Read the Gospels in 40 Days
Gud blev människa
1 Innan något hade skapats fanns Guds eviga ord - Kristus.
2 Han har alltid funnits till och är Gud.
3 Han skapade allt som finns, och ingenting finns som inte han har skapat.
4 Allt liv kommer från honom, och hans liv är hela mänsklighetens ljus.
5 Han är det ljus som lyser i mörkret, och mörkret kan aldrig utsläcka det.
6-7 Gud sände Johannes döparen för att vittna om att Jesus Kristus är det verkliga ljuset.
8 Johannes var inte själv ljuset. Han var bara ett vittne som skulle göra ljuset känt.
9 Efter honom kom Kristus, som är det verkliga ljuset, för att lysa för alla människor i hela världen.
10 Men fastän han hade skapat världen, kände världen inte igen honom när han kom.
11-12 Inte ens i sitt eget land och bland sitt eget folk, judarna, blev han erkänd. Bara några få välkomnade och tog emot honom. Men åt alla som tog emot honom, gav han rätt att bli barn till Gud. Allt de behövde göra var att lita på att han kunde frälsa dem.
13 Alla som tror detta föds på nytt, inte genom en vanlig födelse på grund av människors känslor eller planer, utan på grund av Guds vilja.
14 Och Kristus blev människa och levde bland oss här på jorden. Han var full av kärlek, förlåtelse och sanning. Och några av oss har sett hans härlighet, den härlighet som tillhör den himmelske Faderns ende Son.
15 Johannes vittnade för människorna om Jesus och sa till dem: Han är den som jag talade om när jag sa: 'Det kommer en som betyder mer än jag, för han fanns till innan jag blev född.'
16 Vi har alla fått del av de rikedomar som han har fört med sig till oss, och vi har gång på gång fått uppleva hans nåd.
17 Mose gav oss lagen med dess stränga krav, men Jesus Kristus har också gett oss den kärleksfulla förlåtelsen.
18 Ingen har någonsin sett Gud, men hans ende Son har naturligtvis gjort det, för han står Fadern nära och har genom sitt liv visat oss vem Fadern är.
Johannes döparen förklarar sitt uppdrag
19 De judiska ledarna sände ut präster och tempeltjänare från Jerusalem för att fråga Johannes om han påstod sig vara Messias.
20 Men han nekade blankt till det. Jag är inte Kristus, sa han.
21 Vem är du då? frågade de. Är du Elias? Nej, svarade han.Är du profeten? Nej.
22 Vem är du då? Tala om det, så att vi kan svara dem som har sänt oss hit. Vad säger du själv?
23 Då svarade Johannes: Profeten Jesaja har redan sagt det: 'Jag är en röst som ropar i den öde öknen: Röj undan hindren på vägen, så att Herren kan komma!'
24-25 De som hade skickats ut och som också var fariseer frågade nu: Varför döper du om du inte är Messias eller Elias eller profeten?
26 Johannes svarade dem: Jag döper bara i vatten, men här bland folket lever redan en som ni inte känner.
27 Han ska fortsätta där jag slutar. Jag är inte ens värd att vara hans slav.
28 Detta hände i Betania, en by på andra sidan Jordanfloden, där Johannes döpte.
Johannes döparen utropar Jesus som Messias
29 Dagen därpå såg Johannes Jesus komma och då ropade han: Se, där kommer Guds lamm, som tar bort alla människors synd.
30 Han är den som jag talade om när jag sa: 'Snart kommer en man som fanns före mig. Han står långt över mig.'
31 Jag visste inte på förhand vem han var, men min uppgift är att döpa i vatten och göra honom känd för Israels folk.
32 Sedan beskrev Johannes hur han hade sett den helige Ande komma ner från himlen som en duva och stanna kvar över Jesus.
33 Jag visste inte att det var just han, sa Johannes igen, men då Gud sände mig för att döpa, sa han till mig: 'När du ser den helige Ande sänka sig ner och stanna kvar över någon, så vet du att han är den som döper i helig Ande.'
34 Jag såg det hända med denne man, och därför kan jag vittna om att han är Guds Son.
De första lärjungarna
35 Nästa dag stod Johannes tillsammans med två av sina lärjungar på samma ställe när Jesus kom gående förbi.
36 Johannes följde honom med blicken och sa sedan: Se, där är Guds lamm!
37 När de båda lärjungarna hörde det följde de efter Jesus.
38 Jesus vände sig då om och såg att de följde honom. Vad vill ni? frågade han dem.Herre, svarade de, var bor du?
39 Kom och se efter, sa han. Då gick de med honom till den plats där han bodde, och stannade hos honom från klockan fyra på eftermiddagen till kvällen.
40 En av dessa män var Andreas, Simon Petrus bror.
41 Det första Andreas gjorde var att gå ut och leta reda på sin bror Petrus. Då han fann honom sa han: Vi har funnit Messias! Messias betyder Kristus.
42 Och han tog Petrus med sig till Jesus.Jesus såg ett ögonblick på Petrus och sa: Du är Simon, Johannes son. Du ska heta Petrus. Det betyder klippan.
43 Nästa dag tänkte Jesus gå till Galileen. Då träffade han Filippos och sa till honom: Följ med mig.
44 Filippos var från Betsaida, Andreas och Petrus hemstad.
45 Filippos gick då för att söka reda på Natanael och sa till honom: Äntligen har vi funnit Messias, den man som Mose och profeterna talar om! Han heter Jesus och är son till Josef från Nasaret.
46 Nasaret! utropade Natanael. Kan något gott komma därifrån? Kom och se själv, svarade Filippos.
47 När de närmade sig, sa Jesus: Här kommer en ärlig och uppriktig människa, en äkta israelit.
48 Känner du mig? undrade Natanael.Jesus svarade: Jag såg dig under fikonträdet innan Filippos fick tag på dig.
49 Natanael svarade: Herre, du är Guds Son, Israels kung!
50 Jesus frågade honom: Tror du allt detta bara för att jag sa att jag såg dig under fikonträdet? Du kommer att få större bevis än så.
51 Du ska till och med få se himlen öppen och Guds änglar stiga ner och stiga upp mellan Gud och Människosonen.
Jesus förvandlar vatten till vin
2 Två dagar senare var Jesu mor Maria gäst vid ett bröllop i staden Kana i Galileen,
2 och Jesus och hans lärjungar var också inbjudna.
3 Mitt under bröllopsfesten tog vinet slut. Maria gick då till Jesus och berättade det för honom.
4 Varför kommer du och säger det till mig, svarade han. Än har inte tiden kommit då jag ska träda fram offentligt.
5 Trots det sa hans mor till tjänarna: Gör precis som han säger.
6 I huset fanns sex stora stenkrukor. De användes vid de judiska reningsceremonierna och rymde omkring hundra liter var.
7-8 Jesus bad tjänarna att fylla dem med vatten. När detta var gjort sa han: Häll upp lite och ge det till hovmästaren.
9 Hovmästaren smakade på vattnet som nu hade förvandlats till vin. Men eftersom han inte visste varifrån det kom - bara tjänarna kände till det - kallade han på brudgummen.
10 Det här är ett utsökt vin, sa han. Du gör minsann inte som alla andra. I vanliga fall serverar ju värden det bästa vinet först, och när alla så småningom är belåtna tar man fram det sämre. Men du har sparat det bästa till sist.
11 Med detta under i Kana i Galileen visade Jesus för första gången offentligt sin gudomliga makt, och det gjorde att hans lärjungar trodde att han verkligen var Messias.
12 Efter bröllopet gick Jesus till Kafarnaum för att vara tillsammans med sin mor, sina bröder och lärjungar under några dagar.
Jesus rensar templet
13 När tiden för det årliga påskfirandet närmade sig gick Jesus upp till Jerusalem.
14 På tempelområdet fick han se dem som satt och växlade pengar bakom sina bord, och affärsmän som sålde boskap, får och duvor som skulle användas till offer.
15 Jesus gjorde då en piska av några repstumpar och drev ut dem allesammans. Han körde ut fåren och oxarna, och välte omkull borden med pengarna.
16 Sedan gick han till männen som sålde duvor och sa till dem: Ta ert pick och pack och försvinn härifrån! Och gör inte min Fars hus till en marknadsplats!
17 Då kom hans lärjungar ihåg profetian från Skriften: Omsorgen om Guds hus ska förtära mig som en eld.
18 Vad har du för rätt att köra ut dem? frågade de judiska ledarna Jesus. Om Gud har gett dig denna makt, gör då ett under och bevisa det.
19 Javisst, svarade Jesus. Riv detta tempel, så ska jag bygga upp det igen på tre dagar.
20 Va! ropade de. Det har tagit fyrtiosex år att bygga det här templet, och du kan göra det på tre dagar.
21 Men med templet menade han sin kropp.
22 När han sedan uppstod från de döda kom lärjungarna ihåg att han hade sagt detta. Då förstod de att detta ord från Skriften verkligen handlade om honom och hade uppfyllts genom honom.
23 På grund av de under han gjorde i Jerusalem under påskhögtiden blev många människor övertygade om att han verkligen var Messias.
24-25 Men Jesus litade inte på dem, för han kände deras innersta och ingen behövde tala om för honom hur opålitlig den mänskliga naturen är.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®