M’Cheyne Bible Reading Plan
Saul dör på slagfältet
31 Under tiden hade filisteerna börjat att strida mot Israel. Israeliterna flydde, och många föll på Gilboas berg.
2 Filisteerna omringade Saul och dödade hans söner Jonatan, Abinadab och Malki-Sua.
3-4 Sedan anföll bågskyttarna Saul och sårade honom svårt. Då sa han till sin vapendragare: Döda mig med ditt svärd innan dessa hedningar tar mig till fånga och torterar mig.Men hans vapendragare vågade inte, så Saul tog sitt eget svärd och kastade sig mot det.
5 När hans vapendragare såg att han var död, kastade han sig också på sitt svärd och dog med honom.
6 Saul och hans tre söner, hans vapendragare och alla hans män mötte döden tillsammans den dagen.
7 När israeliterna på andra sidan dalen och bortom Jordan hörde att deras armé hade flytt och att Saul och hans söner var döda, övergav de sina städer, och filisteerna kom och intog dem.
8 När filisteerna nästa dag gick ut för att plundra de döda, hittade de Saul och hans tre söner på berget Gilboa.
9 De högg huvudet av Saul, tog hans rustning och sände bud om hans död till alla avgudatempel för att alla skulle få del av de goda nyheterna.
10 Sauls rustning lades i Astartes tempel, och hans kropp fäste man upp på Bet-Sans mur.
11 Men när folket i Jabes i Gilead hörde vad filisteerna hade gjort,
12 gick alla deras stridsdugliga män nattetid till Bet-San. Där tog de ner Sauls och hans söners kroppar från muren och förde dem till Jabes, där man brände dem.
13 Sedan begravde man deras ben under ekträdet vid Jabes och fastade i sju dagar.
Råd för gudstjänsten
1-2 Kära bröder jag är glad att ni har kommit ihåg och gjort allt som jag har undervisat er om.
3 Men det är en sak som jag vill påminna er om. En kvinna är ansvarig inför sin man, hennes man är ansvarig inför Kristus och Kristus är ansvarig inför Gud.
4 Det är därför som en man vanärar Kristus, om han har något på sitt huvud när han ber eller profeterar.
5 Och det är därför som en kvinna vanärar sin man, om hon offentligt ber eller profeterar barhuvad.
6 Om hon vägrar att ha något på huvudet kan hon lika gärna klippa av sig allt hår. Men eftersom det är en skam för en kvinna att få sitt huvud rakat bör hon använda sin slöja.
7 En man däremot bör inte ha något på sitt huvud. Han skapades till Guds avbild och återspeglar hans ära, men kvinnan är mannens ära.
8 Den förste mannen föddes inte av en kvinna, utan den första kvinnan kom från mannen.
9 Och den förste mannen, Adam, skapades inte för Evas skull, utan den första kvinnan, Eva, skapades för Adam.
10 Därför ska en kvinna stå under mannens beskydd, och genom att bära sin slöja visar hon inför änglarna att hon gör det.
11 Men kom ihåg att i Guds plan behöver männen och kvinnorna varandra.
12 För även om den första kvinnan kom från mannen, så har alla män fötts av kvinnor sedan dess, och både män och kvinnor kommer från Gud, deras Skapare.
13 Vad tycker ni själva om detta? Passar det sig att en kvinna ber offentligt utan att ha något på sitt huvud?
14-15 Är det inte naturligt att hon har det? Kvinnor är ju stolta över sitt långa hår som de ju använder som ett slags slöja. Om en man däremot är långhårig får han skämmas för det.
16 Om någon vill diskutera detta kan jag bara säga att varken hos oss eller i någon annan av Guds församlingar har man en annan uppfattning.
Herrens måltid
17 Nästa punkt på min lista med sådant som jag vill ta upp med er är också något som jag har reagerat emot. Det låter som om det är till mer skada än nytta, när ni samlas för att fira Herrens måltid.
18 Alla berättar för mig om de diskussioner som pågår vid dessa samlingar och de splittringar som uppstår bland er, och jag tror säkert att det är så.
19 Jag förmodar att ni anser att detta är nödvändigt, för att ni som alltid har rätt ska synas och bli erkända.
20 På det sätt som ni nu kommer tillsammans för att äta, är det inte Herrens måltid ni äter
21 utan er egen. Det sägs att alla skyndar sig att kasta i sig all mat de kan få, utan att vänta och dela med sig åt andra. På så sätt får några för lite och andra av allt att döma för mycket.
22 Är det verkligen sant? Kan ni inte äta och dricka hemma för att undvika att vanhedra församlingen och få de fattiga att skämmas, eftersom de inte kan ta med sig någon mat? Tror ni att ni ska få beröm för detta? Ni kommer i alla fall inte att få det av mig.
23 Av Herren själv har jag fått veta hur vi ska göra och jag har sagt det förut: Den natt när Judas förrådde honom, tog Herren Jesus ett bröd.
24 Då han hade tackat Gud för det, bröt han det och gav det till sina lärjungar och sa: Detta är min kropp som offras för er. Ät det till minne av mig.
25 På samma sätt tog han bägaren med vin efter måltiden och sa: Denna bägare är det nya förbundet som bekräftas genom mitt blod. Varje gång ni dricker ur den, gör det till minne av mig.
26 Varje gång ni äter brödet och dricker vinet påminner ni alltså varandra om Herrens död. Gör detta tills han kommer tillbaka.
27 Om någon äter detta bröd och dricker ur Herrens bägare på ett ovärdigt sätt, gör han sig skyldig till synd mot Herrens kropp och blod.
28 Det är därför som en människa bör granska sig själv noggrant innan hon äter av brödet och dricker vinet.
29 För om hon gör det på ett ovärdigt sätt och inte tänker på vems kropp det gäller, så äter och dricker hon Guds dom över sig själv. Hon gycklar nämligen med Kristi död.
30 Det är därför som många av er är svaga och sjuka och en del till och med har dött.
31 Men om ni prövar er själva innan ni äter, så slipper ni att bli dömda och straffade.
32 Men när vi döms och blir tillrättavisade av Herren, är det för att vi inte ska bli dömda tillsammans med resten av världen.
33 Kära bröder, när ni samlas till Herrens måltid så vänta på varandra.
34 Om någon verkligen är hungrig bör han äta hemma, så att han inte drar en dom över sig själv när ni kommer tillsammans.Om allt det andra ska jag tala mer om när jag kommer till er.
Avgudadyrkare ska dö
9 Sedan ropade han högt: Sänd efter stadens väktare! Säg till dem att ta med sig sina vapen!
2 När han ropade kom sex män ut genom den övre norra porten, och var och en av dem var beväpnad med dödsbringande vapen. En sjunde hade linnekläder och ett pennskrin fastbundet vid midjan. De gick allesammans in i templet och ställde sig vid kopparaltaret.
3 Och Israels Guds härlighet höjde sig från keruberna som den hade vilat på och flyttade sig till templets ingång.Herren ropade till mannen som hade pennskrinet
4 och sa till honom: Gå runt på Jerusalems gator och gör ett märke i pannan på varje människa som gråter och suckar över all den synd hon ser omkring sig.
5 Sedan hörde jag Herren säga till de andra männen: Följ efter honom och döda alla som inte har märket på pannan. Låt ingen komma undan!
6 Döda dem allesammans, gamla och unga, ja, även kvinnor, flickor och barn. Men rör inte dem som har märket i pannan. Börja här utanför templet!De började alltså med att döda de sjuttio äldste, som stod framför templet.
7 Och han sa: Orena templet! Fyll förgården med kropparna av dem ni dödat! Gå nu!De gick då ut i staden och gjorde som de hade blivit tillsagda.
8 Medan de utförde sina order, var jag ensam. Jag föll ner på marken med ansiktet mot jorden och ropade: O, Herre, min Gud! Ska din vrede mot Jerusalem utplåna allt som finns kvar i Israel?
9 Men han sa till mig: Israels och Judas synder är så stora, och hela landet är fullt av blod och orättvisa. Man säger: 'Herren ser inget! Han har glömt oss!'
10 Därför kommer jag inte att skona dem eller ha något förbarmande med dem utan betala igen för allt vad de har gjort.
11 Då kom mannen i linnekläder tillbaka och sa: Jag har utfört uppdraget du gav mig.
Gud älskar Jerusalem
1-2 Herren är stor! Honom ska vi prisa, där han bor i Jerusalem, sin heliga stad.
3 Vilken fantastisk syn! Se på berget Sion, som reser sig där i norr, högt över slätterna, så att alla kan se det - berget Sion, hela jordens fröjd och den store kungens hem.
4 Alla vet att Gud själv är Jerusalems försvarare.
5 Jordens kungar kommer tillsammans för att anfalla staden.
6 Men så fort de får se den, blir de stela av skräck, och i panik tar de till flykten.
7 De bävar på samma sätt som när värkarna sätter in hos en gravid kvinna.
8 Men de kan inte fly undan dig, Herre. De slås i spillror som ett skepp i svår storm.
9 Vi har hittills bara hört om staden som tillhör vår Gud, han som är Herre över himmel och jord, men nu ser vi den själva! För all framtid har Gud upprättat Jerusalem.
10 Herre, här i ditt tempel tänker vi på din godhet och kärlek.
11 Gud, ditt namn är känt över hela jorden! Du prisas överallt. Du regerar med rättvisa
12 och därför kan Jerusalem glädja sig, därför jublar alla människor i Juda städer.
13 Gå runt staden och räkna alla dess torn!
14 Lägg märke till murarna och titta in i palatsen, så att ni kan berätta om dem för era barn.
15 Denne store Gud är vår Gud i evigheternas evigheter. Han ska leda oss så länge vi lever.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®