M’Cheyne Bible Reading Plan
Seba gör uppror mot David
20 Nu råkade Seba, son till benjaminiten Bikri, vara där. Han var en hetlevrad man, och plötsligt blåste han en trumpetsignal och ropade: Vi vill inte längre ha något att göra med David. Kom, Israels män, så ger vi oss av härifrån!
2 Då övergav hela Israel David och följde Seba. Männen i Juda däremot förblev trogna mot sin kung och följde honom från Jordan till Jerusalem.
3 När David kom till palatset i Jerusalem, gav han order om att de tio bihustrur, som hade lämnats kvar för att ta hand om palatset, skulle föras undan och sättas under bevakning i ett särskilt hus. De fick vad de behövde, men kungen ville inte ligga med dem. De fick leva som änkor och i husarrest till sin död.
4 Sedan befallde kungen Amasa att mobilisera Juda armé inom tre dagar och att också själv infinna sig då.
5 Amasa började sammankalla trupperna, men det tog längre tid än de tre dagar som han hade fått på sig.
6 Då sa David till Abisai: Den där Seba kommer att skada oss mer än vad Absalom gjorde. Skynda dig! Ta min livvakt och sätt efter honom, innan han sätter sig i säkerhet i en befäst stad där vi inte kommer åt honom.
7 Då gav sig Abisai iväg efter Seba med Joab och hans män och kungens egen livvakt.
8-10 Vid den stora stenen i Gibeon mötte de Amasa. Joab bar sin stridsmundering och hade en dolk i sin slida i bältet. När han gick fram för att hälsa på Amasa drog han försiktigt fram dolken. Jag är glad att få träffa dig, min bror, sa Joab och tog honom i skägget med sin högra hand, som om han skulle kyssa honom. Amasa lade inte märke till dolken i Joabs vänstra hand, och Joab stötte den i magen på honom så att inälvorna rann ut. Det räckte med ett hugg, Amasa dog omedelbart. Joab och Abisai fortsatte sedan att förfölja Seba.
11 En av Joabs officerare ropade till Amasas trupper: Om ni står på Davids sida, så kom och följ Joab.
12 Amasa låg kvar i en blodpöl mitt på vägen, och när officeren såg att alla som passerade stannade till för att titta på honom, släpade han honom åt sidan och in på en åker och kastade en mantel över honom.
13 När kroppen var ur vägen följde alla Joab i jakten på Seba.
14 Seba hade rest över hela Israel för att mobilisera folk, från staden Abel vid Bet Maaka och genom hela Habberim, och många följde med honom.
15 När Joabs trupper kom fram till Abel belägrade de staden och byggde en ramp upp mot stadsmuren.
16 Medan de försökte angripa muren ropade en vis kvinna i staden på Joab: Lyssna till mig, Joab! Kom hit fram, så att jag kan tala med dig!
17 När han närmade sig frågade kvinnan: Är du Joab? Ja, jag lyssnar!svarade han.
18 Då sa hon till honom: Det finns ett ordspråk som säger: 'Om du vill lösa en tvist, så be om råd från Abel'.
19 Du försöker förstöra en gammal fridsam stad, som är lojal mot Israel. Ska du verkligen förgöra det som tillhör Herren?
20 Men Joab svarade: Jag är inte här för att förstöra.
21 Allt jag vill ha är en man som heter Seba, från berglandskapet Efraim, för han har gjort uppror mot kung David. Om du överlämnar honom till mig, så ska vi lämna staden i fred.Kvinnan svarade: Vi ska kasta hans huvud till dig över muren.
22 Sedan gick kvinnan till folket med beskedet från Joab, och de halshögg Seba och kastade ner hans huvud till Joab. Då blåste han en trumpetsignal och drog tillbaka trupperna. Var och en gick sedan hem till sitt, och Joab återvände till kungen i Jerusalem.
23 Joab var befälhavare över armén och Benaja över kungens livvakt,
24 medan Adoram ansvarade för de arbeten som utfördes av slavar och krigsfångar. Josafat skötte kungens böcker,
25 Seja tjänstgjorde som sekreterare, Sadok och Ebjatar var präster
26 och jairiten Ira tjänstgjorde som Davids personlige präst.
Förmaningar och hälsningar
13 Detta är tredje gången som jag kommer på besök till er. Tänk på att Skriften säger oss att om två eller tre har blivit vittnen till synd så måste den bestraffas.
2 Jag har redan varnat dem som har syndat. Det gjorde jag när jag senast var hos er. Nu varnar jag dem och alla andra om igen, precis som jag gjorde då. Den här gången är jag beredd att straffa dem strängt, och jag kommer inte att se mellan fingrarna med något.
3 Jag ska ge er alla de bevis ni vill ha på att det är Kristus som talar genom mig. Kristus är inte svag när han handlar med er, utan han är en stark och mäktig kraft i er.
4 Hans svaga, mänskliga kropp dog på korset, men nu lever han genom Guds mäktiga kraft. Vi är också svaga i våra kroppar precis som han var, men nu lever vi och är starka på samma sätt som han är det, och vi har all Guds kraft till förfogande när vi ska ta itu med er.
5 Granska er själva. Är ni verkligen kristna? Klarar ni provet? Känner ni Kristi närvaro och kraft alltmer inom er? Eller låtsas ni bara vara kristna, medan ni i verkligheten inte alls är det?
6 Jag hoppas att ni kan hålla med om att jag har klarat provet och verkligen tillhör Herren.
7 Jag ber att ni ska leva på ett riktigt sätt, inte därför att det ska bli en fjäder i hatten för oss och bevisa att vår undervisning är riktig. Nej, vi vill att ni ska leva rätt, även om vi själva är föraktade.
8 Det är vår uppgift att alltid uppmuntra det som är sant och att aldrig gå emot det.
9 Om bara ni är starka så är vi glada över att vara svaga och föraktade. Vår högsta önskan är att ni ska bli mogna kristna.
10 Jag skriver detta till er nu och hoppas att jag inte ska behöva ta itu med er och bestraffa er när jag kommer. Jag vill hellre använda den auktoritet som Herren har gett mig till att göra er starka, inte till att straffa er.
11 Och så till sist, mina kära bröder, säger jag: Var glada! Väx till i Kristus! Ta fasta på vad jag har sagt till er! Lev i harmoni och frid! Kärlekens och fridens Gud ska vara med er!
12 Hälsa varandra med en helig kyss. Alla de kristna här skickar sina hälsningar.
13 Herrens Jesu Kristi nåd, Guds kärlek och den helige Andes vänskap ska vara med er alla.Paulus
Det mäktiga Tyrus
27 Sedan kom detta budskap från Herren till mig. Han sa:
2 Du människa, sjung denna klagosång för Tyrus:
3 O, du mäktiga hamnstad, som driver handel med världens alla folk, Herren Gud talar. Du säger så här: 'Jag är den vackraste staden i hela världen.'
4 Ja, du har utsträckt dina gränser i havet. Dina skapare har gjort dig underbart vacker.
5 Du är som ett skepp, byggt av finaste trä från Senir. Av en ceder från Libanon har man gjort din mast.
6 Dina åror är gjorda av ekar från Basan, ditt däck av cypress med inläggningar av elfenben från Cyperns sydkust.
7 Dina segel är av Egyptens finaste linne, ett banér i mörkblått och purpurrött från östra Cypern.
8 Dina sjömän kommer från Sidon och Arvad, dina skickliga rorsmän från Semer.
9 Erfarna och skickliga yrkesmän från Gebal tätade skeppet. Från alla länder kom skepp med varor för att idka byteshandel med dig.
10 I din armé fanns män från Paras, Lud och Put. Deras sköldar och hjälmar var som smycken på dina murar.
11 Män från Arvad och Helek bevakade dina murar och män från Gamad dina torn. Deras sköldar hängde i rad efter rad på dina murar och fullbordade din skönhet.
12 Från Tarsis kom alla slags varor till din marknad: silver, järn, tenn och bly.
13 Köpmän från Javan, Tubal och Mesek kom med slavar och kopparkärl,
14 och arbetshästar, stridshästar och mulåsnor kom från Togarma.
15 Affärsmän från Rhodos och från många kustländer var dina kunder och betalade dig med elfenben och ebenholts.
16 Edom sände köpmän att handla med dig och de förde med sig smaragder, purpurrött tyg, brokiga vävnader, fint linne och smycken av korall och agat.
17 Juda och även Israel sände köpmän med vete från Minnit, och de drev byteshandel med honung, olja och balsam.
18 Från Damaskus kom man med vin från Helbon och ull från Sakar.
19 Vedan och Javan förde med sig arabiskt garn, konstsmide, kassia och kalmus,
20 och Dedan kom med dyrbara sadeltäcken.
21 Arabiens och Kedars rika köpmän och furstar sände lamm, baggar och bockar.
22 Köpmän från Saba och Raema skickade alla slags kryddor, juveler och guld.
23 Haran, Kanne, Eden, Assur och Kilmad handlade med dig.
24 De bjöd ut vackra kläder, mörkblå tyger, broderier och flerfärgade mattor, bundna med välspunna och starka trådar.
25 Skeppen från Tarsis är din handelsflotta. Ditt lager på ön är fyllt till brädden.
26 Men nu styr dina statsmän skeppet in i en orkan. Ditt fartyg råkar ut för en östanstorm, och du förliser mitt ute på havet.
27 Allt går förlorat. Din rikedom och dina varor, dina sjömän och lotsar, timmermän, köpmän, soldater och alla andra ombord sjunker i havet på din olyckas dag.
28 De kringliggande städerna skälver, då dina lotsar ropar på hjälp.
29 Alla dina sjömän beger sig i land.
30 De gråter bittert, kastar upp jord i luften och rullar sig i aska.
31 De rakar sina huvuden, de klär sig i sorgkläder och gråter bittert i djup sorg.
32 Här är den sång som de sjunger i sin sorg: 'Var har det någonsin funnits en sådan underbar stad som Tyrus, som förstördes mitt ute i havet?
33 Dina varor tillfredsställde många länder. Kungar runt hela jorden gladde sig över de varor du sände dem.
34 Nu ligger du där nere i djupet. Alla dina köpmän och allt ditt manskap har gått under tillsammans med dig.
35 Alla som bor utmed kusten har sett på och de har svårt att tro att det är sant. Deras kungar är skakade.
36 Köpmän i många länder skakar på huvudet. Ditt öde är fruktansvärt. Du är borta för alltid.'
Varning för stolthet och skrytsamhet
1-2 Vi tackar dig, Herre! Vi tackar dig! Dina stora under är bevis på att du bryr dig om oss.
3 Ja, säger Herren, när den tid, som jag bestämt, är inne, ska jag straffa de onda!
4 Fastän jorden skakar och alla dess innevånare darrar av rädsla så är dess grund stadig, för jag själv har satt den på plats!
5 Jag varnade de stolta för att vara så storordiga,
6 och jag sa till de ogudaktiga att sluta med sitt skryt.
7-8 För framgång och makt kommer inte genom någon människa, utan enbart från Gud. Han befordrar den ene och avsätter den andre.
9 I sin hand håller Herren en bägare med starkt, bedövande vin. Det är hans vredesdom, som alla som föraktat honom måste dricka. De måste tömma bägaren till sista droppen.
10 Men jag ska prisa Jakobs Gud i evighet.
11 Jag ska göra slut på de ogudaktigas ondska, säger Herren, och i stället ska jag ge makt och anseende till de gudfruktiga.
Gud segrar
1-2 I Juda känner alla Gud och i hela Israel ärar man hans namn.
3 Hans hem är i Jerusalem. Han bor på berget Sion.
4 Där bröt han sönder pilar, svärd och sköldar, ja alla våra fienders vapen.
5 De eviga bergen kan inte jämföras med dig i härlighet! Våra mäktigaste fiender är besegrade.
6 De stolta krigarna ligger slagna framför oss och har somnat för alltid. Ingen av dem kan lyfta ett finger emot oss.
7 När du, Jakobs Gud, gick till rätta med dem, stupade både hästar och ryttare.
8 Inte undra på att alla fruktar dig! Vem kan vara i din närhet Gud, när du är vred?
9 Från himlen hördes din dom, och då blev människorna stumma och stela av skräck.
10 Du stod upp för att straffa dem som gjort det som är orätt, och för att försvara de ödmjuka på jorden.
11 Samtidigt kommer människornas meningslösa raseri och vrede att bara göra din härlighet större.
12 Uppfyll alla de löften som ni har gett till Herren, er Gud. Och ni folk runt omkring Israel, ära honom med gåvor och frukta honom.
13 Han gör de som härskar ödmjuka, och de som har makt känner fasa inför honom.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®