M’Cheyne Bible Reading Plan
Hiskia regerar i Juda
1-2 I Hoseas, Elas sons, tredje regeringsår i Israel började Hiskia, Ahas son, regera i Juda. Han var tjugofem år gammal när han blev kung och regerade i Jerusalem i tjugonio år. Hans mor hette Abi och var dotter till Sakarja.
3 Hiskia var en gudfruktig kung och vandrade i sin förfader Davids fotspår.
4 Han röjde bort templen på höjderna, rev ner obeliskerna och slog sönder de avskyvärda avgudabilderna av Aseran. Han krossade också kopparormen som Mose hade gjort, därför att man hade börjat tillbe den och tända rökelse. Den kallades Nehustan.
5 Hiskia litade helt på Herren, Israels Gud. Ingen av kungarna, vare sig de före eller de efter honom, levde så nära Gud som han,
6 för Hiskia följde Herren i allt och var noga med att följa de lagar Gud hade gett Mose.
7 Herren var med honom och han lyckades med allt han företog sig. Han gjorde sig fri från den assyriske kungen och vägrade att underordna sig honom.
8 Han besegrade också filisteerna och intog varje ort ända bort till Gasa och området däromkring.
9 Det var under Hiskias fjärde och kung Hoseas sjunde regeringsår som kung Salmaneser i Assyrien anföll Israel och började sin belägring av Samaria.
10 Tre år senare, under Hiskias sjätte regeringsår och kung Hoseas nionde, föll Samaria,
11 och Israels befolkning deporterades till Assyrien där de fick bosätta sig i staden Hala och utmed stranden av floden Habor i Gosan och i Mediens städer.
12 Detta hände därför att de hade vägrat att lyssna till Herren, sin Gud, och nekat att göra vad han önskade. De bröt förbundet med honom och motsatte sig alla de lagar han hade gett dem genom sin tjänare Mose.
13 Senare, under kung Hiskias fjortonde regeringsår, belägrade den assyriske kungen Sanherib alla befästa städer i Juda och intog dem.
14 Kung Hiskia, som ville ha fred, sände då ett meddelande till den assyriske kungen i Lakis: Jag har handlat fel. Jag ska betala vad du begär, om du bara drar tillbaka dina trupper, hette det i budskapet.Kungen i Assyrien krävde 300 talenter silver och trettio talenter guld.
15 För att få ihop denna summa måste Hiskia tömma både templet och den kungliga skattkammaren på silver och guld.
16 Han måste till och med ta det guld som man hade belagt templets dörrar och dörrposter med.
Assyrien hotar Juda
17 Men kungen i Assyrien skickade överbefälhavaren, sin förste minister och en general tillsammans med en stor armé mot Hiskia. De kom från Lakis och slog läger utmed den stora huvudvägen invid fältet där man brukade bleka tyg, i närheten av övre dammens vattenledning.
18 De bad att få träffa kung Hiskia, men i stället skickade han en förhandlingsdelegation bestående av följande män: Eljakim, hans förste man i palatset, Sebna, sekreteraren och Joa, kanslern.
19 Den assyriske generalen bad dem lämna detta besked till Hiskia: Den store kungen i Assyrien säger: 'Ingen kan rädda dig undan mig och min makt!
20-21 Du behöver mer än bara löften om hjälp, innan du gör uppror mot mig. Vem stöder du dig på? Egypten? Farao är inte mycket att lita på! Egypten är som en splittrad stav, som genomborrar och skadar den hand som lutar sig mot den.
22 Och om du säger att du litar på att Herren ska rädda er, kom då ihåg att det var hans offerhöjder och altaren som du bröt ner! Du kräver ju att alla ska tillbe vid altaret i Jerusalem!
23 Jag har ett erbjudande till dig från min herre, kungen i Assyrien! Om du kan ställa upp med 2.000 ryttare ska vi ge dem hästar.
24 Hur skulle du ens kunna stå emot ett enda kompani ur min herres armé? Inte ens om Egypten skulle förse er med hästar och vagnar, skulle det hjälpa.
25 Tror du förresten att vi har kommit hit av oss själva? Nej, det är Herren som har sänt oss och sagt att vi ska inta landet och ödelägga det.'
26 Var vänlig och tala till oss på arameiska, bad Eljakim, Sebna och Joa. Vi förstår det språket. Tala inte hebreiska, för då hör allt folk på muren vad ni säger!
27 Skulle min herre, den assyriske kungen ha skickat mig hit för att tala med bara er tre och er kung? svarade den assyriske generalen. Gäller inte hans ord folket på murarna också? De är ju dömda att tillsammans med er äta sin egen avföring och dricka sin egen urin!
28 Sedan ropade den assyriske generalen på hebreiska till folket som stod på muren: Lyssna till den store kungen i Assyrien:
29 'Låt inte kung Hiskia vilseleda er! Han kan aldrig rädda er undan mig och min makt.
30 Låt honom inte förleda er att tro att Herren skulle kunna rädda er.
31-32 Lyssna inte till kung Hiskia! Ge er! Här kan ni få leva i fred i ert eget land tills jag flyttar er till ett annat land, som liknar det här, med rika skördar av säd, vin, oliver och honung. Välj livet och inte döden! Hör inte på kung Hiskia när han försöker övertyga er om att Herren ska befria er!
33 Har någon av de andra ländernas gudar kunnat rädda sitt folk undan kungen från Assyrien?
34 Vad hände med Hamats, Arpads, Sefarvaims, Henas och Ivas gudar? Kunde de rädda Samaria?
35 Vilka andra gudar har kunnat skydda sitt land för mig och min makt? Vad är det då som får er att tro att Herren kan rädda Jerusalem?'
36 Men alla var tysta, för kungen hade uppmanat dem att inte säga någonting.
37 Då vände Eljakim, Hilkias son, kungens sekreterare Sebna och kanslern Joa, Asafs son, tillbaka till kungen med sina kläder sönderrivna och berättade vad den assyriske generalen hade sagt.
1 Från Paulus, som sitter i fängelse därför att jag har predikat de goda nyheterna om Jesus Kristus, och från broder Timotheos.Till vår älskade medarbetare Filemon, och till den församling som samlas i ditt hem,
2 och till vår syster Apfia och till Archippos, som i likhet med mig kämpar för evangeliet med full kraft.
3 Jag önskar er välsignelse och frid från Gud, vår Far, och Herren Jesus Kristus.
4 Jag tackar alltid Gud när jag ber för dig, käre Filemon,
5 eftersom jag ständigt hör om din tro på Herren Jesus Kristus och om din kärlek till honom och hans folk.
6 Det är min bön att den tro du delar med dig till andra ska sätta spår också i deras liv, när de hos dig ser det goda som kommer från Jesus Kristus.
7 Jag har själv fått mycket uppmuntran och glädje av din kärlek, min bror. Du har ofta inspirerat dina kristna medsyskon och givit dem nytt mod.
Paulus vädjan för Onesimos
8-9 Nu vill jag be dig om en tjänst. Ja, jag skulle faktiskt kunna kräva det av dig i Kristi namn, för det är något du bör göra. Jag är nu en gammal man och sitter dessutom i fängelse för Jesu Kristi skull, men föredrar ändå att fråga dig, eftersom jag älskar dig.
10 Min bön är att du visar vänlighet mot mitt barn Onesimos, som jag har vunnit för Herren under min fångenskap.
11 Hans namn betyder ju den som är till nytta, men trots det så har han väl inte varit till någon större glädje för dig tidigare. Nu däremot kommer han att bli till verklig nytta för oss båda två.
12 När jag nu sänder honom tillbaka till dig är det som om jag sände en del av mig själv.
13 Jag skulle helst velat ha honom kvar här, där jag nu sitter fängslad för att ha predikat de goda nyheterna. På så sätt skulle du ha varit mig till hjälp genom att han tjänade mig i ditt ställe.
14 Men jag ville inte göra det utan ditt medgivande. Det goda du gör ska inte ske av tvång utan av fri vilja.
15 Kan du inte se på det som att han rymde från dig för en kort tid, för att sedan komma tillbaka till dig för alltid?
16 Nu är han inte längre bara en slav, utan någonting mycket mer. Han är en älskad bror, särskilt för mig. Och hur mycket mer kommer han inte att betyda också för dig, för han är inte bara din tjänare, utan också din bror i Kristus.
17 Om jag verkligen är din vän, så ge Onesimos samma välkomnande som du skulle ha gett mig.
18 Om han har skadat dig på något sätt genom sin flykt eller stulit från dig, så skriv upp det på min räkning.
19 Jag ska betala tillbaka det, och som du ser garanterar jag, Paulus, personligen detta genom min underskrift. Vad du, som har funnit tron på Jesus Kristus genom mig, å din sida är skyldig mig ska jag inte nämna.
20 Käre Filemon, låt nu mig få nytta av dig! Om du gör mig denna tjänst för Kristi skull blir jag verkligen glad.
21 Jag har skrivit det här brevet till dig eftersom jag är övertygad om att du kommer att göra vad jag än ber dig om och till och med mer än så!
22 Så ber jag dig om en sak till: Ha ett rum i ordning åt mig, för jag hoppas att Gud ska svara på dina böner och låta mig komma till dig snart.
23 Min medfånge Epafras, som också sitter här för att han har predikat om Jesus Kristus, skickar sina hälsningar.
24 Det gör också mina medarbetare, Markus, Aristarchos, Demas och Lukas.
25 Herrens, Jesu Kristi, nåd ska vara med er och leda er.Paulus
Som en fars kärlek
11 När Israel var ett barn älskade jag honom som en son och förde honom ut ur Egypten.
2 Men ju mer jag kallade på honom, desto mer gjorde han uppror mot mig, offrade till Baal och frambar rökelse till avgudar.
3 Jag undervisade honom i hans barndom, jag lärde honom att gå och jag bar honom i mina armar. Men han förstår inte att det var jag som räddade honom till livet.
4 Som en man leder sin bästa oxe ledde jag Israel framåt med kärlek och omtanke. Jag lyfte av honom oket och såg själv till att han fick mat att äta.
5 Men mitt folk ska vända tillbaka till fångenskap. Assyrien ska härska över dem därför att de inte vill vända tillbaka till mig.
6 Krig ska svepa fram över deras städer. Deras fiender ska storma in genom portarna och ta dem till fånga i deras fästningar.
7 Mitt folk har beslutat att överge mig, och därför har jag dömt dem till slaveri. De ska inte komma undan även om de ropar till mig!
8 Men hur ska jag kunna överge dig, Israel? Hur kan jag låta dig gå? Hur ska jag kunna behandla dig som jag behandlade Adma och Seboim? Mitt hjärta ropar högt av smärta. Jag längtar så efter att få hjälpa dig!
9 Nej, jag ska inte straffa dig så mycket som min vrede kräver. Jag kan inte låta dig gå under, för jag är Gud och inte en människa. Jag är den Helige, som bor ibland er, och har inte kommit för att förgöra er.
10 Ni ska till slut följa mig. När jag ryter som ett lejon ska mitt folk med fruktan återvända från sin fångenskap.
11 Som flyttfåglar ska de komma från Egypten, som duvor ska de komma flygande från Assyrien, och jag ska föra dem hem igen. Detta är ett löfte från Herren.
12 Israel överöser mig med lögner och svek, och Juda vacklar trots att jag är trofast.
Guds tempel och Davids kungahus
1-2 Herre, du glömmer väl inte vilka prövningar David fick gå igenom. Tänk på de högtidliga löften han gav dig, vår stamfar Jakobs Gud, när han lovade och sa:
3-5 Jag vill inte gå in i mitt hus, och jag vill inte lägga mig i min säng. Jag vill inte heller gå till vila förrän jag byggt ett bestående hem åt Herrens ark, ett tempel åt Israels mäktige.
6 Först fick vi höra att arken fanns i Betlehem och sedan att den var i skogstrakterna.
7 Men nu ska den få stå i ett tempel, där Gud ska bo här på jorden. Det är dit vi ska gå för att be till honom.
8 Res dig, Herre, och gå för alltid in i ditt tempel tillsammans med arken, som vittnar om din stora styrka.
9 Prästerna som tjänar dig ska alltid hålla sig till det förbund, som du har ingått med oss. Var och en som älskar dig ska då jubla av glädje.
10 Förkasta inte din tjänare David, den kung du har utvalt åt ditt folk,
11 för du har lovat honom: En av dina söner ska jag göra till tronföljare!
12 Och om dina efterlevande håller förbundet med mig och lyder mina bud, så ska en av dem för alltid vara kung!
13 Herre, du har utvalt berget Sion till ditt hem.
14 Detta är den plats där jag vill slå mig ner. Här är den viloplats som jag har valt, sa du.
15 Hela denna stad ska få allt den behöver, och de fattiga ska kunna äta sig mätta.
16 Jag ska välsigna stadens präster i allt de gör, och dess invånare ska ropa och sjunga av glädje.
17 Här vill jag göra en av Davids söner till en stor kung, och hans kungahus ska bestå för alltid.
18 Hans fiender ska komma att skämmas, men hans rike ska ha framgång och blomstra.
När bröder bor tillsammans
133 Vad underbart och skönt det är när bröder kan bo tillsammans i harmoni.
2 Det är lika välgörande som doften av den dyrbara olja, som hälldes i håret på prästen Aron och som sedan rann ner i hans skägg, ända till kraglinningen.
3 Denna gemenskap är lika uppfriskande som daggen på berget Hermon eller på Sions sluttningar. Ja, Guds välsignelse vilar över bröder som lever tillsammans i frid. Han ger dem ett liv utan slut.
En lovsång om natten
134 Kom och sjung lovsång till Herren, ni som tjänar honom i templet varje natt.
2 Lyft upp era händer i bön och prisa Herren i hans tempel.
3 Herren, som skapade himmel och jord, välsignar dig från berget Sion.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®