M’Cheyne Bible Reading Plan
Prästernas dräkter
39 Till prästerna och Aron gjorde folket vackra kläder att användas vid tjänsten i helgedomen, enligt de instruktioner Herren hade gett Mose. De gjordes av mörkblått, purpurrött, rosenrött och tvinnat vitt garn.
2-3 Till efoden, ett riktigt konstverk, hamrade man ut guld till tunna plåtar, skar det sedan i trådar och vävde in det med det mörkblå, purpurröda, rosenröda och vita garnet.
4-5 Efoden hölls ihop av axelstycken och bands samman av ett skärp vävt i ett stycke av samma slags garn i guld, mörkblått, purpurrött, rosenrött och tvinnat vitt garn, precis som Gud hade sagt till Mose.
6-7 De två onyxstenarna som satt på efodens två axelstycken var infattade i guld, och namnen på Israels stammar var ingraverade på stenarna, precis som på en signetring. Dessa stenar skulle påminna Gud om Israels folk. Allt detta gjordes enligt Herrens instruktioner till Mose.
8 Bröstskölden var också konstnärligt utförd, precis som efoden. Den var i samma slags vävnad av guld och av mörkblått, purpurrött, rosenrött och tvinnat vitt garn.
9 Den var tjugofem centimeter bred, tjugofem centimeter lång och dubbelvikt.
10 Den var försedd med fyra rader stenar. I den första fanns det en karneol, en topas och en smaragd,
11 i den andra en karbunkel, en safir och en kalcedon,
12 i den tredje en hyacint, en agat och en ametist,
13 och i den fjärde en krysolit, en onyx och en jaspis. Alla stenarna var infattade i flätverk av guld.
14 I stenarna var namnen på Israels tolv stammar ingraverade som på signetringar.
15-18 Två guldringar var placerade i de övre hörnen av bröstskölden. Vid dessa guldringar fästes de två snoddarna av tvinnat guld som med sina andra ändar var fastsatta vid de två flätverken av guld på axelstyckena.
19 Två guldringar sattes också på bröstsköldens nedre kant närmast efoden.
20 Två andra guldringar placerades framtill på efodens axelstycken, längst ner där efoden fästs ihop med det vackert vävda skärpet.
21 Bröstskölden hölls på plats ovanför efodens skärp genom att bröstsköldens ringar var fastbundna vid efodens ringar med ett blått snöre.Allt detta hade Herren gett Mose instruktioner om.
22 Efodkåpan var gjord av blått tyg,
23 och det fanns ett hål för huvudet med en krage, för att tyget inte skulle gå sönder.
24 I nedre kanten av kåpan fäste man granatäpplen, som var gjorda av mörkblått, purpurrött och rosenrött tvinnat garn.
25-26 Av rent guld gjorde man klockor som man satte mellan granatäpplena runt hela fållen. Denna kåpa skulle Aron ha på sig när han var i tjänst inför Herren, precis som Herren hade gett Mose befallning om.
27 Man vävde tunikor åt Aron och hans söner av vitt garn.
28-29 Turbanen, högtidshuvorna och underkläderna vävdes alla av detta vita linnegarn, och bältet var vackert vävt med mörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn, precis som Herren hade sagt till Mose att det skulle vara.
30 Av rent guld tillverkades slutligen den plåt som skulle bäras framme på turbanen. På den graverade man in Helgad åt Herren.
31 Plåten var fäst vid turbanen med ett mörkblått snöre, precis som Herren hade sagt.
32 Slutligen var allt arbete med tabernaklet färdigt, och man hade följt alla de instruktioner som Herren gett Mose.
33-40 Sedan förde man fram hela tabernaklet till Mose:Det mönstervävda tyget, gethårstyget, häktorna, brädorna, tvärstängerna, stolparna, socklarna, överdraget av rödfärgade fårskinn, de speciellt garvade getskinnen och förhänget framför arken, arken med de tio budorden i, bärstängerna, benådningsplatsen, bordet med dess tillbehör, skådebröden, ljusstaken med dess lampor, tillbehör och olja, guldaltaret, smörjelseoljan, den välluktande rökelsen, draperiet för ingången till tältet, kopparaltaret, kopparnätet, stängerna och övriga tillbehör, tvättfatet med dess ställning, förhängena till förgårdens inhägnad, stolparna som höll dem uppe och socklarna, förhänget till förgårdens port, repen och pluggarna och alla redskap som använts vid arbetet med tabernaklet.41Man bar också fram efoden, som skulle användas i helgedomen, och de heliga kläderna, som prästen Aron och hans söner skulle använda när de gjorde tjänst inför Gud.42Israels folk följde alltså alla de föreskrifter som Herren gett Mose. 43Och Mose inspekterade allt arbete de utfört och välsignade dem, därför att allt var gjort som Herren ville att det skulle göras.
Jesus blir förrådd och arresterad
18 Sedan Jesus bett denna bön gick han tillsammans med lärjungarna till andra sidan av Kidrondalen där det fanns en lund med olivträd.
2 Judas, förrädaren, kände till platsen för Jesus hade ofta varit där med sina lärjungar.
3 Översteprästerna och fariseerna hade låtit Judas få med sig en grupp romerska soldater och poliser. Med brinnande facklor, lyktor och vapen kom de nu till olivlunden.
4-5 Jesus visste precis vad som skulle hända. Han gick då fram till dem och frågade: Vem söker ni? Jesus från Nasaret, svarade de.Det är jag, förklarade han. Också Judas, förrädaren, stod där tillsammans med dem.
6 Och när Jesus sa vem han var föll alla baklänges till marken!
7 En gång till frågade han dem: Vem söker ni? Och de ropade igen: Jesus från Nasaret.
8 Jag har ju redan sagt er att det är jag.'Om det är mig ni söker så låt de andra gå.
9 Så gick det i uppfyllelse som Jesus förut hade sagt när han bad: Jag har inte förlorat en enda av dem du gav mig.
10 Petrus tog då sitt svärd och högg av högra örat på Malkos, översteprästens tjänare.
11 Men Jesus sa till Petrus: Stoppa undan svärdet. Ska jag dra mig undan det lidande som det är Faderns vilja att jag ska utstå?
Jesus förhörs av Hannas
12 De judiska poliserna och soldaterna med sin befälhavare grep då Jesus och band honom.
13 Först tog de honom till Hannas, Kajafas svärfar. Kajafas var överstepräst det året,
14 och det var han som hade sagt till de judiska ledarna: Det är bättre att en dör för alla.
15 Petrus följde efter dem, tillsammans med en av de andra lärjungarna som kände översteprästen. Denne fick tillåtelse att komma in på gården,
16 medan Petrus stod kvar utanför grinden. Den andre lärjungen gick sedan och talade med flickan som stod vakt vid grinden, och hon släppte in Petrus.
17 Flickan frågade då Petrus: Är inte du en av Jesu lärjungar? Nej, sa han, det är jag inte.
18 Poliserna och tjänarna stod runt en eld som hade gjorts upp eftersom det var kallt. Och Petrus stod där tillsammans med dem och värmde sig.
19 Inne i huset började översteprästerna fråga ut Jesus om lärjungarna och vad han hade lärt dem.
20 Jesus svarade: Alla vet vad jag har undervisat om för jag har hela tiden predikat i synagogan och i templet. Alla de judiska ledarna har hört mig, och jag har inte sagt något i hemlighet som jag inte har sagt offentligt.
21 Varför ställer ni den här frågan till mig? Fråga dem som hört mig. En del av dem är här. De vet vad jag har sagt!
22 En av soldaterna som stod där slog då till Jesus med knytnäven. Ska du svara översteprästen på det sättet? röt han.
23 Bevisa att jag ljög, svarade Jesus. Slår du en människa för att hon säger sanningen?
24 Då skickade Hannas Jesus bunden till översteprästen Kajafas.
Petrus förnekar att han känner Jesus
25 Petrus stod alltjämt vid elden och värmde sig. Då frågade man honom: Är inte du en av hans lärjungar? Absolut inte, svarade han.
26 Men då sa en av översteprästens tjänare, en släkting till den man vars öra Petrus högg av: Såg inte jag dig därute i olivlunden tillsammans med Jesus?
27 Då nekade Petrus än en gång, och just då gol en tupp.
Jesus förhörs av Pilatus
28 Förhöret inför Kajafas slutade först tidigt på morgonen. Därifrån fördes Jesus till den romerske landshövdingens palats. Men de judar som anklagade honom gick själva inte in i palatset, för enligt de religiösa föreskrifterna skulle de då bli orena och inte kunna äta påsklammet.
29 Pilatus, landshövdingen, gick därför ut till dem och frågade: Vad anklagar ni den här mannen för? Vad är det han har gjort?
30 Vi skulle inte arresterat honom, om han inte hade varit en brottsling, svarade de.
31 För då bort honom och döm honom själva efter era egna lagar, sa Pilatus till dem.Men vi vill ha honom korsfäst, sa de, och vi behöver ditt tillstånd.
32 Därigenom uppfylldes Jesu ord om hur han skulle avrättas.
33 Pilatus gick då tillbaka in i palatset och kallade till sig Jesus. Är du judarnas kung? frågade han honom.
34 Ställer du den frågan som romersk landshövding eller är det judarna som vill veta det? svarade Jesus.
35 Jag är väl ingen jude? snäste Pilatus. Ditt eget folk och översteprästerna har fört dig hit. Vad har du gjort?
36 Då svarade Jesus: Jag är inte en jordisk kung. Om jag hade varit det hade mina efterföljare kämpat för mig när jag arresterades av de judiska ledarna. Men mitt rike är inte av denna världen.
37 Pilatus svarade: Då är du alltså en kung? Ja, sa Jesus. Jag är född till det. Och jag har kommit för att vittna om sanningen. Alla som älskar sanningen är mina efterföljare.
38 Vad är sanning? utropade Pilatus. Sedan gick han ut till folket igen och sa till dem: Enligt min mening är han inte skyldig till något brott.
Pilatus utlämnar Jesus till att korsfästas
39 Men som vanligt brukar jag varje påsk frige en fånge. Om ni vill, ska jag därför släppa judarnas kung.
40 Men de ropade tillbaka: Nej! Inte honom, utan Barabbas! (Barabbas var en rånare).
15 Ett mjukt svar stillar vrede, men hårda ord leder till gräl.
2 En klok lärare gör undervisningen till en glädje, men en okunnig får ingenting sagt.
3 Herren genomskådar allt och håller sitt öga både på de onda och de goda.
4 Vänliga ord ger liv och hälsa, medan hårda ord krossar modet.
5 Bara en dåre föraktar sin fars råd, men en vis son tänker igenom dem.
6 Den rättfärdige har alltid mer än nog för att kunna leva. Den som inte vill veta av Gud förlorar däremot allt han äger.
7 Bara goda människor kan ge goda råd vidare, men ett dumhuvud vet inget och förstår inget.
8 Herren avskyr de ogudaktigas gåvor, men gläder sig över sitt folks böner.
9-10 Herren avskyr allt vad de ogudaktiga gör, men älskar dem som söker det goda. De som överger den rätta vägen drabbas av hans vrede och den som inte accepterar att han tillrättavisar kommer att dö.
11 Till och med helvetets djup ligger öppet för Herrens insyn. Hur mycket bättre känner han då inte människornas innersta tankar och känslor.
12 Den högfärdige gillar inte att bli tillrättavisad. Därför lyssnar han inte till vad de visa säger.
13 Bakom ett leende ansikte finns ett glatt hjärta, men ett sorgset ansikte tyder på ett krossat hjärta.
14 Förnuftiga människor vill veta mera, men en dåre är nöjd som det är.
15 När en människa är nere, verkar allt vara mörkt, men för den lycklige är livet en fest!
16 Det är bättre att äga lite och tacka Herren för det än att äga en stor förmögenhet som bara skapar problem.
17 Det är bättre att äta soppa med någon man älskar, än oxfilé med dem som hatar en.
18 En man med häftigt humör vållar strid, men en man med tålamod försöker förhindra det.
19 Den late råkar alltid in i svårigheter, men den pålitlige tar sig alltid fram!
20 En förståndig son bereder sina föräldrar glädje, men en oförståndig får dem att rysa.
21 Om en människa tycker om dårskap är något galet. De förståndiga däremot gör vad som är rätt.
22 Utan rådgivare går planerna i stöpet, men med gemensamma överläggningar når man resultat.
23 Alla tycker om att ge goda råd, men hur underbart är det inte att kunna säga ett ord i rätt tid och vid rätt tillfälle!
24 De gudfruktiga går målmedvetet den väg som leder till livet, inte den väg som leder till döden.
25 Herren river ner de högfärdigas hus, men om änkors egendom har han omsorg.
26 Herren hatar de ogudaktigas tankar, men gläder sig åt vänliga ord.
27 Oärligt förtjänta pengar för olycka med sig för hela familjen, men att vägra att ta emot mutor ger ett långt liv.
28 En god människa tänker på vad hon säger. En ond människa häver däremot ur sig precis vad som helst.
29 Herren är långt borta från dem som inte vill veta av honom, men han lyssnar till bönerna från dem som älskar honom.
30 En vänlig blick och goda nyheter ger hela människan glädje och kraft.
31-32 Om du lyssnar till konstruktiv kritik, kommer du att bli en av de främsta bland de visa. Om du inte gör det kommer du att skada både dig själv och dina intressen.
33 Om du räknar med Herren blir du vis, och ödmjukhet är vägen till ära.
Lev som Jesus gjorde
2 Betyder gemenskapen i tron på Kristus något för oss? Älskar ni mig tillräckligt för att vilja uppmuntra och trösta mig? Finns det medkänsla och kärlek i era hjärtan?
2 Gör mig då verkligt glad genom att älska varandra, vara överens med varandra och arbeta tillsammans med ett hjärta, ett sinne, och med samma syfte.
3 Var inte själviska! Ha inte som mål att göra gott intryck på andra. Var ödmjuka, och utgå hela tiden ifrån att andra betyder mer än ni själva.
4 Tänk inte bara på det som är till er egen fördel, utan visa intresse för andra människor och vad de gör.
5 Ni bör vara sådana som Jesus Kristus var.
6 Fast han var Gud, krävde han inte att få ha kvar sina rättigheter som Gud,
7 utan avstod sin stora makt och härlighet för att komma till jorden och betjäna oss. Han blev en människa bland människor.
8 Han gick så långt i sin ödmjukhet att han till och med var villig att dö som en brottsling på ett kors.
9 Och det var därför som Gud gav honom tillbaka allt det han varit villig att offra, både liv och gudomlighet, och också gav honom ett namn med större makt än alla andra namn.
10 Han gjorde det för att alla knän ska böjas inför detta namn, i himlen, på jorden och under jorden, och
11 för att alla utan undantag ska bekänna att Jesus Kristus är Herre, och därmed ära vår Gud och Far.
Bli vägvisare
12 Kära vänner, när jag var tillsammans med er var ni alltid angelägna om att följa min undervisning. Och nu när jag är borta, måste ni vara ännu mera noga med att göra de goda gärningar som är ett resultat av frälsningen. Ni måste lyda Gud med djupaste allvar och hålla er borta från allt det som inte tilltalar honom.
13 Gud arbetar nämligen med er, skapar hos er viljan att lyda honom och hjälper er sedan att göra det han vill.
14 Var inte negativa vad det än gäller. Protester och gnäll ger inget gott intryck.
15 Se till så att ingen kan säga något ont om er. I denna mörka värld, som är full av oärliga och hårdhjärtade människor, ska ni vara ljus som lyser i mörkret
16 och hålla er till sanningen.När Kristus sedan återvänder kan jag glädjas över att mitt arbete bland er inte var bortkastat.
17 Och även om jag skulle få betala med mitt liv för att ha fört er till tro, så ska jag ändå vara glad. Och jag ska dela min glädje med var och en av er.
18 Var glada, ni också, och dela er glädje med mig.
Timotheos, en god medarbetare
19 Om Herren vill, ska jag snart skicka Timotheos till er. När han sedan kommer tillbaka, kan han uppmuntra mig genom att berätta allt om er och om hur ni har det.
20 Det finns ingen som har ett sådant intresse för er som Timotheos.
21 Alla andra tycks bara ägna sig åt sina egna intressen och bryr sig inte om det som rör Jesu Kristi sak.
22 Men ni känner Timotheos. Han har varit som en son för mig och hjälpt mig att predika de goda nyheterna.
23 Jag hoppas att kunna skicka honom till er så snart jag fått reda på vad som ska ske med mig här.
24 Jag hoppas också att Herren snart låter även mig få komma och hälsa på er.
25 Just nu finner jag det dock nödvändigt att sända tillbaka Epafroditos till er. Ni skickade honom till mig för att han skulle hjälpa mig i mina svårigheter. Ja, han och jag har varit verkliga bröder, och vi har arbetat och kämpat sida vid sida.
26 Nu skickar jag hem honom igen. Han längtar efter er allesammans och är orolig, därför att ni har hört att han har varit sjuk.
27 Det har han verkligen också varit, ja, han var faktiskt nära att dö. Men Gud var god både mot honom och mot mig och tillät inte att jag skulle drabbas av en sådan sorg ovanpå allt annat.
28 Därför är jag desto ivrigare att skicka honom tillbaka till er, för jag vet hur tacksamma ni kommer att bli över att få träffa honom. Dessutom kommer det att göra mig lycklig och lätta mina bekymmer.
29 Hälsa honom välkommen i Herren med stor glädje och visa honom er uppskattning.
30 Han riskerade livet i sitt arbete för Kristus och höll nästan på att dö, medan han försökte göra allt det för mig som ni inte kunde göra. Ni var ju så långt borta.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®