M’Cheyne Bible Reading Plan
Arons stav grönskar
17 Herren talade till Mose. Han sade: 2 ”Tala till Israels barn och ta från dem en stav för varje stam. Från alla deras stamhövdingar ska du ta tolv stavar[a] och skriva vars och ens namn på hans stav. 3 Arons namn ska du skriva på Levis stav, för huvudmannen för denna stams familjer ska ha en stav. 4 Sedan ska du lägga in dem i uppenbarelsetältet framför vittnesbördet där jag möter er. 5 Då ska det ske att den man som jag utväljer, hans stav ska grönska. Så ska jag göra slut på Israels barns klagan, eftersom de ständigt klagar mot er.”
6 Mose talade till Israels barn, och alla stamhövdingarna gav honom var och en sin stav, tolv stavar, och Arons stav var med bland deras stavar. 7 Och Mose lade stavarna inför Herrens ansikte i vittnesbördets tält.
8 (A) Nästa dag gick Mose in i vittnesbördets tält, och se, Arons stav för Levi hus grönskade, och den hade knoppar och utslagna blommor och mogna mandlar[b]. 9 Mose bar ut alla stavarna från Herrens ansikte till alla Israels barn. De såg på dem, och var och en tog sin stav. 10 Och Herren sade till Mose: ”Lägg tillbaka Arons stav[c] framför vittnesbördet. Den ska förvaras som ett tecken för de upproriska. Så ska du göra slut på deras klagande mot mig så att de inte dör.” 11 Mose gjorde det. Så som Herren hade befallt honom, så gjorde han.
12 Israels barn sade till Mose: ”Se, vi dör, vi går under, vi går under allihop! 13 Alla som kommer i närheten av Herrens tabernakel kommer att dö. Ska vi dö allihop?”
Prästerna och leviterna
18 Herren sade till Aron: ”Du och dina söner och din fars hus med dig ska bära den missgärning som hör till helgedomen, och du och dina söner med dig ska bära den missgärning som hör till ert prästämbete. 2 (B) Men också dina bröder av Levi stam, din fars stam, ska du låta få tillträde dit tillsammans med dig, och de ska hålla sig till dig och betjäna dig medan du och dina söner med dig gör tjänst vid vittnesbördets tält. 3 De ska sköta vad du har att sköta och vad som hör till skötseln av tältet. Men de får inte komma nära de heliga föremålen eller altaret, för att inte både de och ni ska dö. 4 De ska hålla sig till dig och sköta vad som hör till uppenbarelsetältet, under all tjänstgöring vid tältet. Ingen främling får komma nära dig. 5 Ni ska iaktta vad som hör till skötseln av helgedomen och altaret, för att inte vrede åter ska komma över Israels barn. 6 (C) Det är jag som har utvalt era bröder leviterna bland Israels barn. De är en gåva åt er, givna åt Herren till att förrätta tjänsten vid uppenbarelsetältet. 7 Men du och dina söner med dig ska sköta vad som hör till ert prästämbete, i allt som avser altaret och det som är innanför förhänget. Så ska ni göra tjänst. Jag ger er prästämbetet som en gåva. Om en obehörig inkräktar på det ska han dödas.”
Prästernas andel
8 Herren sade till Aron: ”Se, jag överlämnar åt dig att ta hand om det som offras åt mig. Av Israels barns alla heliga gåvor ger jag detta som en ämbetslott åt dig och dina söner, som en evig rätt. 9 Av det högheliga som inte lämnas åt elden ska detta tillhöra dig: Alla deras offergåvor, alla matoffer, syndoffer eller skuldoffer som de offrar åt mig. Detta är högheligt och tillhör dig och dina söner. 10 (D) På en höghelig plats ska du äta det. Alla av manligt kön ska äta det. Det ska vara heligt för dig. 11 (E) Också Israels barns alla lyftoffer som bärs fram som gåvor ska tillhöra dig. Som en evig rättighet ger jag dem åt dig och dina söner och döttrar med dig. Var och en i ditt hus som är ren kan äta det.
12 Allt det bästa av oljan och det bästa av det nya vinet och av säden, det första av det som de ger åt Herren, ger jag åt dig. 13 De första frukterna av allt som växer i deras land och som de bär fram åt Herren ska tillhöra dig. Var och en i ditt hus som är ren kan äta av det. 14 (F) Allt i Israel som vigs[d] åt Herren ska tillhöra dig. 15 (G) Allt som öppnar moderlivet, varje varelse, människa eller djur, som de för fram till Herren ska tillhöra dig. Men du ska friköpa det förstfödda bland människor och även friköpa det förstfödda bland orena djur. 16 (H) När de är en månad gamla ska du friköpa dem med lösensumman som är bestämd till fem siklar silver[e], efter helgedomssikelns vikt som är tjugo gera.
17 (I) Men det förstfödda bland kor, får eller getter ska du inte friköpa. Det är heligt. Deras blod ska du stänka på altaret, och deras fett ska du förbränna som ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren. 18 (J) Men deras kött ska tillhöra dig, liksom även lyftofferbringan och det högra lårstycket ska tillhöra dig. 19 Alla heliga gåvor som Israels barn offrar åt Herren ger jag åt dig och dina söner och döttrar med dig som en evig rätt. Detta ska vara ett evigt saltförbund[f] inför Herrens ansikte, för dig och för dina avkomlingar.”
Leviternas arvedel
20 (K) Herren sade till Aron: ”I deras land ska du inte ha någon arvedel, och du ska inte ha någon lott bland dem. Jag ska vara din lott och din arvedel bland Israels barn. 21 Se, jag ger åt Levi barn allt tionde i Israel till arvedel, som lön för den tjänst de utför, tjänsten vid uppenbarelsetältet.
22 Och Israels barn ska härefter inte komma nära uppenbarelsetältet, för de kommer då att bära på synd och måste dö. 23 Det är leviterna som ska förrätta tjänsten vid uppenbarelsetältet, och de ska själva bära sina missgärningar. Det ska vara en evig stadga från släkte till släkte: De ska inte ha någon arvedel bland Israels barn, 24 (L) för jag ger tiondet som Israels barn offrar som gåva åt Herren till arvedel åt leviterna. Det är därför jag säger om dem: De ska inte ha någon arvedel bland Israels barn.”
25 Och Herren talade till Mose. Han sade: 26 ”Tala till leviterna och säg: När ni av Israels barn tar emot det tionde som jag har bestämt att ni ska få av dem som er arvedel, då ska ni av det ge en gåva åt Herren, ett tionde av tiondena. 27 Denna er gåva ska räknas som om det vore brödsäd från logen och den fulla avkastningen från vinpressen. 28 Så ska också ni ge en gåva åt Herren av allt tionde som ni tar emot av Israels barn. Denna Herrens gåva av tionden ska ni ge åt prästen Aron. 29 Av alla gåvor ni får ska ni offra åt Herren allt det som tillhör honom, det bästa av gåvorna, den del som är helig.
30 Du ska säga till dem: När ni ger som gåva det bästa, ska leviternas gåva räknas som om det vore vad loge och press avkastar. 31 Ni får äta det var som helst med ert husfolk, för det är er lön för er tjänstgöring vid uppenbarelsetältet. 32 När ni offrar det bästa av det ska ni inte bära på synd. Då ska ni inte ohelga Israels barns heliga gåvor, så att ni måste dö.”
Förrådd av en falsk vän
55 För körledaren, till stränginstrument. En vishetspsalm av David.
2 Lyssna, Gud, till min bön,
göm dig inte när jag ber om nåd,
3 hör på mig och svara mig!
Jag är rastlös av mitt bekymmer
och våndas
4 när fienden ropar
och den gudlöse skränar,
för de vräker ondska över mig
och jagar mig i vrede.
5 (A) Mitt hjärta grips av ångest
i mitt inre,
dödens fasor faller över mig.
6 Fruktan och bävan drabbar mig,
skräck lamslår mig
7 och jag säger:
Tänk om jag hade[a] vingar
som duvan!
Då skulle jag flyga bort
och söka mig ett bo,
8 (B) ja, fly långt bort
och stanna i öknen. Sela
9 Jag skulle skynda mig
att söka skydd
mot vinande vind och storm.
10 (C) Förvirra dem, Herre,
splittra deras tungor,
för jag ser våld och bråk i staden.
11 Dag och natt går de runt den
uppe på murarna,
ondska och olycka råder därinne.
12 Den är full av fördärv,
förtryck och svek viker inte
från dess torg.
13 Det är inte en fiende som hånar mig,
det kunde jag bära.
Det är inte min ovän
som förhäver sig mot mig,
för honom kunde jag
gömma mig.
14 (D) Nej, det är du, min like,
min vän och förtrogne –
15 vi som levde i ljuvlig förtrolighet,
vi som gick till Guds hus
i högtidsskaran!
16 (E) Låt döden drabba dem,
låt dem gå levande ner
i dödsriket,
för ondskan råder i deras boning,
mitt ibland dem.[b]
17 Men jag ropar till Gud,
och Herren ska frälsa mig.
18 (F) Afton, morgon och middag
vill jag sucka och klaga,
och han ska höra min röst.
19 (G) Han friköper min själ
och fredar mig
så att de inte kan närma sig[c],
för det är många
som är emot mig.
20 (H) Gud ska höra mig
och förödmjuka dem,
han som från urminnes tid
sitter på sin tron. Sela
De ändrar sig inte,
de fruktar inte Gud.
Ett budskap till kung Ahas
7 (A) När Ahas, son till Jotam, Ussias son, var kung[a] i Juda, hände det att kung Resin av Aram och kung Peka av Israel, Remaljas son, drog upp mot Jerusalem för att strida mot det. Men de lyckades inte inta staden. 2 När man berättade för Davids hus att arameerna hade slagit läger i Efraim, darrade Ahas och hans folks hjärtan som skogens träd darrar för vinden.
3 (B) Och Herren sade till Jesaja: "Gå nu med din son Shear-Jashub[b] och möt Ahas vid änden av Övre dammens vattenledning, på vägen till Tvättarfältet[c], 4 och säg till honom: Se till att vara lugn. Var inte rädd och tappa inte modet inför dessa två rykande brandstumpar, för Resin med arameerna och för Remaljas son i deras rasande vrede. 5 Aram med Efraim och Remaljas son har gjort upp onda planer mot dig och sagt: 6 ’Vi ska dra upp mot Juda och slå det med skräck och erövra det åt oss och insätta Tabals son[d] till kung där.’ 7 (C) Men så säger Herren Gud:
Det kommer inte att hända,
det kommer inte att ske.
8 Arams huvud är Damaskus,
och Damaskus huvud
är bara Resin.
Inom sextiofem år[e]
ska Efraim vara krossat
och inte mer vara ett folk.
9 (D) Och Efraims huvud är Samaria,
och Samarias huvud
är bara Remaljas son.
Står ni inte fasta i tron
har ni inget fäste.[f]"
Tecknet Immanuel
10 Herren talade till Ahas igen och sade: 11 "Be om ett tecken från Herren din Gud. Be om det nerifrån djupet eller uppifrån höjden." 12 Men Ahas svarade: "Jag vill inte be om något, jag vill inte fresta Herren."
13 Då sade Jesaja: "Lyssna nu, ni av Davids hus. Räcker det inte att ni tröttar ut människor? Ska ni trötta ut min Gud också? 14 (E) Därför ska Herren själv ge er ett tecken: Se, jungfrun ska bli havande och föda en son, och hon ska ge honom namnet Immanuel[g].[h] 15 Gräddmjölk och honung ska han äta tills han förstår att förkasta det onda och välja det goda.
16 (F) För innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, ska landet vars båda kungar du fruktar vara övergivet[i]. 17 (G) Över dig och ditt folk och din fars hus ska Herren sända sådana dagar som inte förekommit sedan tiden då Efraim skilde sig från Juda[j]: Assyriens kung!
18 Och det ska ske på den dagen att Herren lockar på flugorna längst bort vid änden av Egyptens strömmar och på bina i Assyriens land. 19 De ska alla komma och slå sig ner i djupa raviner och stenklyftor, i alla törnsnår och på alla betesmarker. 20 (H) På den dagen ska Herren ta en rakkniv som är hyrd på andra sidan floden[k] – nämligen Assyriens kung – och raka av allt hår både på huvudet och nertill, och även ta bort skägget.
21 På den dagen ska en kviga och två får vara vad en man föder upp. 22 Men han ska få så mycket mjölk att han kan leva av gräddmjölk, för alla som är kvar i landet ska leva av gräddmjölk och honung. 23 Och det ska ske på den dagen att där det nu finns tusen vinstockar, värda tusen siklar silver[l], ska det växa tistel och törne. 24 Man ska gå dit med pil och båge, för hela landet ska vara täckt med tistel och törne. 25 (I) Och på alla de berg där man nu arbetar med hackan ska man inte mer gå av fruktan för tistel och törne, utan där ska man släppa lös oxar och låta får trampa ner marken."
Hälsning
1 (A) Från Jakob, Guds och Herren Jesu Kristi tjänare. Hälsningar till de tolv stammarna i förskingringen[a].
Glädje i prövningen
2 (B) Räkna det som ren glädje, mina bröder, när ni råkar ut för olika slags prövningar. 3 (C) Ni vet ju att när er tro prövas ger det uthållighet. 4 (D) Och låt uthålligheten leda till fulländad gärning[b], så att ni är fullkomliga och hela, utan brist på något sätt.
5 (E) Om någon av er brister i vishet ska han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan att kritisera, och han ska få. 6 (F) Men han ska be i tro, utan att tvivla. Den som tvivlar liknar havets våg som drivs och piskas av vinden. 7 En sådan människa ska inte tänka att hon kan ta emot något från Herren, 8 (G) splittrad som hon är och ostadig på alla sina vägar.
9 En ringa broder ska berömma sig av sin höghet, 10 (H) men en rik av sin ringhet, för han ska vissna bort som en blomma i gräset. 11 (I) Solen går upp med sin brännande hetta så att gräset vissnar, blomman faller av och dess skönhet försvinner. Så ska den rike vissna bort mitt i sin strävan.
12 (J) Salig är den som håller ut i prövningen, för när han har bestått provet ska han få livets krona som Gud har lovat dem som älskar honom. 13 Ingen som blir frestad[c] ska säga: "Det är Gud som frestar mig." Gud frestas inte av det onda och frestar inte heller någon. 14 (K) Var och en som frestas dras och lockas av sitt eget begär. 15 (L) När sedan begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död. 16 Bedra inte er själva, mina älskade bröder.
17 (M) Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan. Det kommer ner från ljusens Far[d], som inte förändras eller växlar mellan ljus och mörker. 18 (N) I kraft av sin vilja har han fött oss på nytt genom sanningens ord till att vara en förstlingsfrukt[e] bland dem han har skapat. 19 (O) Detta vet ni, mina älskade bröder.
Ordets hörare och görare
Varje människa ska vara snar att höra, sen att tala och sen till vrede, 20 för en människas vrede leder inte till det som är rätt inför Gud. 21 (P) Lägg därför bort all orenhet och all ondska och ta ödmjukt emot ordet, som är inplanterat i er och har makt att frälsa era själar.
22 (Q) Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva. 23 Om någon är ordets hörare men inte dess görare liknar han en man som ser sitt ansikte i en spegel. 24 När han har sett sig själv och gått sin väg glömmer han genast hur han såg ut. 25 (R) Den som däremot blickar in i frihetens fullkomliga lag[f] och blir kvar i den, inte som en glömsk hörare utan som en verklig görare, han blir salig i det han gör.
26 (S) Om någon menar sig tjäna Gud men inte tyglar sin tunga utan bedrar sitt hjärta, då är hans gudstjänst ingenting värd. 27 (T) Men att ta hand om föräldralösa barn och änkor i deras nöd och hålla sig obesmittad av världen, det är en gudstjänst som är ren och fläckfri inför Gud och Fadern.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation