M’Cheyne Bible Reading Plan
2 Så blev slutligen himlen och jorden fullständiga med allt vad de innehöll.
2 När den sjunde dagen kom var Gud alltså klar med sitt arbete.
3 Han välsignade den sjunde dagen och bestämde att den skulle vara helig, eftersom han till den dagen var färdig med allt han hade skapat.
Adam och Eva
4 Här följer en sammanfattning av händelserna då himlen och jorden skapades av Herren Gud.
5 Först fanns det inga växter och ingen säd kunde gro på jorden, för Herren Gud hade inte sänt något regn, och inte heller fanns det någon som kunde bruka jorden.
6 Men vatten bröt fram ur marken och vattnade jorden.
7 Och Herren formade en mans kropp av markens jord och blåste in livsande i honom. Så blev människan en levande varelse.
Edens trädgård
8 Sedan planterade Herren Gud en trädgård österut i Eden och satte där människan som han format.
9 Herren Gud planterade vackra träd av alla slag i trädgården, och de gav den mest utsökta frukt. Mitt i trädgården planterade han Livets Träd och Kunskapens Träd, som ger kunskap om gott och ont.
10 En flod rann upp i Eden. Den bevattnade trädgården och delade sig sedan i fyra floder.
11-12 Den första heter Pison, och den flyter runt hela Havilas land, där det finns gott om rent guld och vacker harts och onyxsten.
13 Den andra floden kallas Gihon och flyter omkring hela landet Kus.
14 Den tredje floden heter Tigris och flyter öster om staden Assur. Den fjärde floden är Eufrat.
15 Herren Gud satte mannen i Edens trädgård för att bruka och vårda den.
16-17 Men Herren Gud gav mannen denna varning: Du får äta av vilken frukt som helst i trädgården, utom av den från Kunskapens Träd, för dess frukt kommer att öppna dina ögon, så att du blir vaken över vad som är rätt och orätt, gott och ont. Om du äter av den kommer du att straffas med döden.
Eva skapas
18 Sedan sa Herren Gud: Det är inte bra för mannen att vara ensam. Jag ska skapa en kamrat åt honom, en hjälp som passar för hans behov.
19-20 Herren Gud formade därför av jord djur och fåglar av alla slag och förde dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem, och vad han kallade dem fick de sedan heta. Men fortfarande fanns det ingen lämplig hjälp för mannen.
21 Herren Gud lät då mannen falla i djup sömn, tog ut ett av hans revben och slöt till stället där han hade tagit ut det.
22 Sedan gjorde han en kvinna av revbenet och förde henne fram till mannen.
23 Där är hon! utropade Adam. Hon är en del av mitt eget kött och blod! Hon är tagen ur en man, och hon ska kallas kvinna.
24 Det är därför som en man lämnar sin far och mor och förenar sig med sin hustru på ett sådant sätt att de blir en person.
25 Trots att mannen och hans hustru var nakna, var inte någon av dem generad eller blyg.
Österländska stjärntydare tillber Jesus
2 Jesus föddes i staden Betlehem i Judeen under kung Herodes regeringstid.Vid den tiden kom några österländska stjärntydare och frågade:
2 Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp långt borta i öster och har kommit för att tillbe honom.
3 Kung Herodes blev skräckslagen av deras fråga, och hela Jerusalem började surra av rykten.
4 Han samlade judarnas religiösa ledare till ett möte och frågade dem: Har profeterna sagt något om var Messias ska födas?
5 Ja, i Betlehem, svarade de. Så här skrev nämligen profeten Mika:
6 'Hör Betlehem, du är långtifrån en obetydlig stad i Juda. Från dig ska en härskare komma, och han ska regera över mitt folk Israel.'
7 Då kallade Herodes i hemlighet till sig stjärntydarna. Vid detta möte meddelade de honom den exakta tidpunkten då de först hade sett stjärnan. Sedan sa han till dem:
8 Res till Betlehem och leta efter barnet. Och när ni har hittat det, så kom tillbaka och tala om det för mig, så att jag också kan fara dit och tillbe det.
9 Efter samtalet med kungen gav stjärntydarna sig iväg. Då visade sig stjärnan igen! Den gick före dem tills den stannade över Betlehem.
10 Och deras glädje visste inga gränser!
11 De gick in i huset, och när de såg barnet och hans mor Maria föll de på knä för honom och hyllade honom. Sedan tog de fram sina presenter av guld, rökelse och myrra och gav till honom.
12 Men när de återvände till sitt eget land reste de inte genom Jerusalem för att rapportera till kung Herodes. Gud hade nämligen i en dröm varnat dem för att göra det, och därför tog de en annan väg.
Flykten till Egypten
13 När de hade rest visade sig en Herrens ängel för Josef i en dröm. Ängeln sa: Stig upp och fly till Egypten med barnet och hans mor och stanna där tills jag säger till, för kung Herodes kommer att försöka döda barnet.
14 Medan det fortfarande var natt for Josef till Egypten tillsammans med Maria och barnet,
15 och de stannade där tills kung Herodes dog. På detta sätt uppfylldes det som profeten Hosea förutsagt: Jag har kallat min son från Egypten.
16 Herodes blev rasande när han förstod att stjärntydarna hade lurat honom. Han skickade soldater till Betlehem och gav dem order om att döda alla pojkar som var två år eller yngre, både i staden och på landsbygden runtomkring, eftersom stjärntydarna hade sagt att stjärnan hade visat sig för dem två år tidigare.
17 Genom Herodes brutala mördande uppfylldes profeten Jeremias ord:
18 Jämmerrop hörs från Rama, en ständig klagan. Rakel gråter över sina barn och låter sig inte tröstas, för de har alla dött.
Återkomsten till Nasaret
19 När Herodes hade dött visade sig en Herrens ängel för Josef i en dröm i Egypten och sa till honom:
20 Gör dig klar, och ta med dig barnet och hans mor och res tillbaka för de som försökte döda barnet är nu döda.
21 Josef återvände då genast till Israels land med Maria och barnet.
22 Men på vägen tillbaka blev han rädd, eftersom han fick veta att Herodes son Archelaos nu hade blivit kung. I en annan dröm blev han varnad att inte resa till Judeen. De fortsatte då i stället till Galileen
23 och bosatte sig i Nasaret. Därmed uppfylldes det som profeterna förutsagt om Jesus: Han ska kallas nasaré.
De som återvände med Serubbabel
2 Här följer en förteckning över de landsflyktiga från Juda, som nu återvände till Jerusalem och till de andra städerna i Juda. De återvände till den plats varifrån deras förfäder hade landsförvisats och förts bort av kung Nebukadnessar till Babylon.
2-35 Ledarna hette Serubbabel, Jesua, Nehemja, Seraja, Reelaja, Mordokai, Bilsan, Mispar, Bigvai, Rehum och Baana.Till Israel återvände följande antal, grupperade efter familjenamn eller ursprung i Israel:Pareos 2.172Sefatja 372Ara 775Pahat-Moab (ättlingar till Jesua och Joab) 2.812 Elam 1.254Sattu 945Sackai 760Bani 642Bebai 623Asgad 1.222Adonikam 666Bigvai 2.056Adin 454Ater (Hiskias ättlingar) 98 Besai 323Jora 112Hasum 223Gibbar 95Betlehem 123Netofa 56Anatot 128Asmave 42Kirjat-Arim, Kefira och Beerot 743Rama och Geba 621Mikmas 122Betel och Ai 223Nebo 52Magbis 156Elam (den andre) 1.254Harim 320Lod, Hadid och Ono 725Jeriko 345Senaa 3.630
36-39 Detta är antalet av de återvändande prästerna, ättlingar till Jedaja, efter familjenamn eller ort:Jesua 973Immer 1.052Pashur 1.247Harim 1.017
40-42 Detta är antalet leviter som återvände:ättlingar till Jesua och Kadmiel genom Hadauja 74sångare av Asafs familj 128dörrvaktare i templet, ättlingar till Sallum, Ater, Talmon, Ackub, Hatita och Sobai 139
43-54 Tempeltjänare ur följande familjer:Siha, Hasufa, Tabbaot, Keros, Siaha, Padon, Lebana, Hagaba, Ackub, Hagab, Samlai, Hanan, Giddel, Gahar, Reaja, Resin, Nekoda, Gassam, Ussa, Pasea, Besai, Asna, Meunim, Nefisim, Bakbuk, Hakufa, Harhur, Baslut, Mehida, Harsa, Barkos, Sisera, Tema, Nesia och Hatifa.
55-57 Med på resan var också ättlingar till kung Salomos tjänstemän:Sotai, Hassoferet, Peruda, Jaala, Darkon, Giddel, Sefatja, Hattil, Pokeret-Hassebaim och Ami.
58 De övriga tempeltjänarna och ättlingarna till Salomos tjänstemän uppgick tillsammans till 392 personer.
59 En annan grupp återvände samtidigt till Jerusalem från de persiska städerna Tel-Mela, Tel-Harsa, Kerub, Addan och Immer. De hade förlorat sina släktregister och kunde inte bevisa att de verkligen var israeliter.
60 Denna grupp omfattade Delajas, Tobias och Nekodas släkter, totalt 652 personer.
61 Tre prästsläkter därifrån återvände också till Jerusalem, Habajas, Hackos och Barsillais (som gifte sig med en av gileaditen Barsillais döttrar och tog hennes familjenamn).
62-63 Men de hade också förlorat sina släktregister, och därför fick de inte göra tjänst som präster. De fick inte del av det som tilldelades prästerna från offren förrän man kunde rådfråga urim och tummim och få bekräftat att de var av prästsläkt.
64-65 Sammanlagt återvände 42.360 personer till Juda. Till detta antal kunde läggas 7.337 slavar och 200 sångare, både män och kvinnor.
66-67 De hade med sig 736 hästar, 245 mulåsnor, 435 kameler och 6.720 åsnor.
68 Några av ledarna bidrog till templets återuppbyggnad.
69 Allt som allt samlades det in 500 kilo guld, 3.000 kilo silver och dessutom 100 prästdräkter.
70 Prästerna, leviterna, dörrvaktarna och tempelarbetarna bosatte sig i likhet med alla de övriga i de städer deras förfäder kommit ifrån.
Den helige Ande kommer
2 Sju veckor hade nu gått sedan Jesus dog och uppstod, och pingstdagen kom. När de troende hade samlats den dagen,
2 hördes plötsligt ett dån från himlen, som ljudet av en våldsam storm, och det fyllde huset där de var samlade.
3 Sedan visade sig något som såg ut som flammor eller eldstungor, och dessa stannade över deras huvuden.
4 Och allesammans blev fyllda av den helige Ande och började tala språk som de i vanliga fall inte kunde, men som den helige Ande inspirerade dem till.
5 Många fromma judar från olika länder var i Jerusalem den dagen för att vara med och fira pingsthögtiden.
6 När de hörde dånet i skyn ovanför huset, kom många springande för att se vad som stod på. När de nu hörde lärjungarna tala deras egna språk, blev de alldeles förbluffade.
7 Hur kan det komma sig? ropade de. De här männen kommer ju alla från Galileen,
8 och ändå hör vi dem tala på våra egna språk.
9 Här är vi, parter, meder, elamiter. Vi är från Mesopotamien, Judeen, Kappadokien, Pontos, Asien,
10 Frygien, Pamfylien, Egypten och från trakten kring Kyrene i Libyen. Vi kommer från Rom, både judar och sådana som omvänts till judendomen,
11 vi är kreter och araber. Och ändå hör vi dessa män tala om Guds mäktiga under på vårt eget språk!
12 De stod där förvånade och häpna. Vad kan det här betyda? frågade de sig.
13 Men andra i folkskaran hånade dem: De är berusade, det är ju självklart! sa de.
Petrus tal på pingstdagen
14 Då steg Petrus fram tillsammans med de elva apostlarna och ropade till folket: Hör på allesammans, både jerusalemsbor och ni som är här på besök!
15 Några av er säger att de här männen är berusade. Det är inte sant. Det är alldeles för tidigt på dagen för det. Människor dricker sig inte berusade klockan nio på morgonen!
16 Nej, vad ni är vittnen till den här morgonen förutsas för flera hundra år sedan av profeten Joel:
17 'I de sista dagarna
18 Ja, den helige Ande ska komma till alla mina tjänare, både män och kvinnor, och de ska profetera.
19 Och ni ska se märkliga tecken både på himlen och på jorden: blod och eld och rökmoln.
20 Solen ska bli svart och månen blodröd innan Herrens stora dag kommer.
21 Men var och en som ber Herren om barmhärtighet ska få det och bli frälst.'
22 Hör på mig, ni israelitiska män! Gud gav Jesus från Nasaret sitt erkännande inför alla människor genom att låta honom utföra de mest fantastiska under. Det vet ni alla.
23 Men Gud följde sin uppgjorda plan och tillät er att med hjälp av den romerska staten spika fast honom vid korset och döda honom.
24 Sedan befriade Gud honom från dödens vånda och förde honom tillbaka till livet, för döden kunde inte hålla honom i sitt grepp.
25 Kung David säger om Jesus: 'Jag vet att Herren alltid är med mig. Han hjälper mig. Guds stora kraft håller mig uppe.
26 Därför är mitt hjärta fyllt av glädje, och min tunga ropar ut hans lov! För jag vet att allt kommer att gå väl för mig när jag dör.
27 Du kommer inte att lämna min själ i helvetet, eller låta din helige Sons kropp förgås.
28 Du kommer att ge mig livet tillbaka och fylla mig med underbar glädje när jag är i din närhet.'
29 Tänk efter, kära bröder! David talade inte om sig själv när han skrev de ord som jag har citerat, för han dog och blev begravd, och hans grav finns fortfarande här ibland oss.
30 Men han var en profet och visste att Gud hade gett ett löfte som inte kunde brytas. Han hade lovat att en av Davids efterkommande skulle bli Messias och sitta på Davids tron.
31 David såg framåt och förutsa att Messias skulle uppstå med orden: ''Hans sj¤l ska inte l¤mnas i helvetet, och hans kropp ska inte f´rmultna.''
32 Det var alltså om Jesus han talade, och vi är alla vittnen till att Jesus uppstod från de döda.
33 Och Gud har upprest honom och nu sitter han på hedersplatsen vid Guds högra sida. Och precis som Fadern har lovat, har Jesus fått motta den helige Ande, vilken han sedan har sänt till er med det resultat ni ser och hör i dag.
34 Nej, det var inte om sig själv David talade i de ord som jag citerade nyss, för han for aldrig upp till himlen. Dessutom sa han också: 'Gud talade till min Herre, Messias, och sa till honom: Sitt här på hedersplatsen bredvid mig,
35 tills jag lägger dina fiender för dina fötter!'
36 Därför säger jag utan omsvep till alla i Israel att Gud har gjort denne Jesus, som ni korsfäste, till Herre och Messias!
37 Petrus ord rörde dem djupt, och de frågade honom och de andra apostlarna: Bröder, vad ska vi göra?
38 Petrus svarade: Var och en av er måste vända sig bort från synden och komma tillbaka till Gud och bli döpt i Jesu Kristi namn till syndernas förlåtelse. Då kommer ni också att få den helige Ande som gåva.
39 Kristus har nämligen lovat att den helige Ande ska ges till var och en som har blivit kallad av Herren vår Gud, och till era barn, ja till och med till dem som bor i andra länder!
40 Sedan höll Petrus en lång predikan och berättade om Jesus och uppmanade med stor kraft alla som lyssnade att ta emot frälsning och rädda sig undan detta onda släkte.
41 Och de som lät sig överbevisas av det Petrus sa döptes - tillsammans cirka tretusen personer.
Den första kristna församlingen
42 De förenade sig med de andra troende och deltog regelbundet i apostlarnas undervisning, i gudstjänsterna, i brödsbrytelsen och i bönen.
43 Och en känsla av djup respekt fanns hos alla, för apostlarna utförde många under.
44 Och alla de troende var ständigt tillsammans och delade allt med varandra.
45 De sålde sina tillhörigheter och delade med sig till dem som behövde något.
46 Varje dag bad de tillsammans i templet, och i hemmen samlades de i små grupper för att bryta bröd. De delade sina måltider i uppriktig glädje och tacksamhet
47 och lovprisade Gud. Och alla i staden var vänligt inställda till dem, och varje dag växte församlingen i antal eftersom Gud frälste många.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®