M’Cheyne Bible Reading Plan
Skuldoffret
7 Detta är lagen om skuldoffret: Det är högheligt. 2 På samma plats som man slaktar brännoffersdjuret skall man slakta skuldoffersdjuret och man skall stänka blodet runt omkring på altaret. 3 Allt fettet skall man offra, svansen och det fett som omsluter inälvorna, 4 de båda njurarna med det fett som sitter på dem vid höftmusklerna samt leverfettet som man skall ta loss tillsammans med njurarna. 5 Prästen skall bränna det på altaret till ett eldsoffer åt Herren. Det är ett skuldoffer. 6 Alla av manligt kön bland prästerna skall äta det. På en helig plats skall det ätas. Det är högheligt.
7 Det som gäller för syndoffret skall också gälla för skuldoffret. Samma lag skall gälla för dem båda. Offerköttet skall tillhöra den präst som bringar försoning med det. 8 När en präst bär fram brännoffer för någon, skall huden av brännoffersdjuret som bärs fram tillhöra den prästen. 9 Ett matoffer som är bakat i ugn eller tillrett i gryta eller på plåt skall alltid tillfalla den präst som bär fram det. 10 Men ett matoffer som är blandat med olja eller som bärs fram torrt skall alltid tillfalla Arons söner gemensamt, den ene såväl som den andre.
Gemenskapsoffret
11 Detta är lagen om gemenskapsoffret, när ett sådant bärs fram åt Herren: 12 Om någon vill offra det som ett gemenskapsoffer, skall han förutom det slaktdjur som hör till gemenskapsoffret bära fram osyrade kakor blandade med olja, osyrade tunnkakor smorda med olja och fint mjöl, hopknådat i form av kakor som är blandade med olja. 13 Tillsammans med kakor av syrat bröd skall han som offergåva bära fram det slaktdjur som hör till det gemenskapsoffer han offrar som gemenskapsoffer. 14 Av detta skall han bära fram en kaka av varje offer som en gåva åt Herren. Denna skall tillhöra den präst som stänker gemenskapsoffrets blod på altaret. 15 Köttet av det slaktdjur som hör till det gemenskapsoffer som bärs fram som gemenskapsoffer skall ätas samma dag det har offrats. Ingenting av det får lämnas kvar till följande morgon.
16 Om däremot det slaktoffer som någon vill bära fram är ett löftesoffer eller ett frivilligt offer, skall även det offerdjuret ätas samma dag som det har offrats. Men det som blivit över får ätas följande dag. 17 Skulle ändå något av offerköttet bli kvar, skall det brännas upp i eld på tredje dagen. 18 Om någon på tredje dagen äter av köttet från gemenskapsoffret, blir offret inte välbehagligt. Han som offrat det får inte räkna sig det tillgodo, utan köttet anses som orent. Den som äter av det kommer att bära på skuld. 19 Inte heller får man äta det kött som varit i beröring med något orent, utan det skall brännas upp i eld. I övrigt må köttet ätas av var och en som är ren. 20 Men den som äter kött av Herrens gemenskapsoffer medan han är oren, han skall utrotas ur sitt folk. 21 Och om någon rör vid något orent, en människas orenhet eller ett orent djur eller vilken annan orenhet som helst och han ändå äter kött av Herrens gemenskapsoffer, skall han utrotas ur sitt folk.
Förbud mot att förtära fett och blod
22 Herren talade till Mose. Han sade: 23 Säg till Israels barn: Ni skall inte äta något fett av nötboskap, får eller getter. 24 Fettet av ett självdött eller ihjälrivet djur får användas till alla slags behov, men ni skall inte äta det. 25 Ty var och en som äter fettet av något djur, av vilket man bär fram eldsoffer åt Herren, han skall utrotas ur sitt folk. 26 Och ni skall inte förtära något blod, varken av fåglar eller boskap, var ni än bor. 27 Var och en som förtär blod skall utrotas ur sitt folk.
Prästernas andel
28 Och Herren talade till Mose. Han sade: 29 Säg till Israels barn: Den som vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren skall av sitt gemenskapsoffer bära fram sin offergåva åt Herren. 30 Med egna händer skall han bära fram Herrens eldsoffer. Fettet och bringan skall han bära fram, och bringan skall viftas som ett viftoffer inför Herrens ansikte. 31 Fettet skall prästen bränna på altaret, men bringan skall tillhöra Aron och hans söner. 32 Också det högra lårstycket skall ni ge åt prästen som en gåva av era gemenskapsoffer. 33 Den bland Arons söner som offrar gemenskapsoffrets blod och fettet skall ha det högra lårstycket som sin andel. 34 Ty av israeliternas gemenskapsoffer tar jag viftoffersbringan och offergärdslåret och ger dem åt prästen Aron och åt hans söner som en evig rätt från Israels barn.
35 Detta är Arons och hans söners smörjelselott av Herrens eldsoffer, den lott som de fick den dag de fördes fram för att bli Herrens präster. 36 Denna lott skulle de enligt Herrens befallning få av Israels barn som en evig rätt, släkte efter släkte, på den dag då han smorde dem.
Avslutning om offren
37 Detta är lagen om brännoffret, matoffret, syndoffret, skuldoffret, prästvigningsoffret och gemenskapsoffret. 38 Herren gav denna lag åt Mose på Sinai berg den dag då han befallde Israels barn att de skulle bära fram sina offer åt Herren i Sinai öken.
Psalm 7
Den oskyldiges bön om Herrens dom
1 En klagopsalm av David, som han sjöng till Herren på grund av vad benjaminiten Kush hade sagt.
2 Herre, min Gud, till dig flyr jag.
Rädda mig från alla mina förföljare, befria mig,
3 så att de inte som lejon sliter sönder min själ,
rycker mig bort utan räddning.
4 Herre, min Gud, om jag har gjort detta,
om orätt finns i mina händer,
5 om jag har lönat min vän med ont
eller plundrat min ovän utan orsak,
6 låt då fienden förfölja min själ
och hinna upp mig,
trampa mitt liv till jorden
och lägga min ära i stoftet. Sela.
7 Res dig, Herre, i din vrede,
stå upp mot mina ovänners raseri!
Vakna upp till min hjälp,
du som har kallat till dom.
8 Låt skaran av folk samlas omkring dig,
regera över dem från höjden.
9 Herren håller dom över folken.
Döm mig, Herre,
efter min rättfärdighet,
efter den fullkomlighet som övertäcker mig.
10 Gör slut på de ogudaktigas ondska,
låt den rättfärdige stå fast!
Du som prövar hjärtan och njurar är en rättfärdig Gud.
11 Min sköld är hos Gud,
han frälsar de rättsinniga.
12 Gud är en rättfärdig domare,
en Gud som dagligen visar sin vrede.
13 Om någon inte vill omvända sig
slipar han sitt svärd,
sin båge spänner han och gör den redo.
14 Han gör i ordning sina dödande vapen,
sina pilar gör han brinnande.
15 Se, han avlar ondska,
han går havande med olycka,
han föder lögn.
16 Han gräver en grop och gör den djup,
men han faller själv i den grav han gräver.
17 Den olycka han tänkt ut
vänder tillbaka över hans huvud,
på hans egen hjässa kommer hans ondska.
18 Jag vill tacka Herren för hans rättfärdighet
och lovsjunga Herrens, den Högstes, namn.
Psalm 8
Människosonens höghet och förnedring
1 För sångmästaren, enligt gittit.[a] En psalm av David.
2 Herre, vår Herre,
hur härligt är inte ditt namn
över hela jorden,
du som har satt ditt majestät på himlen.
3 Av barns och spädbarns mun
har du upprättat en makt[b]
för dina ovänners skull
till att förgöra fiende och hämnare.
4 När jag ser din himmel,
dina fingrars verk,
månen och stjärnorna som du har skapat,
5 vad är då en människa eftersom du tänker på henne,
en människoson eftersom du tar dig an honom?
6 En liten tid[c] lät du honom vara ringare än[d] Gud,
med ära och härlighet krönte du honom.
7 Du satte honom till Herre över dina händers verk,
allt har du lagt under hans fötter:
8 får och oxar, liksom vildmarkens djur,
9 himlens fåglar och havets fiskar,
allt som rör sig i haven.
10 Herre, vår Herre,
hur härligt är inte ditt namn
över hela jorden!
22 Gott namn är mer värt än stor rikedom,
gott anseende bättre än silver och guld.
2 Rik och fattig får leva sida vid sida,
Herren har gjort dem båda.
3 Den kloke ser faran och söker skydd,
oförståndiga går vidare och får sitt straff.
4 Lön för ödmjukhet och Herrens fruktan,
är rikedom, ära och liv.
5 Törnen och snaror ligger på den svekfulles väg,
den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran från dem.
6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra,
så viker han ej av från den när han blir gammal.
7 Den rike råder över de fattiga,
låntagaren blir långivarens slav.
8 Den som sår orätt får skörda fördärv,
hans vredes stav skall få ett slut.
9 Den som unnar andra gott blir välsignad,
för han delar sitt bröd med den fattige.
10 Driv ut bespottaren så upphör kivet
och det blir slut på tvist och smädelse.
11 Den som älskar hjärtats renhet och talar vänligt
får kungen till vän.
12 Herrens ögon vakar över kunskapen,
den trolöses ord gör han om intet.
13 Den late säger: "Det är ett lejon där ute,
jag kan bli dödad mitt på gatan."
14 Främmande kvinnors mun är en djup grop,
den Herren är vred på faller i den.
15 Oförstånd vidlåder barnets hjärta,
fostrans ris driver bort det.
16 Att förtrycka den fattige för att få mer
och att ge åt en rik
leder bara till utarmning.
De visas ord (22:17-24:22)
17 Vänd hit ditt öra och hör de visas ord,
lägg min kunskap på ditt hjärta.
18 Det är gott att du bevarar dem i ditt inre,
låt dem alla ständigt vara på dina läppar.
19 För att du skall sätta din förtröstan till Herren,
undervisar jag i dag just dig.
20 Ja, jag har skrivit till dig
trettio ord med råd och kunskap
21 för att lära dig sanningens tillförlitliga ord,
så att du rätt kan svara dem som har sänt dig.
22 Plundra inte den fattige därför att han är fattig,
och krossa inte den olycklige i rätten.
23 Ty Herren skall ta sig an deras sak,
dem som rövar från dem skall han beröva livet.
24 Ge dig inte i lag med en lättretad man
och gå inte in till en hetlevrad,
25 så att du lär dig hans vägar
och lägger en snara för ditt liv.
26 Var inte bland dem som ger handslag
och går i borgen för lån.
27 Varför skulle man få ta den säng som du ligger på,
när du inte kan betala?
28 Flytta inte en gammal gränssten
som dina fäder har rest.
29 Ser du en man som är skicklig i sin syssla - han får träda
i kungars tjänst och behöver inte tjäna vanliga människor.
Hälsning
1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er.
Apostelns tack och bön
2 Vi tackar alltid Gud för er alla när vi nämner er i våra böner, 3 ty inför vår Gud och Fader tänker vi ständigt på er gärning i tron, ert arbete i kärleken och er uthållighet i hoppet till vår Herre Jesus Kristus. 4 Vi vet att ni bröder, Guds älskade, är utvalda av Gud. 5 Ty vårt evangelium kom till er inte bara i ord utan i kraft och den helige Ande och gav full visshet. Ni vet ju hur vi uppträdde bland er och vad vi gjorde för er. 6 Och ni blev våra efterföljare, ja, Herrens, när ni mitt under svåra lidanden tog emot ordet med den glädje som den helige Ande ger. 7 Så har ni blivit ett föredöme för alla troende i Makedonien och i Akaja. 8 Ty från er har Herrens ord gett återljud, inte bara i Makedonien och Akaja, utan överallt har er tro på Gud blivit känd, så att vi inte behöver säga något. 9 Själva berättar de om hur vi blev mottagna av er och hur ni omvände er till Gud, bort från avgudarna, för att tjäna den levande och sanne Guden 10 och vänta på hans Son från himlen, honom som Gud har uppväckt från de döda, Jesus, som har frälst oss från den kommande vredesdomen.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln