M’Cheyne Bible Reading Plan
Ahab tar Nabots vingård
21 Nabot, en man från Jisreel, hade en vingård i utkanten av staden, inte långt från kung Ahabs palats.
2 En dag talade kungen med honom om att köpa vingården.Jag vill ha den till trädgård, eftersom den ligger så nära palatset, förklarade kungen. Han erbjöd Nabot en bättre vingård eller bra betalt, vilket han önskade.
3 Men Nabot var inte intresserad. Den här jorden har tillhört min familj i generationer, sa han.
4 Ahab gick tillbaka hem till palatset ganska missmodig. Han vägrade att äta och gick och lade sig med ansiktet mot väggen.
5 Vad i allsin dar är det med dig? frågade hans hustru Isebel. Varför äter du inte? Vad är det som har fått dig på så dåligt humör?
6 Jag bad Nabot sälja sin vingård till mig, eller byta den mot annan mark, men han vägrade.
7 Är du kung i Israel, eller är du det inte? frågade Isebel. Ät nu, och bekymra dig inte för den här saken! Jag ska ordna så att du får Nabots vingård!
8 Hon skrev brev i Ahabs namn, satte hans sigill på dem och adresserade dem till de styrande i Jisreel, där Nabot bodde.
9 I breven stod det: Kalla samman alla medborgarna till fasta och bön. Se till att Nabot är med, och ge honom en hedersam plats.
10 Skaffa fram två mindre nogräknade män, placera dem mittemot Nabot och låt dem anklaga honom för att ha förbannat Gud och kungen. För sedan bort Nabot och stena honom.
11 Ledarna i staden följde drottningens instruktioner.
12 De utlyste en fasta och placerade Nabot på en framskjuten plats.
13 Två män, som var helt samvetslösa, anklagade honom för att ha förbannat Gud och kungen, och man förde Nabot ut ur staden och stenade honom.
14 Sedan sände stadens ämbetsmän ett meddelande till Isebel om att Nabot var död.
15 När Isebel fick höra nyheten, sa hon till Ahab: Du minns den där vingården, som Nabot inte ville sälja till dig? Du kan få den nu. Han är död!
16 Då gick Ahab ner till vingården för att ta den i besittning.
17 Men då befallde Herren Elia
18 att gå till Samaria och söka upp kung Ahab. Han är vid Nabots vingård och håller på att lägga beslag på den.
19 Ge honom den här hälsningen från mig: 'Är det inte illa nog att Nabot har blivit dödad? Ska du nu plundra honom också? Hundarna ska slicka i sig ditt blod, på samma plats där de alldeles nyss slickade i sig Nabots blod!'
20 Jaså, min fiende har hittat mig! utbrast kungen, när han fick se Elia.Ja, svarade Elia. Jag har kommit för att uttala Guds förbannelse över dig, för att du har sålt dig till djävulen.
21 Herren kommer att låta olycka drabba dig, han kommer att utplåna dig, och han ska inte låta någon manlig ättling till dig få överleva.
22 Han tänker utrota din familj, som han gjorde med kung Jerobeams och kung Baesas familjer, för du har verkligen gjort honom vred genom att locka hela Israel till synd.
23 Herren har också talat om för mig att hundarna i Jisreel ska slita sönder din hustru Isebels kropp.
24 De medlemmar av din familj som dör inne i staden ska bli uppätna av hundar, och de som dör ute på landsbygden ska bli uppätna av fåglar.
25 Det var ingen som så hade sålt sig till ondskan som Ahab och som dessutom ständigt uppmuntrades av sin hustru till att göra det som var ont.
26 Hans synd var särskilt stor därför att han tillbad avgudar, precis som amoreerna, det folk som Herren hade fördrivit ut ur landet för Israels folks skull.
27 När Ahab hörde dessa profetior rev han sönder sina kläder och klädde sig i trasor, fastade och sov i säcktyg och gick omkring utan att säga ett ord.
28 Då kom ett nytt budskap till Elia från Herren:
29 Ser du hur Ahab har ödmjukat sig inför mig? Därför ska jag inte göra vad jag har lovat medan han lever, utan det kommer i stället att drabba hans söner.
Hur en kristen ska leva
1-2 Kära bröder, låt mig tillägga detta: Ni vet redan hur man lever till Guds ära i det dagliga livet, för ni känner till de bud vi gav er från Herren Jesus. Nu ber vi er, ja, vi vädjar till er i Herrens Jesu namn, att ni ska leva mer och mer efter detta ideal.
3-4 Gud vill nämligen att ni ska vara heliga och rena och att ni ska hålla er borta från all sexuell synd. Var och en av er ska leva tillsammans med sin hustru och respektera och ära henne,
5 och inte leva i begär och lidelser, som de människor gör som inte känner Gud och hans vägar.
6 Det är också Guds vilja att ni aldrig bedrar någon på detta område genom att ta en annan mans hustru, för Herren straffar sådana handlingar, vilket vi också tidigare klart och tydligt har låtit er få veta.
7 Gud har ju inte kallat oss till ett liv fyllt av begär och smutsiga tankar, utan till att vara heliga och rena.
8 Om någon vägrar att leva enligt dessa regler, så är han inte olydig mot människors bud, utan mot Gud som ger er sin helige Ande.
9 När det gäller den rena, broderliga kärlek som bör finnas bland Guds folk, behöver jag inte säga mycket. Det är jag övertygad om, för Gud själv har lärt er att älska varandra!
10 Er kärlek till alla de kristna bröderna i hela Makedonien har redan vuxit sig stark. Trots det, kära vänner, ber vi er att älska dem mer och mer.
11 Sätt er ära i att leva ett stilla liv, att klara era egna angelägenheter och att sköta ert arbete, precis som vi tidigare har sagt.
12 Detta får till följd att människor som inte är kristna kommer att lita på er och respektera er, och ni blir inte beroende av hjälp från andra.
Glöm inte bort hoppet om uppståndelse
13 Och nu, kära bröder, vill jag att ni ska veta vad som händer med en kristen efter döden, för att ni inte ska bli förlamade av sorg som de människor blir som inte har något hopp.
14 Och vi tror att Gud också vill föra alla som har dött i tron på Kristus, tillbaka till livet tillsammans med honom som har uppstått från döden.
15 Jag kan säga er detta direkt från Herren: Vi som fortfarande lever när Herren kommer tillbaka ska inte möta honom före de döda, som är i sina gravar.
16 Herren själv ska komma ner från himlen, och man ska höra ett dånande kommandorop och ljudet av en överängels röst och Guds mäktiga basun. Och de kristna som har dött i tron på Herren blir då de första som får möta honom.
17 Sedan ska vi, som fortfarande lever och finns kvar på jorden, ryckas upp tillsammans med dem i skyn, för att möta Herren i rymden, och sedan för alltid vara med honom.
18 Trösta och uppmuntra varandra med dessa glada nyheter.
Männen i den brinnande ugnen
3 Kung Nebukadnessar lät tillverka en guldstaty, som var trettio meter hög och tre meter bred och ställde upp den på Duraslätten i provinsen Babylon.
2 Sedan skickade han bud till furstar, landshövdingar, officerare, domare, skattmästare, rådgivare och lagmän i alla provinser i riket och inbjöd dem att komma till avtäckningen av statyn.
3 När de allesammans hade samlats och stod framför monumentet,
4 ropade en härold ut följande befallning från kungen:Folk från alla länder och av alla språkgrupper:
5 När ni hör ljudet av horn, flöjter, cittror, lyror och harpor ska ni falla ner och tillbe kung Nebukadnessars guldstaty.
6 Den som vägrar att göra det kommer omedelbart att kastas i den brinnande ugnen.
7 När orkestern började spela föll folk av alla nationaliteter ner och tillbad statyn.
8 Men några ämbetsmän gick till kungen och beskyllde en del judar för att ha vägrat att tillbe statyn. De sa:
9-10 Ers Majestät stiftade en lag att alla måste falla ner och tillbe guldstatyn så snart musiken hördes,
11 och du gav befallning om att den som vägrade skulle kastas i en brinnande ugn.
12 Men Sadrak, Mesak och Abed-Nego, några judar som du har tillsatt att förvalta Babylons furstendöme, har trotsat dig genom att vägra tjäna dina gudar och tillbe statyn.
13 Nebukadnessar blev då fruktansvärt arg och befallde att Sadrak, Mesak och Abed-Nego skulle föras fram till honom.
14 Är det sant, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, att ni vägrar att tjäna mina gudar och tillbe den guldstaty jag har rest? frågade kungen.
15 I så fall ska jag ge er en chans till. Om ni faller ner och tillber statyn nästa gång musiken hörs, är allt bra igen. Men om ni vägrar kommer ni att kastas i den brinnande ugnen ögonblickligen. Och vilken gud kan då rädda er ur min hand?
16 Sadrak, Mesak och Abed-Nego svarade: Kung Nebukadnessar, vi är inte alls bekymrade för vad som ska hända oss.
17 Ers Majestät ska veta att om vi blir kastade i den brinnande ugnen, är vår Gud mäktig att befria oss!
18 Men om han inte gör det, så kan vi ändå inte under några omständigheter tjäna dina gudar eller tillbe den guldstaty som du har låtit göra.
19 Då blev Nebukadnessar rasande på Sadrak, Mesak och Abed-Nego, och hans ansikte mörknade av vrede. Han befallde att ugnen skulle göras sju gånger hetare än vanligt.
20 Sedan gav han några av sina starkaste soldater order att binda Sadrak, Mesak och Abed-Nego och kasta dem i elden.
21 Man band dem med kraftiga rep innan man kastade in dem i ugnen fullt påklädda.
22-23 Men eftersom kungen i sin vrede hade befallt att ugnen skulle vara extra het, slog lågorna ut och brände ihjäl de soldater som fått i uppgift att kasta ner Sadrak, Mesak och Abed-Nego i de flammande lågorna.
24 När Nebukadnessar satt och tittade in i elden, hoppade han plötsligt upp och utropade förskräckt: Kastade vi inte in tre män i ugnen? Jo, visst gjorde vi det, Ers Majestät, svarade hans rådgivare.
25 Men titta där! skrek Nebukadnessar. Jag ser fyra män, som går omkring i elden. De är inte bundna och har inte ens blivit brända av lågorna, och den fjärde ser ut som en gud!
26 Nebukadnessar gick närmare öppningen och ropade: Sadrak, Mesak och Abed-Nego, den högste Gudens tjänare! Kom ut! Kom ut!Då klev de ut ur elden.
27 När furstarna, landshövdingarna, officerarna och rådgivarna trängdes omkring dem, såg de att elden inte på något sätt hade skadat dem. Inte ens håret på deras huvuden var svett. Deras kläder var oskadade, och det luktade inte ens rök om dem!
28 Då sa Nebukadnessar: Välsignad vare Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, som skickade sin ängel att befria sina trogna tjänare. De trotsade min befallning och var villiga att dö hellre än att tjäna och tillbe någon annan gud än sin egen.
29 Därför befaller jag att den som säger något emot Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, från vilket land, vilken språkgrupp eller religion han än kommer, ska slitas i stycken, och hans hus ska förvandlas till en stenhög, för ingen annan kan göra vad deras Gud har gjort.
30 Sadrak, Mesak och Abed-Nego befordrades av kungen till högt uppsatta poster och blev hedrade män i provinsen Babylon.
Kungens dröm om ett träd
31 Detta är den proklamation som kung Nebukadnessar sände ut till varje folk och språkgrupp i hela världen:Jag hälsar er och önskar er välgång!
32 Jag vill att ni allesammans ska veta vilket märkligt under den allra högste Guden har gjort med mig.
33 Det är obegripligt - ett mäktigt under! Nu vet jag säkert att Guds rike ska bestå för evigt, från generation till generation.
En lovsång för Guds godhet
107 Tacka Herren för att han är god mot oss, och för att hans kärlek aldrig upphör.
2 Har Herren befriat dig? Tala då om det! Berätta för andra att han har räddat dig ur dina fienders våld!
3 Han har fört de fångna tillbaka från jordens alla hörn,
4 alla dem som vandrade i öknen utan att finna vägen hem.
5 De var hungriga, törstiga och svaga.
6 Herre, hjälp oss, ropade de, när de inte såg någon utväg mer, och han förbarmade sig över dem!
7 Han förde dem till en plats där de kunde bo.
8 Tänk om dessa människor bara ville prisa Herren för hans kärlek och för allt underbart han gjort!
9 Han gav vatten till den törstige och den hungriges själ mättade han med sitt goda.
10 Vilka är det som sitter i mörker och dödsskugga, förkrossade av sorg och slaveri?
11 Det är de som gjort uppror mot Gud och inte lytt hans ord och föraktat honom som är en Gud över alla gudar.
12 Därför fick de slita ont och arbeta hårt. De föll till marken och ingen kunde hjälpa dem att resa sig.
13 Då ropade de till Herren i sina svårigheter, och han befriade dem!
14 Han ledde dem ut från mörkret och dödsskuggan, och bröt sönder deras bojor.
15 Tänk om dessa människor bara ville prisa Herren för hans godhet och för allt underbart han gjort.
16 Han slog in portarna av koppar och järnbommarna bröt han sönder.
17 Andra fick lida av följderna för sina synder och felsteg.
18 Deras aptit försvann och de höll på att svälta ihjäl.
19 Då ropade de till Herren i sin nöd, och han hjälpte dem och befriade dem.
20 Han sa bara ett ord och de blev botade, ja, de rycktes bort från dödens portar.
21 O, om dessa människor bara ville prisa Herren för hans kärlek och för allt underbart han gjort.
22 Må deras tack tjäna som offer! Må de sjunga om allt han gjort!
23 Åter andra seglade på haven med gods och varor.
24 Där upplevde de Guds makt och blev vittnen till det han gjorde.
25 Han kallade på stormvindarna, och vågorna började gå höga.
26 Fartygen reste sig mot skyn och störtade sedan mot djupen bland de virvlande vågorna. Sjömännen vred sig av skräck,
27 och de raglade som berusade för de såg inte längre någon utväg.
28 Då ropade de till Herren i sin nöd, och han räddade dem.
29 Han lugnade stormen och stillade vågorna.
30 De gladde sig över att det äntligen hade blivit lugnt, och Gud förde dem till den hamn dit de ville.
31 O, tänk om dessa människor bara ville prisa Herren för hans kärlek och för allt underbart han gjort!
32 Låt dem prisa honom och upphöja honom när folket samlas, och låt dem lova honom inför folkets ledare.
33 Herren låter floderna torka upp,
34 och det bördiga landet gör han till en saltöken, när innevånarnas ondska tar överhand.
35 Men han kan också göra en oas mitt i ett ökenland och låta vattenkällor bryta fram.
36 Han låter nybyggare komma dit hungriga, och de bygger där sina städer och
37 odlar sina fält. De planterar sina vingårdar och får sedan stora och rika skördar!
38 Han välsignar dem rikligen, och de får många barn. Också deras boskapshjordar förökas mer och mer.
39 Men när Guds folk på nytt blir besegrat och förödmjukat och utsatt,
40 så visar Gud avsky för dessa förtryckare och låter dem irra omkring i öknen.
41 Men han befriar de hjälplösa ur deras elände och låter dem få många barn och ha stor framgång.
42 Överallt kommer goda människor att se det och fyllas av glädje, medan de ogudaktiga står häpna.
43 Om du är förståndig bör du lyssna till vad jag säger. Tänk på hur Herren på allt sätt visar sin godhet!
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®