officer visar stor tro
7 När Jesus hade slutat predika gick han tillbaka till staden Kafarnaum.
2 Där fanns en romersk arméofficer som hade en tjänare som var mycket omtyckt. Nu var tjänaren sjuk och låg för döden.
3 När officeren hörde talas om Jesus sände han några ansedda judiska förtroendemän för att be Jesus komma och bota tjänaren.
4 De kom till Jesus och bad honom ivrigt att han skulle följa med dem och hjälpa mannen, och de berättade vilken fin människa officeren var.Om någon förtjänar din hjälp så är det han, sa de.
5 Han älskar vårt folk och har till och med byggt synagogan åt oss!
6-7 Jesus följde med dem. Men innan han kom fram till huset, skickade officeren några vänner för att säga till honom: Herre, gör dig inte besvär med att komma till mitt hem för jag är inte värdig en sådan ära, och därför vågar jag inte ens komma och möta dig. Säg bara ett ord där du är, så kommer min tjänare att bli frisk.
8 Jag vet det för jag står under mina överordnades befäl, och jag har själv soldater under mig och behöver bara säga: 'Gå!' så går de, eller 'kom!' så kommer de, och till min tjänare: 'Gör det här, eller det där
9 Jesus blev häpen och vände sig till folkskaran och sa: Inte ens bland judarna i Israel har jag mött en man med sådan tro.
10 Och när officerens vänner återvände hem fann de tjänaren fullt frisk.
Jesus uppväcker en änkas son från döden
11 Därefter gick Jesus tillsammans med sina lärjungar till staden Nain, som vanligt med en stor folkhop i hälarna.
12 När han närmade sig staden, mötte de ett begravningsfölje. Pojken som dött var ende sonen till en änka, och många sörjande från staden gjorde henne sällskap.
13 När Jesus såg henne fylldes hans hjärta av medlidande och han sa: Gråt inte!
14 Sedan gick han fram till båren och rörde vid den, och bärarna stannade. Min son, sa han. Kom tillbaka till livet igen.
15 Då satte sig pojken upp och började tala till dem som stod runt omkring. Och Jesus gav honom tillbaka till hans mor.
16 Människorna runt omkring var skakade av vad de sett och lovprisade Gud, högt och ljudligt, och sa: En mäktig profet har trätt fram ibland oss, och vi har sett hur Gud verkar ibland oss i dag.
17 Berättelsen om vad Jesus hade gjort spred sig från den ena ändan av Judeen till den andra och till och med utanför landets gränser.
Jesus skingrar Johannes tvivel
18 Johannes döparens lärjungar fick snart höra talas om allt som Jesus gjorde. När de berättade det för Johannes
19 skickade han två av dem till Jesus för att fråga: Är du verkligen Messias? Eller ska vi fortsätta vänta på honom?
20-22 När de båda lärjungarna fann Jesus höll han just på att bota människor från sjukdomar och lidanden och från onda andar. Och blinda gav han deras syn tillbaka. När de ställde de frågor, som Johannes ville ha svar på, sa Jesus: Gå tillbaka till Johannes och berätta för honom allt vad ni sett och hört här i dag: blinda ser, lama går, leprasjuka blir fullständigt botade, döva hör igen, döda återvänder till livet, och de fattiga får höra de goda nyheterna.
23 Och säg också: 'Lycklig är den som inte förlorar tron på mig.'
24 När de hade gått talade Jesus till folket om Johannes och sa: Hurdan var den man som ni gick ut i öknen för att se? Var han svag som ett grässtrå, som böjer sig för varje växling i vinden?
25 Var han klädd i dyrbara kläder? Nej, män som lever i lyx hittar man i palatsen, inte ute i öknen.
26 Var han en profet? Ja, han är mer än en profet.
27 Han är den som Skriften talar om när den säger: 'Se! Jag sänder ut min budbärare framför dig, för att röja väg för dig.'
28 Av alla människor är ingen större än Johannes. Och ändå är den minste i Guds rike större än han.
29 Och alla som hörde Johannes predika, till och med de mest ogudaktiga av dem, höll med om att det som Gud krävde av dem var riktigt. Och Johannes döpte dem,
30 alla utom fariseerna och laglärarna. De förkastade Guds plan och vägrade låta döpa sig av honom.
31 Vad ska jag säga om sådana människor? frågade Jesus. Vad ska jag likna dem vid?
32 De är som barn som leker på gatan och ropar till sina kamrater: Ni tycker inte om att vi leker bröllop, och ni tycker inte om att vi leker begravning.
33 Johannes döparen var ofta utan mat och drack inte en droppe vin i hela sitt liv, och då sa ni: 'Han måste vara galen!'
34 Men jag äter och dricker vin, och då säger ni: 'Se hur han äter! Och dricker gör han också! Och han är god vän med syndare och umgås med allt slags löst folk!'
35 Men ni kan förstås alltid bortförklara era motsägelser!
En syndig kvinna smörjer Jesu fötter
36 Simon, en av fariseerna, bjöd hem Jesus till sig, och Jesus tackade ja till inbjudan. När de satt sig ner för att äta
37 fick en prostituerad höra att han var där. Hon gick då dit med en flaska väldoftande olja.
38 När hon kom in i huset böjde hon knä bakom Jesus, och grät tills hans fötter blev våta av hennes tårar. Hon torkade dem sedan med sitt hår och kysste dem och hällde olja över dem.
39 När värden, som var en farisé, såg vad som hände och såg vem kvinnan var, sa han till sig själv: Det här bevisar att Jesus inte är någon profet, för om Gud verkligen hade sänt honom, skulle han ha vetat vad för slags kvinna hon är.
40 Men Jesus förstod hans tankar och sa: Simon, jag har något att säga dig. Simon svarade: Säg det, Mästare.
41 Då berättade Jesus följande för honom: En man lånade ut pengar till två personer, fem tusen kronor till den ene och femhundra till den andre.
42 Men ingen av dem kunde betala tillbaka, så han efterskänkte skulden. Vem av dem tror du älskade honom mest efter detta?
43 Jag antar att det var den som var skyldig honom mest, svarade Simon. Ja, det är riktigt, sa Jesus.
44 Sedan vände han sig mot kvinnan och sa till Simon: Ser du denna kvinna som böjer knä här? När jag kom in i ditt hus brydde du dig inte ens om att ge mig vatten så att jag kunde tvätta dammet av mina fötter, men hon har tvättat dem med sina tårar och torkat dem med sitt hår.
45 Du gav mig inte den sedvanliga hälsningskyssen, men hon har gång på gång kysst mina fötter ända sedan jag kom hit.
46 Och du försummade den vanliga artigheten att smörja mitt huvud med olivolja, men hon har smort mina fötter med sin väldoftande olja.
47 Alla hennes synder är förlåtna, och de är många. Därför visar hon så stor kärlek. Den som har fått lite förlåtet visar lite kärlek.
48 Jesus sa sedan till henne: Dina synder är förlåtna.
49 Då sa männen vid bordet till varandra: Vem är denne man, som går omkring och till och med förlåter synder?
50 Och Jesus sa till kvinnan: Din tro har hjälpt dig. Gå i frid.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®