Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

M’Cheyne Bible Reading Plan

The classic M'Cheyne plan--read the Old Testament, New Testament, and Psalms or Gospels every day.
Duration: 365 days
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)
Version
1 Kungaboken 11

Salomos hustrur förleder honom

11 Kung Salomo skaffade sig många hustrur vid sidan om den egyptiska prinsessan, Faraos dotter. En hel del av dem kom från länder där man tillbad avgudar, från Moab, Ammon, Edom och Sidon och från hetiterna.

Trots att Herren klart och tydligt hade förbjudit Israel att beblanda sig med dessa folk, eftersom kvinnorna skulle kunna förleda dem att tillbe deras avgudar, gjorde Salomo ändå det.

Han hade 700 hustrur av kunglig härkomst och 300 bihustrur. De fick honom att vända sig bort från Herren,

särskilt när han började bli äldre. De övertalade honom att tillbe deras avgudar i stället för att bara vända sig till Herren och förlita sig på honom, som hans far David hade gjort.

Salomo tillbad Astarte, sidoniernas gudinna och Milkom, ammoniternas avskyvärde gud.

Alltså handlade Salomo uppenbart mot Herrens vilja och vägrade att följa Herrens befallningar, till skillnad från sin far.

Han byggde till och med ett tempel på Oljeberget, öster om Jerusalem, åt Kemos, moabiternas gud, ett annat åt Molok, ammoniternas gud,

och flera tempel byggdes för de av hans hustrur som dyrkade främmande gudar, så att de där kunde tända rökelse och offra till dem.

9-10 Herren blev mycket vred över Salomos svek och för att han hade avfallit från Herren, Israels Gud, som två gånger hade uppenbarat sig för honom och varnat honom för att tillbe andra gudar. Men Salomo hade inte lyssnat,

11 och därför sa Herren till honom: Du har inte hållit det förbund vi ingick och inte heller levt efter mina lagar. Därför ska jag ta riket från dig och din familj och ge det åt någon annan.

12-13 Men för din fars skull ska jag inte göra det medan du lever. Jag ska ta riket från din son, men inte hela. För Davids skull och för min utvalda stad Jerusalems skull, ska han få behålla en av stammarna.

Salomos fiender

14 Herren såg till att Salomo fick en farlig motståndare i edomeen Hadad, som tillhörde den edomitiska kungafamiljen.

15 Flera år tidigare, när David hade varit i Edom tillsammans med Joab för att begrava de israelitiska soldater som dött i strid, hade den israelitiska armén tagit livet av alla män i hela landet.

16-18 Det tog sex månader att utföra detta. Men några kungliga tjänstemän hade tagit Hadad med sig till Egypten. Han var då bara en liten pojke. De begav sig från Midjan till Paran, där ytterligare några personer slöt sig till sällskapet och följde med dem till Egypten. Där tog Farao emot dem och gav Hadad ett hus med mark och även underhåll.

19 Farao var så förtjust i Hadad att han gav honom en syster till drottning Tapenes som hustru.

20 Med henne fick Hadad en son, Genubat, som växte upp i Faraos palats tillsammans med Faraos egna söner.

21 Men när Hadad i Egypten fick höra att både David och Joab var döda, bad han Farao om tillåtelse att få vända tillbaka till Edom.

22 Varför ska du göra det? frågade Farao honom. Vad är det du saknar här? Är du missnöjd med någonting? Allting är utmärkt här, men jag vill ändå resa hem igen, svarade han.

23 Ännu en av Salomos fiender, som Gud hade låtit få stor makt, var Reson. Han hade varit i tjänst hos Hadadeser, kungen i Soba, men flytt från sin post och lämnat landet.

24 Reson hade blivit ledare för ett gäng banditer, män som hade flytt med honom till Damaskus när David besegrade Soba. Reson bosatte sig i Damaskus och tog kontrollen över staden.

25 Under hela Salomos livstid var Reson hans bittra fiende och utgjorde alltså ytterligare ett problem för honom vid sidan av Hadad.

26 En annan upprorsmakare var Nebats son Jerobeam från Sereda i Efraim. Hans mor hette Seruga och var änka.

27-28 Det här är bakgrunden till hans uppror mot kungen: Salomo höll på att bygga upp terrasserna och reparerade murarna i Davids stad. Jerobeam var en duktig arbetare, och när Salomo upptäckte det gjorde han honom ansvarig för det arbete som Josefs stam skulle utföra.

29 En dag när Jerobeam var på väg från Jerusalem, träffade han profeten Ahia från Silo, som var klädd i en alldeles ny mantel.

30 När ingen annan fanns i närheten tog Ahia sin mantel och rev den i tolv delar

31 och sa till Jerobeam: Ta tio av de här bitarna, för Herren, Israels Gud säger: 'Jag ska ta kungariket ur Salomos hand och ge dig tio av stammarna.

32 Men jag ska lämna kvar en stam åt honom för min tjänare Davids skull och för Jerusalems skull, den stad som jag har valt framför alla andra städer i Israel.

33 Salomo har övergett mig och börjat tillbe Astarte, sidoniernas gudinna, Kemos, Moabs gud och Milkom, ammoniternas gud. Han har inte vandrat på mina vägar och inte gjort vad som är rätt. Han har inte följt mina lagar och föreskrifter så som hans far David gjorde.

34 Men jag ska inte ta riket från honom nu. För min tjänare Davids skull, honom som jag utvalde därför att han höll mina bud, ska jag låta Salomo regera under resten av sitt liv.

35 Men jag ska ta riket från hans söner och ge dig tio stammar.

36 Hans son ska få behålla en stam, så att Davids ättlingar kan fortsätta att regera i Jerusalem, den stad där jag har bestämt att mitt namn ska finnas.

37 Jag ska sätta dig på Israels tron och ge dig oinskränkt makt!

38 Om du lyssnar till vad jag säger och vandrar på mina vägar och gör vad jag anser vara rätt och håller mina bud, som min tjänare David gjorde, då ska jag välsigna dig, och dina ättlingar ska regera över Israel. En gång gav jag samma löfte till David,

39 men på grund av Salomos synd ska jag straffa Davids ättlingar, dock inte för alltid.'

40 Salomo försökte döda Jerobeam, men han flydde till Sisak, kungen i Egypten. Där stannade Jerobeam tills Salomo var död.

Salomo dör

41 Om annat som hände under Salomos regering och om all hans visdom finns skrivet i Salomos krönika.

42 Salomo regerade i Jerusalem i fyrtio år,

43 och när han hade dött blev han begraven i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam efterträdde honom på tronen.

Filipperbrevet 2

Lev som Jesus gjorde

Betyder gemenskapen i tron på Kristus något för oss? Älskar ni mig tillräckligt för att vilja uppmuntra och trösta mig? Finns det medkänsla och kärlek i era hjärtan?

Gör mig då verkligt glad genom att älska varandra, vara överens med varandra och arbeta tillsammans med ett hjärta, ett sinne, och med samma syfte.

Var inte själviska! Ha inte som mål att göra gott intryck på andra. Var ödmjuka, och utgå hela tiden ifrån att andra betyder mer än ni själva.

Tänk inte bara på det som är till er egen fördel, utan visa intresse för andra människor och vad de gör.

Ni bör vara sådana som Jesus Kristus var.

Fast han var Gud, krävde han inte att få ha kvar sina rättigheter som Gud,

utan avstod sin stora makt och härlighet för att komma till jorden och betjäna oss. Han blev en människa bland människor.

Han gick så långt i sin ödmjukhet att han till och med var villig att dö som en brottsling på ett kors.

Och det var därför som Gud gav honom tillbaka allt det han varit villig att offra, både liv och gudomlighet, och också gav honom ett namn med större makt än alla andra namn.

10 Han gjorde det för att alla knän ska böjas inför detta namn, i himlen, på jorden och under jorden, och

11 för att alla utan undantag ska bekänna att Jesus Kristus är Herre, och därmed ära vår Gud och Far.

Bli vägvisare

12 Kära vänner, när jag var tillsammans med er var ni alltid angelägna om att följa min undervisning. Och nu när jag är borta, måste ni vara ännu mera noga med att göra de goda gärningar som är ett resultat av frälsningen. Ni måste lyda Gud med djupaste allvar och hålla er borta från allt det som inte tilltalar honom.

13 Gud arbetar nämligen med er, skapar hos er viljan att lyda honom och hjälper er sedan att göra det han vill.

14 Var inte negativa vad det än gäller. Protester och gnäll ger inget gott intryck.

15 Se till så att ingen kan säga något ont om er. I denna mörka värld, som är full av oärliga och hårdhjärtade människor, ska ni vara ljus som lyser i mörkret

16 och hålla er till sanningen.När Kristus sedan återvänder kan jag glädjas över att mitt arbete bland er inte var bortkastat.

17 Och även om jag skulle få betala med mitt liv för att ha fört er till tro, så ska jag ändå vara glad. Och jag ska dela min glädje med var och en av er.

18 Var glada, ni också, och dela er glädje med mig.

Timotheos, en god medarbetare

19 Om Herren vill, ska jag snart skicka Timotheos till er. När han sedan kommer tillbaka, kan han uppmuntra mig genom att berätta allt om er och om hur ni har det.

20 Det finns ingen som har ett sådant intresse för er som Timotheos.

21 Alla andra tycks bara ägna sig åt sina egna intressen och bryr sig inte om det som rör Jesu Kristi sak.

22 Men ni känner Timotheos. Han har varit som en son för mig och hjälpt mig att predika de goda nyheterna.

23 Jag hoppas att kunna skicka honom till er så snart jag fått reda på vad som ska ske med mig här.

24 Jag hoppas också att Herren snart låter även mig få komma och hälsa på er.

25 Just nu finner jag det dock nödvändigt att sända tillbaka Epafroditos till er. Ni skickade honom till mig för att han skulle hjälpa mig i mina svårigheter. Ja, han och jag har varit verkliga bröder, och vi har arbetat och kämpat sida vid sida.

26 Nu skickar jag hem honom igen. Han längtar efter er allesammans och är orolig, därför att ni har hört att han har varit sjuk.

27 Det har han verkligen också varit, ja, han var faktiskt nära att dö. Men Gud var god både mot honom och mot mig och tillät inte att jag skulle drabbas av en sådan sorg ovanpå allt annat.

28 Därför är jag desto ivrigare att skicka honom tillbaka till er, för jag vet hur tacksamma ni kommer att bli över att få träffa honom. Dessutom kommer det att göra mig lycklig och lätta mina bekymmer.

29 Hälsa honom välkommen i Herren med stor glädje och visa honom er uppskattning.

30 Han riskerade livet i sitt arbete för Kristus och höll nästan på att dö, medan han försökte göra allt det för mig som ni inte kunde göra. Ni var ju så långt borta.

Hesekiel 41

Det allra heligaste

41 Därefter tog han med mig till själva tempelsalen och mätte de pelare som utgjorde dess ingång. De var två och en halv meter i fyrkant.

Entréhallen var tre meter lång och fem meter bred. Själva salen var tjugo gånger tio meter.

Därefter gick han in i det innersta rummet och mätte pelarna vid ingången och fann att de var en meter tjocka. Ingången var tre meter bred, med en tre och en halv meter djup hall bakom.

Det inre rummet var tio kvadratmeter. Detta är det allra heligaste, sa han.

Sedan mätte han tempelmuren och fann den vara tre meter tjock med en rad rum på utsidan. Varje rum var två meter brett.

Dessa rum låg i tre våningar, med trettio rum i varje våning. Hela konstruktionen hölls uppe av bärbjälkar och inte av tempelmuren.

Varje våning var bredare än den som låg under, på grund av att tempelväggen smalnade allteftersom den blev högre. En trappa vid sidan av templet ledde upp från den ena våningen till den andra.

Jag lade märke till att templet var byggt på en terrass och att den nedersta raden av rum sträckte sig tre meter ut på terrassen.

Den yttre väggen till rummen var två och en halv meter tjock och lämnade ett fritt utrymme på två och en halv meter vid terrassens kant, likadant på båda sidorna.

10 Tio meter från terrassen fanns på båda sidor av templet ännu en rad rum nere på den inre förgården.

11 Två dörrar ledde ut därifrån till terrassen, som var två och en halv meter bred. En dörr vette mot norr och en mot söder.

12 En stor byggnad på västra sidan var trettiofem meter bred och fyrtiofem meter lång. Dess väggar var två och en halv meter tjocka.

13 Sedan mätte han templet och platsen närmast. Området var femtio meter i fyrkant.

14 Den inre förgården på templets östra sida var också femtio meter bred,

15-16 liksom byggnaden på templets västra sida, med de båda murarna inräknade.Tempelsalen, det allraheligaste och entréhallen var klädda med paneler, och alla hade fönsternischer. Templets inre väggar hade träpaneler både över och under fönstren.

17-18 Utrymmet över dörren som ledde in till det allra heligaste var också klätt med panel. Väggarna var i sin helhet dekorerade med keruber, alla med två ansikten. Mellan keruberna fanns palmer.

19-20 Ett av kerubernas två ansikten var en människas. Det var vänt mot en palm på ena sidan om keruben. Det andra ansiktet, ett lejonansikte, var riktat åt motsatt håll, också mot en palm. Så såg det ut utmed hela templets innervägg.

21 Dörrposterna till tempelsalen var fyrkantiga, och framför det allra heligaste fanns något som såg ut som ett träaltare.

22 Detta altare var en meter i fyrkant och en och en halv meter högt. Dess hörn, sockel och sidor var helt och hållet av trä. Det här är Herrens bord, sa han till mig.

23-24 Både tempelsalen och det allra heligaste hade dubbla svängdörrar.

25 Dörrarna till tempelsalen var försedda med dekorationer av keruber och palmträd som på väggarna. Över entréhallen fanns en baldakin av trä.

26 Fönsternischer och utskurna palmträd fanns på båda sidor av entréhallen, i gången utmed templet och på baldakinen över entrén.

Psaltaren 92-93

Det är skönt att tacka Herren

En sång att sjunga på Herrens dag.1-2 Det är skönt att tacka Herren, att sjunga lovsånger till Gud, den högste.

Det är skönt att redan tidigt varje morgon få tacka honom för hans godhet, och att varje kväll få glädja sig över hans trofasthet.

Sjung lovsånger till honom! Spela på harpa, luta och lyra.

Du har gjort så mycket för mig, Herre! Inte undra på att jag är glad och sjunger av glädje!

Herre, vilka under du gör! Och hur djupa är inte dina tankar!

Oförnuftiga människor förstår dem inte! Och dåren kan inte fatta att,

fastän de onda blomstrar som ogräs och de ogudaktiga har framgång så väntar dem bara evigt fördärv.

Men du, Herre, är stor och upphöjd i evighet.

10 Ett är ändå säkert: Dina fiender ska inte komma undan, och alla som handlat orätt ska skingras.

11 Men mig har du gjort lika stark som en vildoxe,

12 och du har gjort mig glad och gett mig nytt mod. Jag har fått se hur mina fiender lidit nederlag och fått höra hur de jämrat sig.

13 Men de som älskar Gud ska blomstra som palmträd. De ska växa höga som cederträden på Libanons berg.

14 De är som träd som planterats i Herrens egen trädgård och som växer och trivs där.

15 Till och med när de blir gamla ska de bära frukt och vara gröna och friska.

16 Det visar att Herren är trofast och håller sina löften. Han är mitt skydd, och hos honom finns bara godhet!

Gud är en evig gud

93 Nu regerar Herren. Han är klädd i majestät och styrka. Därför står jorden fast, och kan inte rubbas.

Gud, du har regerat från urminnes tid, ja, redan vid tidens början fanns du till.

3-4 De stora haven brusar och dånar, de sjunger sin mäktiga sång. Men din röst är mäktigare och starkare än havens alla bränningar!

Herre, ditt ord är alltigenom sant och tillförlitligt, och helighet omger ditt tempel för evigt.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)

Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®