M’Cheyne Bible Reading Plan

Avia besegrar Jerobeam

(1 Kung 15:1-7)

13 Under kung Jerobeams artonde regeringsår blev Avia kung över Juda. ² Han regerade i Jerusalem i tre år. Hans mor hette Mikaja och var dotter till Uriel från Giva.^[a]

Det var krig mellan Avia och Jerobeam. ³ Avia gick in i striden med en här av tappra krigare, 400 000 utvalda män, medan Jerobeam ställde upp mot honom med 800 000 utvalda män, tappra krigare. ⁴ Avia steg upp på Semarajimberget i Efraims bergsbygd och sa: ”Hör på mig, Jerobeam och alla israeliter!

⁵ Vet ni inte att Herren, Israels Gud, har gett David kungamakten över Israel för evigt, åt honom och hans ättlingar, genom ett saltförbund^[b]? ⁶ Jerobeam, Nevats son, en tjänare till Davids son Salomo, gjorde uppror mot sin herre. ⁷ Löst folk förenade sig med honom, onda män, och utmanade Salomos son Rehabeam, när han var ung och oerfaren och inte kunde stå emot dem.

⁸ Och nu tror ni att ni ska kunna stå emot Herrens kungarike som tillhör Davids söner. Ni är en stor armé och har med er guldkalvarna som Jerobeam har gjort till era gudar. ⁹ Har ni inte fördrivit alla Herrens präster, Arons söner, och leviter och skaffat egna präster i stället, som folk i andra länder gör? Vem som helst som kommer med en ungtjur och sju baggar får bli invigd till präst åt dessa som inte är några gudar!

¹⁰ Men vi har Herren till vår Gud, och vi har inte övergett honom. Vi har präster som tjänar Herren, Arons söner, och leviter som assisterar dem. ¹¹ De bär fram brännoffer till Herren varje morgon och kväll, bränner välluktande rökelse, och de placerar skådebröden på bordet av rent guld. De tänder lamporna i det gyllene lampstället varje kväll. Vi är noga med att följa de föreskrifter som Herren, vår Gud, har gett oss, men ni har övergett honom. ¹² Se, Gud är med oss! Han är vår ledare. Hans präster blåser i sina trumpeter till strid mot er. Ni Israels män, strid inte mot Herren, era fäders Gud, för ni kommer inte att lyckas!”

¹³ Jerobeam hade låtit en styrka omringa dem och lägga sig i bakhåll för att anfalla dem bakifrån. Han hade Juda framför sig och bakhållet bakom dem. ¹⁴ När judéerna vände sig om och såg att de anfölls både bakifrån och framifrån, ropade de till Herren, prästerna blåste i sina trumpeter ¹⁵ och judéerna gav upp ett härskri. När de skrek, lät Gud Jerobeam och hela Israel bli slagna av Avia och Juda. ¹⁶ Israeliterna flydde för Juda, och Gud gav dem i deras hand. ¹⁷ Avia och hans trupper orsakade dem stora förluster, och 500 000 av Israels soldater stupade.

¹⁸ Israeliterna blev vid detta tillfälle kuvade, och judéerna var starka eftersom de litade på Herren, sina fäders Gud. ¹⁹ Avia förföljde Jerobeam och intog från honom städerna Betel, Jeshana och Efron med deras kringliggande orter. ²⁰ Jerobeam lyckades inte under Avias livstid få tillbaka sin makt, och slutligen slog Herren honom så att han dog.

²¹ Avia blev allt mäktigare. Han tog sig 14 hustrur och fick 22 söner och 16 döttrar.

²² Avias historia i övrigt, allt han gjorde och talade, finns nedtecknat i profeten Iddos tilläggsskrift.

Brevet till församlingen i Sardes

3 Skriv till budbäraren^[a] för församlingen i Sardes:

’Så säger han som har Guds sju andar och de sju stjärnorna^[b]:

Jag känner dina gärningar. Du har ett rykte om dig att du lever, men du är död. ² Vakna upp och stärk det lilla som finns kvar och håller på att dö. Jag har funnit att dina gärningar inte är fullkomliga inför min Gud. ³ Tänk på vad du har fått höra och ta emot. Ta vara på det och vänd om, för om du inte vaknar, ska jag komma som en tjuv, och du vet inte vilken stund jag kommer över dig.

⁴ Men det finns trots allt några hos dig i Sardes som inte har fläckat sina kläder. De ska vandra med mig i vita kläder^[c], för de har förtjänat det.

⁵ Den som segrar ska få vita kläder, och jag ska inte stryka hans namn ur livets bok^[d] utan ska kännas vid hans namn inför min Fader och inför hans änglar. ⁶ Den som har öron ska höra vad Anden säger till församlingarna.’

Brevet till församlingen i Filadelfia

⁷ Skriv till budbäraren^[e] för församlingen i Filadelfia:

’Så säger han som är helig och sann och har Davids nyckel^[f], han som öppnar, så att ingen kan stänga och stänger så att ingen kan öppna^[g]:

⁸ Jag känner dina gärningar. Se, nu har jag öppnat en dörr för dig, som ingen kan stänga. Din kraft är inte stor, men du har hållit mitt ord och inte förnekat mitt namn. ⁹ Se! Jag ska låta några komma från Satans synagoga, några som påstår att de är judar men inte är det utan ljuger. De ska tvingas falla ner inför dina fötter och inse att jag älskar dig. ¹⁰ Du har bevarat ordet om min uthållighet, och därför ska jag bevara dig från den stund av prövning som ska komma över världen för att sätta jordens invånare på prov.

¹¹ Jag kommer snart. Håll fast vid det du har, så att ingen tar ifrån dig segerkransen.

¹² Den som segrar ska jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han behöver aldrig mer lämna det. Jag ska skriva på honom min Guds namn, namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem som kommer ner från himlen från min Gud, och mitt nya namn. ¹³ Den som har öron ska höra vad Anden säger till församlingarna.’

Brevet till församlingen i Laodikeia

¹⁴ Skriv till budbäraren^[h] för församlingen i Laodikeia:

’Så säger han som är Amen^[i], det trovärdiga, sanna vittnet, ursprunget till Guds skapelse:

¹⁵ Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm! Jag önskar att du var det ena eller det andra.^{[j] 16} Men eftersom du är ljum och varken kall eller varm, så ska jag spy ut dig ur min mun. ¹⁷ Du säger: ’Jag är rik, jag har blivit förmögen, och har inte behov av något mer!’ Du inser inte att du är eländig och bedrövlig och fattig och blind och naken. ¹⁸ Därför vill jag ge dig rådet att köpa guld av mig som har renats i eld, så att du blir rik, och vita kläder så att du kan dölja din skamliga nakenhet, och salva, så att du kan smörja dina ögon och se.^[k]

¹⁹ Jag tillrättavisar och fostrar alla som jag älskar. Skynda dig därför och vänd om! ²⁰ Se, jag står vid dörren och knackar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag komma in till honom, och vi ska äta tillsammans.

²¹ Den som segrar ska få sitta bredvid mig på min tron, på samma sätt som jag sitter bredvid min Fader på hans tron. ²² Den som har öron ska höra vad Anden säger till församlingarna.’ ”

Uppdraget att återuppbygga templet

1 I kung Dareios andra regeringsår, på första dagen i sjätte månaden^[a], kom Herrens ord genom profeten Haggaj till Serubbabel, Shealtiels son, ståthållare i Juda, och till översteprästen Josua, Josadaks son:

² Så säger härskarornas Herre: ”Detta folk säger att det ännu inte är dags att bygga upp Herrens hus igen.” ³ Så kom Herrens ord genom profeten Haggaj: ⁴ ”Är det då dags för er själva att bo i panelade hus, när detta hus ligger i ruiner?”

⁵ Så säger nu härskarornas Herre: ”Tänk efter hur ni har det! ⁶ Ni sår mycket men skördar lite. Ni äter men blir inte mätta. Ni dricker men blir inte druckna. Ni klär er men blir inte varma. Den som får någon inkomst stoppar sin lön i en börs med hål.”

⁷ Så säger härskarornas Herre: ”Tänk efter hur ni har det! ⁸ Gå upp i bergen och hämta ner timmer, bygg upp mitt hus! Jag ska se på det med välvilja och visa min härlighet, säger Herren. ⁹ Ni har hoppats på mycket men fått lite. Och när ni fört hem det har jag blåst bort det. Varför? säger härskarornas Herre. Därför att mitt hus ligger i ruiner, medan ni jäktar var och en med sitt eget hus. ¹⁰ Därför har himlen hållit tillbaka sin dagg och jorden sin skörd. ¹¹ Jag har kallat fram en torka över landet och över bergen, över säd, vin och olja, över det som marken producerar, över människor och djur och över era händers arbete.”

¹² Serubbabel, Shealtiels son, och översteprästen Josua, Josadaks son, och hela den rest av folket som fanns kvar lyssnade då till Herren, sin Gud, och till profeten Haggajs budskap som Herren, deras Gud, hade sänt, och folket fruktade Herren.

¹³ Då förmedlade Haggaj, Herrens sändebud, detta budskap från Herren till folket: ”Jag är med er, säger Herren.” ¹⁴ Och Herren inspirerade Serubbabel, Shealtiels son och ståthållare i Juda, och översteprästen Josua, Josadaks son, och hela den rest av folket som fanns kvar, så att de kom och började bygga upp härskarornas Herres, sin Guds, tempel.

Jesus förvandlar vatten till vin

2 På tredje dagen^[a] hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesus mor var där. ² Jesus och hans lärjungar var också inbjudna dit. ³ Vinet tog slut, och Jesus mor sa då till honom: ”De har inget vin.”

⁴ ”Lämna mig ifred, kvinna”, svarade han. ”Min stund har inte kommit än.”

⁵ Men hans mor sa till tjänarna: ”Gör precis som han säger.”

⁶ Där fanns sex stora stenkrukor för de judiska reningsceremonierna. Krukorna rymde omkring hundra liter var. ⁷ Jesus sa nu till dem: ”Fyll krukorna med vatten”, och när alla krukorna var helt fulla, ⁸ sa han: ”Ös upp och ge det till bröllopsvärden.” Och de gjorde så.

⁹ Värden smakade på vattnet, som nu hade förvandlats till vin. Men eftersom han inte visste varifrån det kom – bara tjänarna som hade öst upp vattnet kände till det – kallade han på brudgummen och sa: ¹⁰ ”Alla bjuder ju först på det utsökta vinet och på sämre vin när gästerna börjar bli berusade. Men du har sparat det bästa till sist!”

¹¹ Genom detta sitt första tecken i Kana i Galileen visade Jesus sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom.

¹² Därefter gick Jesus ner till Kafarnaum tillsammans med sin mor, sina bröder och sina lärjungar, och de stannade där under några dagar.

Jesus rensar templet

(Matt 21:12-13; Mark 11:15-17; Luk 19:45-46)

¹³ När påskhögtiden^[b] närmade sig gick Jesus till Jerusalem. ¹⁴ I templet fann han dem som sålde oxar, får och duvor, och dem som satt och växlade pengar.^{[c] 15} Jesus gjorde sig en piska av några repstumpar och drev ut allihop från tempelområdet tillsammans med fåren och oxarna. Han slog ut myntväxlarnas pengar och välte deras bord, ¹⁶ och till dem som sålde duvor sa han: ”Ta bort allt detta härifrån! Gör inte min Faders hus till en marknadsplats!”

¹⁷ Då kom hans lärjungar ihåg att det stod skrivet: ”Min iver för ditt tempel förtär mig.”^[d]

¹⁸ Men judarna sa till honom: ”Vad kan du visa oss för tecken, när du nu gör så här?”

¹⁹ Jesus svarade: ”Riv ner det här templet, så ska jag resa upp det igen på tre dagar.”

²⁰ Judarna sa: ”Detta tempelbygge har pågått i fyrtiosex år, och du menar att du kan resa upp det på tre dagar!” ²¹ Men det tempel Jesus talade om var hans egen kropp. ²² När han sedan uppstod från de döda kom hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta, och de trodde på Skriften och på det ord Jesus själv hade talat.

²³ Tack vare de tecken han gjorde i Jerusalem under påskhögtiden började många tro på hans namn. ²⁴ Men Jesus litade inte på någon, för han kände alla. ²⁵ Han behövde inte någons vittnesbörd om människan, för han visste vad som fanns i människan.