M’Cheyne Bible Reading Plan
Josia gör slut på all avgudadyrkan
1-2 Kungen sammankallade då alla de styrande och alla övriga ledare i Juda och Jerusalem, för att gå med honom till templet. Alla präster och profeter och allt folket i Jerusalem och hela Juda, stora och små, samlades i templet, så att kungen kunde läsa för dem allt som stod i Guds lagbok, som man hade hittat.
3 Han stod vid pelaren framför folket, och han och folket förnyade förbundet med Herren och lovade att alltid lyda honom och göra allt vad boken föreskrev.
4 Sedan gav kungen översteprästen Hilkia och de övriga prästerna och tempelvakten instruktioner att förstöra allt det som hade samband med dyrkan av Baal, Aseran, solen, månen och stjärnorna. De brände upp alltsammans i Kidrons dal utanför Jerusalem, och fraktade sedan askan till Betel.
5 Josia avsatte också de hedniska präster som hans företrädare hade tillsatt för att tända offereldar i templen på höjderna över hela Juda och omkring Jerusalem, alla de som hade bränt rökelse till Baal, solen, månen, stjärnorna och planeterna.
6 Han tog bort pålen som föreställde Aseran från templet och förde den till Kidrons dal, där han brände upp den. Askan strödde man ut över den allmänna begravningsplatsen.
7 Han rev också ner husen runt templet där de manliga prostituerade bedrev sin handel och där kvinnorna vävde tyg åt Aseran.
8 De Herrens präster som bodde i andra städer hämtade han tillbaka till Jerusalem, och han rev ner templen på höjderna där man hade tänt offereld, ända bort till Geba och Beer-Seba. Han rev också ner templet vid porten till Josuas palats, Jerusalems förre borgmästares hus, som ligger till vänster om stadsporten.
9 Prästerna från offerhöjderna fick inte göra tjänst vid Herrens altare i Jerusalem, men de åt av det osyrade brödet tillsammans med de andra prästerna.
10 Sedan förstörde Josia Tofets altaren i Hinnoms barns dal, för att ingen skulle kunna offra sin son eller dotter i eld till Molok.
11 Han tog bort de statyer av hästar och vagnar, som stod alldeles vid ingången till templet, intill hovmannen Netan-Meleks hus, och som hade blivit invigda åt solguden av de tidigare kungarna i Juda, och han brände upp solvagnarna.
12 Han rev också ner de altaren som Juda kungar hade byggt på taket över Ahas sal och de altaren Manasse hade byggt på templets båda förgårdar. Ja, han slog sönder dem alla, och resterna kastade han i Kidrons dal.
13 Sedan rev han ner templen på höjderna öster om Jerusalem och söder om Fördärvets berg, de som Salomo hade byggt åt Astarte, sidoniernas onda gudinna, åt Kemos, Moabs fruktansvärde gud, och åt Milkom, Ammons barns avskyvärde gud.
14 Josia slog sönder stoderna och välte omkull aserorna. Han orenade dessa platser genom att strö ut människoben över dem,
15 och han rev också ner de altaren och tempel som Jerobeam hade byggt i Betel, när han förledde Israel att synda. Han krossade stenarna till grus och brände upp aserorna.
16 När Josia såg sig omkring fick han syn på gravarna på bergssluttningen. Då gav han order om att benen i dem skulle brännas på altaret i Betel för att orena det, precis som Herrens profet hade sagt att det skulle ske med Jerobeams altare.
17 Vad är det för monument där borta? frågade han plötsligt.Där ligger en profet begravd, svarade männen från staden. Han kom från Juda, och det var han som förutsa det du just nu har gjort på altaret i Betel!
18 Låt då den graven vara, och rör inte hans ben! svarade kungen. Man lämnade hans grav i fred och rörde inte heller benen av den profet som kom från Samarien.
19 Josia förstörde templen på höjderna i hela Samarien. De hade byggts av olika kungar i Israel och gjort Herren mycket vred. Men nu krossade Josia dem till grus, precis som han gjort i Betel.
20 Han avrättade de hedniska templens präster på deras egna altaren och brände människoben på dem för att orena dem. När allt var utfört återvände han till Jerusalem.
21 Kungen gav också befallning om att folket skulle fira påskhögtiden, precis som det var föreskrivet av Herren, deras Gud, i förbundsboken.
22 Det hade inte firats påsk på det sättet sedan domarnas tid i Israel och inte någon gång under alla dessa år i vare sig Israel eller Juda.
23 Först under kung Josias artonde regeringsår skedde det, och då i Jerusalem.
24 Josia gjorde sig också av med alla medier och trollkarlar och alla slags föremål för avgudadyrkan, både i Jerusalem och över hela landet. Josia ville nämligen följa de lagar som fanns i den bok som prästen Hilkia hade hittat i templet.
25 Ingen kung, vare sig före eller efter Josia, har så helt omvänt sig till Herren och följt alla Moses lagar.
26 Men Herren var trots allt fortfarande mycket vred på Juda för allt det onda som kung Manasse hade gjort.
27 Jag ska straffa Juda precis som jag har gjort med Israel, sa Herren. Jag ska överge min utvalda stad Jerusalem och det tempel som tillhör mig.
28 Vad som i övrigt kan nämnas om Josia finns nerskrivet i Juda kungars krönika.
29 Vid den här tiden kom kung Neko i Egypten till den assyriske kungens hjälp vid floden Eufrat, och kung Josia for dit för att strida mot honom. Men kung Neko dödade Josia vid Megiddo.
30 Hans kropp fördes tillbaka i en vagn, och han begravdes i den grav han utsett åt sig. Hans son Joahas valdes av folket att efterträda honom och smordes till kung.
Joahas regerar i Juda
31-32 Joahas var tjugotvå år gammal när han blev kung, och han regerade i Jerusalem i tre månader. Hans mor hette Hamutal och var dotter till Jeremia från Libna. Joahas var ogudaktig som så många av företrädarna på tronen.
33 Kung Neko gjorde slut på hans regering i Jerusalem genom att gripa honom och fängsla honom i Ribla i Hamat. Juda tvingades att betala lösen för honom med hundra talenter silver och en talent guld.
34 Farao Neko utsåg sedan Eljakim, en annan av Josias söner, att regera i Jerusalem, och han ändrade hans namn till Jojakim. Men kung Joahas fördes till Egypten, där han sedan dog.
35 Jojakim måste lägga tunga bördor på folket för att kunna betala den skatt som den egyptiske kungen fordrade.
Jojakim regerar i Juda
36-37 Jojakim var tjugofem år gammal när han blev kung, och han regerade i Jerusalem i elva år. Hans mor hette Sebida och var dotter till Pedaja från Ruma. Jojakim syndade också mot Herren, precis som sina förfäder.
1-3 En judisk överstepräst är bara en människa som alla andra, men han är utvald att vara talesman för alla andra människor i deras förhållande till Gud. Han bär fram gåvor och offer till Gud. Eftersom han själv är människa kan han visa förståelse för och ha medkänsla med dem som inte har förstått Guds lagar och misslyckats. Han är också svag, precis som de, och han förstår mycket väl deras problem. Alltså offrar han djur inför Gud för att sona både folkets och sina egna synder.
4 Man bör också komma ihåg att ingen av sig själv kan uppnå värdigheten av att bli överstepräst. Han måste bli kallad av Gud till denna uppgift, på samma sätt som Gud utvalde Aron.
5 Det är därför som inte heller Kristus själv gjorde sig till överstepräst. Nej, han blev utvald av Gud som sa till honom: Min Son, i dag har jag hedrat dig.
6 Och en annan gång sa Gud till honom: Du har blivit utvald till att vara präst för evigt, med samma ställning som Melkisedek.
7 Medan han var kvar här på jorden bad Kristus Gud under tårar och ångest att rädda honom från döden. Och Gud hörde hans bön på grund av hans fullständiga lydnad.
8 Fastän Jesus var Guds Son, måste han av egen erfarenhet lära sig att lyda, även om det innebar lidande.
9 Och därför att han inte gav upp utan bevisade sig vara fullkomlig, kan han ge evigt liv till alla dem som lyder honom.
10 Kom ihåg att Gud hade utvalt honom att vara en överstepräst med samma ställning som Melkisedek.
Andlig mognad
11 Det finns mycket mer som jag skulle vilja säga i detta sammanhang, men ni tycks inte lyssna och därför är det svårt att få er att förstå.
12-13 Ni har varit kristna ganska länge nu och borde kunna undervisa andra, men i stället har ni gått bakåt och behöver själva någon som än en gång undervisar er om de grundläggande sanningarna i Guds ord. Ni är som spädbarn, som bara tål mjölk och inte är gamla nog för fast föda. Den som fortfarande lever på mjölk kan inte avgöra vad som är rätt och orätt. Ni är fortfarande barn!
14 Ni kommer aldrig att kunna äta fast, andlig föda och förstå Guds ords djupare sanningar, förrän ni växt till och lärt er skilja mellan rätt och orätt och i praktisk handling visa det.
Varning för kommande dom
2 Slå larm i Jerusalem! Blås i trumpet från det heliga berget! Skräckslagna ska ni stå där och vänta på Herrens dom, för hans dag kommer.
2 Det är en dag med mörker och moln. En väldig armé av gräshoppor täcker bergen. Dess like har man aldrig tidigare sett och kommer aldrig att få se så länge världen består.
3 Allt i deras väg uppslukas som efter en brand. Framför dem ligger landet lika vackert som Edens trädgård i all sin härlighet, men i deras spår är bara öken. Ingenting undkommer.
4 De drar fram med hästens snabbhet och inte ens bergen kan stoppa dem.
5 Se på dem där de rusar upp mot bergstopparna! Hör vilket oväsen! Det är som skramlet av vagnar, som eld i en stubbåker, eller som en armé på väg till stridsfältet!
6 Skräck griper alla folk i deras väg, och de står där likbleka av fruktan.
7 Gräshopporna går till attack. De tar sig uppför murar som tränade och utvalda kommandosoldater. De marscherar rakt fram, bryter sig aldrig ur ledet
8 och tränger aldrig varandra. Var och en håller sig på sin plats. Inga vapen kan hindra dem på deras väg framåt.
9 De rusar in i staden, klättrar uppför murarna och tar sig genom fönstren in i husen som tjuvar.
10 Jorden darrar och himlen bävar inför dem. Solen och månen förmörkas och stjärnorna gömmer sig.
11 Herren leder dem med sin röst. Det är en mäktig armé, som följer hans order. Herrens domsdag är fruktansvärd. Vem kan uthärda den?
Vänd om till Herren
12 Det är därför Herren säger: Vänd er till mig nu, medan tid är. Ge mig hela ert hjärta. Kom under fasta, gråt och sorg.
13 Låt ånger och förtvivlan riva sönder era hjärtan, som bevis på verklig ånger, i stället för att riva sönder era kläder som ett ytligt tecken på sorg. Vänd tillbaka till Herren, er Gud, för han ger nåd och är barmhärtig. Han håller tillbaka sin vrede. Han är god och angelägen om att inte behöva straffa er.
14 Vem vet? Kanske Herren till och med bestämmer sig för att låta det gå er väl. Kanske kommer han att ge er så mycket att ni kan ge era offer av säd och vin till honom, precis som förut!
15 Blås i trumpet på Sion! Lys ut en fasta och samla allt folket till möte!
16 Se till att alla kommer, från de äldsta till diande småbarn. Hämta brudgum och brud och se till att ingen saknas.
17 Prästerna, Guds tjänare, ska gråtande stå mellan förhuset och altaret och be: Herre, vår Gud, skona ditt folk! Låt inte hedningarna regera över oss, för det är dig vi tillhör. Låt dem inte håna oss och säga: 'Var finns deras Gud? Så svag och hjälplös han måste vara!'
18 Då ska Herren visa sig barmhärtig mot sitt folk och bli upprörd över att landet vanärats.
19 Han ska svara: Jag ska låta er få säd, vin och olja så mycket ni behöver. Jag ska inte längre låta er vara till åtlöje för andra folk.
20 Jag ska driva tillbaka arméerna av gräshoppor från norr och sända dem långt bort till ett förtorkat ödeland, där de kommer att gå under. De som går i täten ska drivas mot Döda havet och de som avslutar tåget mot Medelhavet. Där ska stanken från dem sprida sig ut över landet. Herren har gjort ett under för er skull.
21 Frukta inte, mitt folk. Gläd er åt de under Herren har gjort för er!
22 Vilda djur och boskap kan glömma sin hunger! Ängarna ska på nytt bli gröna. Träden ska bära frukt, fikonträd och vingårdar ska än en gång digna under rika skördar.
23 Gläd er, ni som bor i Jerusalem, gläd er i Herren, er Gud! Han ska sända regn som ett tecken på att han har förlåtit er. Än en gång ska höstregn och vårregn komma.
24 På logarna ska säden ligga i stora högar, och pressarna ska flöda över av olivolja och vin.
25 Jag ska ge er tillbaka den säd som gräshopporna åt upp under flera år.
26 Än en gång ska ni få all den mat ni behöver.Prisa Herren, som utför dessa stora under för er skull. Aldrig mer ska mitt folk behöva uppleva en skam som denna.
27 Ni ska förstå att jag bor tillsammans med mitt folk Israel och att jag ensam är Herren, er Gud. Mitt folk ska aldrig mer behöva förnedras på detta sätt.
Herrens Ande över alla
28 När jag har låtit mitt regn falla igen, ska jag utgjuta min Ande över er allesammans! Era söner och döttrar ska profetera, era gamla män ska ha drömmar och era unga män ska se syner.
29 Jag ska utgjuta min Ande också över era tjänare, över både män och kvinnor,
30 och märkliga tecken ska visa sig på jorden och på himlen - blod, eld och rök.
31 Solen ska förvandlas till mörker och månen till blod, innan Herrens stora och fruktansvärda dag kommer.
32 Var och en som ropar till Herren ska bli frälst. Herren har utvalt en skara som ska överleva, och till och med i Jerusalem finns det sådana som ska undkomma.
Ingen vill veta av mig
1-3 Jag ber högt till Gud! Jag ber om hans barmhärtighet och lägger fram mina problem för honom!
4 Jag är färdig att ge upp, och bara han vet vart jag ska gå för att komma undan de fällor som mina fiender har lagt ut för mig.
5 Där är en! Alldeles till höger! Ingen ägnar mig en enda tanke, ingen vill hjälpa mig. Ingen bryr sig det minsta om vad som händer mig.
6 Därför bad jag till Herren. Herre, bad jag, bara du kan skydda mig och hålla mig vid liv.
7 Hör mina rop på hjälp, för jag är förtvivlad. Rädda mig från mina förföljare. Jag är hjälplös och utlämnad till dem.
8 För mig ut ur fängelset, så att jag kan prisa dig! Då kommer de rättfärdiga att glädja sig tillsammans med mig över all den hjälp du har gett mig.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®