Historical

Vem är den störste i himmelriket?

18 I samma ögonblick kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Vem är störst i himmelriket?" ² Då kallade han till sig ett barn och ställde det mitt ibland dem ³ och sade: "Amen säger jag er: Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket. ⁴ Den som ödmjukar sig som detta barn, han är den störste i himmelriket. ⁵ Och den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig.

Förförelser måste komma

⁶ Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes i havets djup. ⁷ Ve över världen som förför. Förförelser måste komma, men ve den människa genom vilken förförelsen kommer. ⁸ Om din hand eller din fot förleder dig till synd, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet stympad eller halt än att ha båda händerna och båda fötterna i behåll och kastas i den eviga elden. ⁹ Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet med ett öga än att ha båda ögonen i behåll och kastas i det brinnande Gehenna. ¹⁰ Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske Faders ansikte.^[a]

Liknelsen om det återfunna fåret

¹² Vad tror ni? Om någon har hundra får och ett av dem kommer bort, lämnar han då inte de nittionio i bergen och går ut och letar efter det som gått vilse? ¹³ Och om han finner det, amen säger jag er: Han gläder sig mer över det fåret än över de nittionio som inte har gått vilse. ¹⁴ Så är det inte heller er himmelske Faders vilja att någon enda av dessa små skall gå förlorad.

Om en broder har begått en synd

¹⁵ Om din broder har begått en synd,^[b] så gå och ställ honom till svars enskilt, mellan fyra ögon. Om han lyssnar på dig, har du vunnit din broder. ¹⁶ Men om han inte lyssnar, ta då med dig en eller två andra, för att varje sak må avgöras efter två eller tre vittnens ord.^{[c] 17} Lyssnar han inte till dem, så säg det till församlingen. Lyssnar han inte heller till församlingen, då skall han vara för dig som en hedning och publikan. ¹⁸ Amen säger jag er: Allt vad ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad ni löser på jorden skall vara löst i himlen. ¹⁹ Vidare säger jag er: Om två av er här på jorden kommer överens om att be om något, vad det än är, så skall de få det av min Fader i himlen. ²⁰ Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem."

Liknelsen om den obarmhärtige tjänaren

²¹ Då gick Petrus fram och frågade Jesus: "Herre, hur många gånger skall min broder försynda sig mot mig och få min förlåtelse? Upp till sju gånger?" ²² Jesus sade till honom: "Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttio gånger sju. ²³ Därför är himmelriket likt en kung som ville ha redovisning av sina tjänare. ²⁴ När han började granskningen, förde man fram till honom en som var skyldig tio tusen talenter.^{[d] 25} Eftersom han inte kunde betala, befallde hans herre att han och hans hustru och barn och allt vad han ägde skulle säljas och skulden betalas. ²⁶ Tjänaren föll ner för honom och bad: Ha tålamod med mig, så skall jag betala dig alltsammans. ²⁷ Då förbarmade sig tjänarens herre över honom och gav honom fri och efterskänkte hans skuld.

²⁸ Men när tjänaren kom ut, träffade han en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra denarer. Han tog fast honom och ville strypa honom och sade: Betala, vad du är skyldig! ²⁹ Hans medtjänare föll då ner och bad honom: Ha tålamod med mig, så skall jag betala dig. ³⁰ Men han gick inte med på det utan gick och lät sätta honom i fängelse, tills han hade betalat vad han var skyldig. ³¹ När hans medtjänare såg vad som hände, blev de mycket upprörda och gick och talade om alltsammans för sin herre. ³² Då kallade hans herre honom till sig och sade: Du onde tjänare! Hela skulden efterskänkte jag dig, därför att du bad mig. ³³ Borde inte du också ha förbarmat dig över din medtjänare, liksom jag förbarmade mig över dig? ³⁴ Och i sin vrede överlämnade hans herre honom till fångvaktarna, tills han hade betalt allt vad han var skyldig. ³⁵ Så skall också min himmelske Fader göra med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter sin broder."

Jesus undervisar om äktenskapet

19 När Jesus hade avslutat detta tal, lämnade han Galileen och gick genom landet på andra sidan Jordan till Judeens område. ² Mycket folk följde honom, och han botade dem. ³ Några fariseer kom fram till honom och ville snärja honom och sade: "Är det tillåtet att skilja sig från sin hustru av någon anledning?" ⁴ Han svarade: "Har ni inte läst att Skaparen från begynnelsen gjorde dem till man och kvinna^{[e] 5} och sade: Därför skall en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött?^{[f] 6} Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman skall människan inte skilja åt." ⁷ De sade till honom: "Varför har då Mose befallt att mannen skall ge hustrun ett skilsmässobrev^[g] och skicka bort henne?" ⁸ Han svarade: "Därför att era hjärtan är så hårda tillät Mose er att skiljas från era hustrur, men från början var det inte så. ⁹ Jag säger er: Den som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt och gifter sig med en annan, han begår äktenskapsbrott." ¹⁰ Hans lärjungar sade till honom: "Om det är så med mannens ställning till hustrun, då är det ingen fördel med att gifta sig." ¹¹ Han svarade dem: "Inte alla förstår det ordet utan endast de som har fått den gåvan. ¹² Det finns de som inte kan gifta sig, därför att de är födda sådana, och de som inte kan det, därför att människor gjort dem sådana. Och det finns andra som för himmelrikets skull inte gifter sig. Den som kan förstå detta, må ta det till sig."

Jesus och barnen

¹³ Sedan bar man fram barn till Jesus, för att han skulle lägga händerna på dem och be. Men lärjungarna visade bort dem. ¹⁴ Då sade Jesus: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte! Ty himmelriket tillhör sådana." ¹⁵ Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån.

Jesus och den rike unge mannen

¹⁶ En man kom fram till Jesus och frågade: "Mästare, vad skall jag göra för gott för att få evigt liv?" ¹⁷ Jesus sade till honom: "Varför frågar du mig om det goda? En är den Gode, och vill du gå in i livet, så håll buden." ¹⁸ Han frågade honom: "Vilka?" Jesus svarade: "Du skall inte mörda, Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, ^{[h] 19} Hedra din far och mor och Du skall älska din nästa som dig själv." ²⁰ Då sade den unge mannen till Jesus: "Allt detta har jag hållit. Vad är det mer som fattas?" ²¹ Jesus svarade: "Vill du vara fullkomlig, gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga. Då skall du få en skatt i himlen. Och kom sedan och följ mig." ²² När den unge mannen hörde detta, gick han bedrövad sin väg, ty han ägde mycket.

²³ Jesus sade till sina lärjungar: "Amen säger jag er: det är svårt för en rik att komma in i himmelriket. ²⁴ Ja, jag säger er: det är lättare för en kamel att komma igenom ett synålsöga än för en rik att komma in i Guds rike." ²⁵ När lärjungarna hörde det, blev de mycket förskräckta och sade: "Vem kan då bli frälst?" ²⁶ Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt." ²⁷ Då tog Petrus till orda: "Se,vi har lämnat allt och följt dig. Vad skall vi få för det?" ²⁸ Jesus sade till dem: "Amen säger jag er: Vid pånyttfödelsen, när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då skall också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. ²⁹ Och var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar, han kommer att få hundrafalt igen och skall ärva evigt liv. ³⁰ Men många som är de första skall bli de sista, och många som är de sista skall bli de första.

Vingårdsarbetarnas lön

20 Ty himmelriket är likt en husbonde som tidigt på morgonen gick ut för att leja arbetare till sin vingård. ² Han kom överens med dem om en dagslön på en denar och skickade dem till sin vingård. ³ Vid tredje timmen^[i] gick han ut och fick se andra stå arbetslösa på torget. ⁴ Han sade till dem: Gå ni också till min vingård! Jag skall ge er en rättvis lön. ⁵ Och de gick. Vid sjätte och vid nionde timmen gick han ut igen och gjorde likadant. ⁶ Också vid elfte timmen gick han ut och fann några andra stå där, och han sade till dem: Varför står ni här hela dagen arbetslösa? ⁷ De svarade honom: Därför att ingen har lejt oss. Han sade då till dem: Gå till min vingård, ni också.

⁸ På kvällen sade vingårdens herre till sin förvaltare: Kalla på arbetarna och ge dem deras lön. Men börja med de sista och sluta med de första. ⁹ De som hade blivit lejda vid elfte timmen kom då fram och fick var sin denar. ¹⁰ När sedan de första kom, trodde de att de skulle få mer, men också de fick en denar. ¹¹ När de fick den, klagade de på husbonden och sade: ¹² De där som kom sist har gjort en timme, och du har jämställt dem med oss, som har stått ut med dagens slit och hetta. ¹³ Han svarade en av dem: Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du inte överens med mig om en denar? ¹⁴ Ta det som är ditt och gå. Men åt den siste vill jag ge lika mycket som åt dig. ¹⁵ Får jag inte göra som jag vill med det som är mitt? Eller ser du med onda ögon^[j] på att jag är så god? ¹⁶ Så skall de sista bli de första och de första bli de sista."

Jesus talar en tredje gång om sin död

¹⁷ När Jesus var på väg upp till Jerusalem, tog han de tolv lärjungarna åt sidan och sade till dem, där de gick vägen fram: ¹⁸ "Se, vi går nu upp till Jerusalem, och Människosonen kommer att överlämnas till översteprästerna och de skriftlärda. De skall döma honom till döden ¹⁹ och utlämna honom åt hedningarna, som skall håna och gissla och korsfästa honom. Och på tredje dagen skall han uppstå."

En mors begäran

²⁰ Modern till Sebedeus söner gick då fram till Jesus tillsammans med sina söner. Hon föll på knä och ville be honom om något. ²¹ Han frågade henne: "Vad vill du?" Hon sade till honom: "Lova att mina båda söner här får sitta bredvid dig i ditt rike, den ene på din högra sida och den andre på din vänstra." ²² Jesus svarade: "Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den kalk som jag skall dricka?" De svarade: "Det kan vi." ²³ Jesus sade till dem: "Min kalk skall ni dricka, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra sida är det inte min sak att ge bort, utan de skall tillfalla dem som min Fader har berett dem för." ²⁴ När de tio andra hörde detta, blev de upprörda över de båda bröderna. ²⁵ Men Jesus kallade dem till sig och sade: "Ni vet att folkens ledare uppträder som herrar över sina folk och att deras stormän använder sin makt över dem. ²⁶ Men så skall det inte vara bland er. Nej, den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare, ²⁷ och den som vill vara främst bland er skall vara de andras slav. ²⁸ Så har inte heller Människosonen kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många."^[k]

Jesus botar två blinda

²⁹ När de var på väg ut ur Jeriko följde mycket folk med honom. ³⁰ Två blinda satt där vid vägen, och när de fick höra att Jesus gick förbi, ropade de: "Förbarma dig över oss, Herre, Davids son!" ³¹ Folket uppmanade dem strängt att tiga. Men de ropade ännu högre: "Förbarma dig över oss, Herre, Davids son!" ³² Jesus stannade och kallade dem till sig och frågade: "Vad vill ni att jag skall göra för er?" ³³ De svarade honom: "Herre, öppna våra ögon!" ³⁴ Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon. Genast kunde de se, och de följde honom.